| 1. |
- Roos, Sara, 1979, et al.
(författare)
-
Subnormal levels of POLgA cause inefficient initiation of light-strand DNA synthesis and lead to mitochondrial DNA deletions and progressive external ophthalmoplegia
- 2013
-
Ingår i: Human Molecular Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 0964-6906 .- 1460-2083. ; 22:12, s. 2411-2422
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The POLG1 gene encodes the catalytic subunit of mitochondrial DNA (mtDNA) polymerase γ (POLγ). We here describe a sibling pair with adult-onset progressive external ophthalmoplegia, cognitive impairment and mitochondrial myopathy characterized by DNA depletion and multiple mtDNA deletions. The phenotype is due to compound heterozygous POLG1 mutations, T914P and the intron mutation c.3104 + 3A > T. The mutant genes produce POLγ isoforms with heterozygous phenotypes that fail to synthesize longer DNA products in vitro. However, exon skipping in the c.3104 + 3A > T mutant is not complete, and the presence of low levels of wild-type POLγ explains patient survival. To better understand the underlying pathogenic mechanisms, we characterized the effects of POLγ depletion in vitro and found that leading-strand DNA synthesis is relatively undisturbed. In contrast, initiation of lagging-strand DNA synthesis is ineffective at lower POLγ concentrations that uncouples leading strand from lagging-strand DNA synthesis. In vivo, this effect leads to prolonged exposure of the heavy strand in its single-stranded conformation that in turn can cause the mtDNA deletions observed in our patients. Our findings, thus, suggest a molecular mechanism explaining how POLγ mutations can cause mtDNA deletions in vivo.
|
|
| 2. |
- Semb, Gunvor, et al.
(författare)
-
A Scandcleft randomised trials of primary surgery for unilateral cleft lip and palate: 1. Planning and management.
- 2017
-
Ingår i: Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery. - : Taylor & Francis. - 2000-656X .- 2000-6764. ; 51:1, s. 2-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND AIMS: Longstanding uncertainty surrounds the selection of surgical protocols for the closure of unilateral cleft lip and palate, and randomised trials have only rarely been performed. This paper is an introduction to three randomised trials of primary surgery for children born with complete unilateral cleft lip and palate (UCLP). It presents the protocol developed for the trials in CONSORT format, and describes the management structure that was developed to achieve the long-term engagement and commitment required to complete the project.METHOD: Ten established national or regional cleft centres participated. Lip and soft palate closure at 3-4 months, and hard palate closure at 12 months served as a common method in each trial. Trial 1 compared this with hard palate closure at 36 months. Trial 2 compared it with lip closure at 3-4 months and hard and soft palate closure at 12 months. Trial 3 compared it with lip and hard palate closure at 3-4 months and soft palate closure at 12 months. The primary outcomes were speech and dentofacial development, with a series of perioperative and longer-term secondary outcomes.RESULTS: Recruitment of 448 infants took place over a 9-year period, with 99.8% subsequent retention at 5 years.CONCLUSION: The series of reports that follow this introductory paper include comparisons at age 5 of surgical outcomes, speech outcomes, measures of dentofacial development and appearance, and parental satisfaction. The outcomes recorded and the numbers analysed for each outcome and time point are described in the series.TRIAL REGISTRATION: ISRCTN29932826.
|
|
| 3. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 4. |
- Asp, Margareta, et al.
(författare)
-
Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten
- 2017
-
Ingår i: Dagens Nyheter.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Austeng, Dordi, et al.
(författare)
-
Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care : extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS)
- 2010
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 99:7, s. 978-992
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to determine the incidence of neonatal morbidity in extremely preterm infants and to identify associated risk factors. Methods: Population based study of infants born before 27 gestational weeks and admitted for neonatal intensive care in Sweden during 2004-2007. Results: Of 638 admitted infants, 141 died. Among these, life support was withdrawn in 55 infants because of anticipation of poor long-term outcome. Of 497 surviving infants, 10% developed severe intraventricular haemorrhage (IVH), 5.7% cystic periventricular leucomalacia (cPVL), 41% septicaemia and 5.8% necrotizing enterocolitis (NEC); 61% had patent ductus arteriosus (PDA) and 34% developed retinopathy of prematurity (ROP) stage >= 3. Eighty-five per cent needed mechanical ventilation and 25% developed severe bronchopulmonary dysplasia (BPD). Forty-seven per cent survived to one year of age without any severe IVH, cPVL, severe ROP, severe BPD or NEC. Tocolysis increased and prolonged mechanical ventilation decreased the chances of survival without these morbidities. Maternal smoking and higher gestational duration were associated with lower risk of severe ROP, whereas PDA and poor growth increased this risk. Conclusion: Half of the infants surviving extremely preterm birth suffered from severe neonatal morbidities. Studies on how to reduce these morbidities and on the long-term health of survivors are warranted.
|
|
| 7. |
- Berg, Elisabeth Gräslund, et al.
(författare)
-
Praktiker som gör skillnad : Om den verb-inriktade metoden
- 2013
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 133:3, s. 335-354
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the so-called verb-oriented method and its role in the research project Gender and Work in early modern Sweden (GaW), which is based at Uppsala University. It provides a presentation of the GaW-database, which has been designed to allow analysis according to the verb-method. Finally, the article points out that this method can be combined with a number of different theoretical approaches as long as the focus is on practices. It is therefore compatible with the approaches of e.g., Judith Butler, Michel de Certeau, and Amartya Sen. Work is defined as "time-use with the purpose of making a living" and the article discusses why data on time-use, or actual work activities, are better suited for research into early modern Swedish working life than other types of data. It shows that activities are usually described in the sources by verb-phrases, and explains how and from what sources verb-phrases are collected and analyzed within the project. In order to allow for generalizations the verb-method presupposes large amounts of data. This is the rationale for the GaW-database, which at present includes around 5000 verb-phrases and 75000 data posts.
|
|
| 8. |
- Berggren, Daniel Moreno, et al.
(författare)
-
Prognostic scoring systems for myelodysplastic syndromes (MDS) in a population-based setting : a report from the Swedish MDS register
- 2018
-
Ingår i: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 181:5, s. 614-627
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The myelodysplastic syndromes (MDS) have highly variable outcomes and prognostic scoring systems are important tools for risk assessment and to guide therapeutic decisions. However, few population-based studies have compared the value of the different scoring systems. With data from the nationwide Swedish population-based MDS register we validated the International Prognostic Scoring System (IPSS), revised IPSS (IPSS-R) and the World Health Organization (WHO) Classification-based Prognostic Scoring System (WPSS). We also present population-based data on incidence, clinical characteristics including detailed cytogenetics and outcome from the register. The study encompassed 1329 patients reported to the register between 2009 and 2013, 14% of these had therapy-related MDS (t-MDS). Based on the MDS register, the yearly crude incidence of MDS in Sweden was 2.9 per 100000 inhabitants. IPSS-R had a significantly better prognostic power than IPSS (P < 0001). There was a trend for better prognostic power of IPSS-R compared to WPSS (P=0.05) and for WPSS compared to IPSS (P=0.07). IPSS-R was superior to both IPSS and WPSS for patients aged <= 70years. Patients with t-MDS had a worse outcome compared to de novo MDS (d-MDS), however, the validity of the prognostic scoring systems was comparable for d-MDS and t-MDS. In conclusion, population-based studies are important to validate prognostic scores in a real-world' setting. In our nationwide cohort, the IPSS-R showed the best predictive power.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bernerstedt, Thomas, et al.
(författare)
-
3500 kyrkor : Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel
- 2014
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.
|
|
