| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Rödlista över fjärilar Lepidoptera
- 2015
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2015. - Uppsala : ArtDatabanken SLU. - 9789187853104 ; , s. 98-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Arnesson, Marcus, et al.
(författare)
-
Naturvärden i lövträdsmiljöer runt Värnanäs
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Området vid Värnanäs har tidigare pekats ut för att ha internationella naturvärden. De inventeringar som presenteras här i rapporten bekräftar detta med många och mycket ovanliga arter. Den gemensamma nämnaren för de flesta av arterna är de gamla och grova träden framför allt av ek och bok. I samband med trädinventeringen noterades 2681 värdefulla träd, både levande träd, döda liggande, döda stående och högstubbar. Det största trädet är en ek med en omkrets på 969 cm. Eken tillhör med stor sannolikhet ett av landets tio största träd. Sammanlagt finns tio träd i området med en omkrets på över 6 meter, av dessa är nio ekar och en bokhögstubbe. Hela 66 inmätta träd har en omkrets på över 5 meter. Anmärkningsvärt är även den grova sälgen vid Halltorpsån med en omkrets på 450 cm samt tallen med en omkrets 482 cm, båda tillhör de absolut största av sitt trädslag i Sverige. I trädinventeringen noterades 1227 håliga lövträd av dessa var 446 ekar och 397 bokar. Där fanns också en hel del grova högstubbar och döda stående träd. Totalt noterades 56 bokar och 97 ekar som hade en brösthöjdsdiameter >40 cm. Sätts gränsen till >99 cm blir antalet 19 bokar och 30 ekar. Grova lågor är extremt sällsynt i dagens landskap men inom det inventerade området påträffades 59 bokar och 140 ekar med en basdiameter >40 cm. Sätts gränsen till >99 cm blir antalet 5 bokar och 30 ekar. Under 2006 inventerades vedlevande skalbaggar, fjärilar, lavar och svampar och 2004 inventerades fladdermöss. Antalet funna rödlistade arter bara under 2006 var: 65 skalbaggar, 6 fjärilar, 16 svampar och 14 lavar. Undersökningarna är inte heltäckande och flera tidigare funna arter som sannolikt finns kvar i området hittades inte under 2006. Området hyser också en rad rödlistade arter ur andra organismgrupper, noterat är bland annat 3 fladdermöss, 2 grod- och kräldjur samt 19 fåglar. En förutsättning för att behålla naturvärdena är att trygga förekomsten av gamla träd i området och spara alla former av död ved. Det finns ett stort behov att röja runt äldre träd. Det är också viktigt att skötseln görs på ett sådant sätt att antalet skyddsvärda träd ökar på sikt. En annan förutsättning är att de förekommer i en mosaik av öppna och halvöppna områden. Allt detta kräver skötsel i form av röjningar och bete. På de igenväxta markerna bör restaurering med efterföljande betesdrift ske snarast för att inte naturvärden ska gå förlorade. Ett annat problem, främst i bokbestånden, är att åldersblandningen homogeniserats via gallringar. För att naturvärdena på sikt ska bestå och utvecklas måste de gamla träden få tillräckligt med utrymme och nya gammelträd kontinuerligt bildas. Detta är mycket svårt att förena med produktionsinriktad skogsskötsel. Inventeringen av skyddsvärda träd ingår i det nationella åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Området berörs av nio olika åtgärdsprogram och utöver det ovan nämnda är följande åtgärdsprogram aktuella för området: skalbaggar i eklågor (där svart guldbagge och brunoxe ingår), hotade bokskogsarter (där bokblombock och rombjätteknäppare ingår), läderbagge, havsörn, långbensgroda, sandödla, större vattensalamander och knubbsäl (Östersjöbestånd).
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Bengt Å., et al.
(författare)
-
Fjärilar
- 2010. - 1
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. - 9789188506351 ; , s. 361-392
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hoffman, Tove, et al.
(författare)
-
Alkhurma Hemorrhagic Fever Virus RNA in Hyalomma rufipes Ticks Infesting Migratory Birds, Europe and Asia Minor
- 2018
-
Ingår i: Emerging Infectious Diseases. - Atlanta, United States : U.S. Department of Health and Human Services * Centers for Disease Control and Prevention. - 1080-6040 .- 1080-6059. ; 24:5, s. 879-882
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alkhurma hemorrhagic fever virus RNA was detected in immature Hyalomma rufipes ticks infesting northward migratory birds caught in the North Mediterranean Basin. This finding suggests a role for birds in the ecology of the Alkhurma hemorrhagic fever virus and a potential mechanism for dissemination to novel regions. Increased surveillance is warranted.
|
|
| 7. |
- LINDEBORG, MATS
(författare)
-
Inventering av gulfläckig igelkottspinnare Hyphoria aulica på Gotland 2009 och 2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län genomfördes, inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter, en inventering av gulfläckig igelkottspinnare under vardera tre dagar 25-27 april 2009 och 30 april-2 maj 2010. Några värdefulla mål med inventeringen var att hitta fler okända lokaler, kartlägga artens utbredning över Gotland, få mer insikt och om det finns någon gemensam nämnare i artens gotländska habitat, tänkbara hot mot lokalerna, samt vilka åtgärder och skötsel som bäst gynnar arten. Erfarenheterna av de gotländska habitaten är dessutom värdefulla för att omsätta dessa till liknande nya lokaler utanför Gotland, främst på Öland. Erfarenheterna är viktiga i bevarandearbetet för arten i Sverige.
|
|
| 8. |
- Lindeborg, Mats
(författare)
-
Inventering av igelkottspinnare Hyphoraia aulica på Filehajdar 2015 : samt listning och noteringar av övriga intressanta och skyddsvärda fjärilar som påträffats i regionen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Filehajdar är ett område som i artsammansättningen av fjärilar visar sig ha mycket höga entomologiska värden. Enbart i detta område har 43 rödlistade fjärilsarter noterats. Det är dock inte välinventerat och det finns ytterligare minst 30 rödlistade arter som bedöms kunna finnas i Filehajdar eftersom de påträffats i närliggande Hejnumhällar och Kallgate. Antalet rödlistade arter i Filehajdar bör därför ligga på omkring 70 – 90 arter, kanske fler, vilket ur ett svenskt perspektiv är mycket högt och sannolikt bland de högre i landet som helhet. Den 18 – 19 april 2015 inventerades området efter gulfläckig igelkottspinnare Hyphoraia aulica, en i Sverige mycket sällsynt spinnarfjäril som är rödlistad som starkt hotad (EN) och är knuten till öppna torra marker. Två larver av denna art hittades i de södra delarna av inventeringsområdet och arten konstateras att därmed vara etablerad på alvarmarkerna i Filehajdarområdet. Andra sällsynta arter som tidigare påträffats här och som är särskilt värda att nämna och i Sverige idag bara är kända från Gotland är grå strimmätare Horisme aemulata (EN), svartvit säckmal Coleophora albella (EN) och blodtoppblomvecklare Eupoecilia sanguisorbana (VU). Arter härifrån som vi genom internationella konventioner har ansvar att bevara är apollofjäril Parnassius apollo (NT), svartfläckig blåvinge Maculinea arion (NT) och väddnätfjäril Euphydryas aurinia (VU). Slutsatsen blir att Filehajdarområdet i högsta grad är skyddsvärt på grund av det höga antalet rödlistade fjärilsarter som finns här, flera av dem med höga kriterier i rödlistekriterierna, samt att ett flertal av arterna idag bara finns på Gotland eller här har ett starkt fäste jämfört med övriga delar av Sverige.
|
|
| 9. |
- Lindeborg, Mats
(författare)
-
Inventering av prickig stenfrömal (Ethmia dodecea) i Västmanlands län 2010.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prickig stenfrömal inventerades på Ridön i Mälaren under 2010. Denna mycket hotade fjärilsart, som omfattas av ett åtgärdsprogram, är i Sverige, endast säkert känd från Ridön i Västmanland där den första gången påträffades 1975. Så sent som i juni 1988 förekom den rikligt på åtminstone en lokal. Därefter tog igenväxningen fart vilket dramatiskt minskade förekomsten av stenfrö som är en ljus- och värmekrävande växt. När lokalen återbesöktes 2001 hittades inte längre prickig stenfrömal. Flera återbesök har därefter gjorts vilket utmynnade i denna inventering år 2010 då fjärilen eftersöktes på de lokaler som arten är känd ifrån och där stenfrö fortfarande förekommer. Även lokaler från vilka stenfrö finns noterad, men inte fjärilen, inventerades. Inventeringen genomfördes vid två tillfällen; i juni respektive september. Arten inventerades både som larv och som fullbildad fjäril men resultatet blev återigen negativt. Av allt att döma är arten helt försvunnen från Ridön och om det inte finns några oupptäckta lokaler i Mälarområdet eller i övriga Sverige så är arten nationellt utdöd. Lokalerna föreslås ändå bli restaurerade och hävdade för att gynna tillväxten av stenfrö så att den åter blir vanlig i området. Målet ska vara att prickig stenfrömal återetableras på Ridön, antingen genom att den sprider sig dit från andra lokaler eller genom utplantering.
|
|
| 10. |
- Lindeborg, Mats
(författare)
-
Inventering av ängsskäreplattmal (Agonopterix bipunctosa) i Västmanlands län 2010.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ängsskäreplattmalen (Agonopterix bipunctosa) inventerades i Västmanlands län 2010. Denna hotade fjärilsart, som omfattas av ett åtgärdsprogram, är aldrig tidigare funnen i Västmanlands län. Den eftersöktes på kända förekomster av ängsskära i länet den 29 och 30 maj 2010, samt vid ett par extra besök på två lokaler den 20 juni 2010. Ängsskäreplattmalen inventerades efter larvangrepp på blad av ängsskära. Av 31 utvalda lokaler inventerades arten på alla utom tre, som var för svårtillgängliga. Larver, av sammanlagt fyra olika arter, hittades på fyra lokaler och togs in för uppfödning och kläckning men ingen av dessa var ängsskäreplattmal. Av de inventerade lokalerna bedöms Ängsö-området i östligaste Västmanland vara det område som har högst potential att hålla populationer av ängsskäreplattmal, jämfört med övriga inventerade lokaler längre västerut och i det inre av Västmanland. Denna bedömning bygger på att ängsskära förekom rikligt på två av Ängsö-lokalerna, att det finns stora likheter med kända lokaler för ängsskäreplattmalen på Öland, lämplig markanvändning som gynnar ängsskära samt att det är nära till lokaler i Uppland. Därför är det för tidigt att fastställa att ängsskäreplattmalen inte förekommer i Västmanlands län trots att denna inventering gav negativt resultat. Såvida inte nya lokaler med rik förekomst av ängsskära, liknande de på Ängsö, hittas på fler platser i Västmanlands län vore det lämpligt att koncentrera fler insatser på i första hand Ängsö-området för inventering av fler ängsskärelokaler samt nya och uppföljande inventeringar av ängsskäreplattmal. Även om arten inte finns på Ängsö idag är miljön där så gynnsam för ängsskäreplattmalen att det inte kan uteslutas att den kan sprida sig dit från andra lokaler och etablera sig i området.
|
|
