| 1. |
- Ek, Ann-Marie, et al.
(författare)
-
Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri i närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt : tentativa resultat
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med utvärderingen har varit att beskriva hur Projekt neuropsykiatri i närsjukvård har genomförts under dess första två år. I arbetet med utvärderingen har speciellt fokus lagts på en del av projektet; endagarsutbildningarna. Hur har dessa upplevts av deltagarna? Har de fått de önskade effekterna? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Projektets andra delar har mer indirekt berörts i utvärderingen.Som grund för insamling av data har observationer i samband med endagarsutbildningarna använts, liksom kursutvärderingar och informella samtal med såväl kursdeltagare som personal från Minnesmottagningen. Dessutom har strukturerade intervjuer genomförts med tre sjuksköterskor.Nyckelinformanter är personalen på Minnesmottagningen, distriktsläkare, sjuksköterskor samt biståndshandläggare. Dessa upplever utbildningarna som positiva och lärorika och att de kan leda till en ökad kunskap om demens. Samverkan mellan kommun och Region Skåne upplevs ha ökat till följd av utbildningarna. En ursprunglig förhoppning fanns att utbildningarna skulle leda till att kunskapen sprids vidare ut i organisationerna. Resultatet av utvärderingen tyder emellertid på att detta inte har skett, åtminstone inte i den utsträckningen som önskats av Minnesmottagningens personal. En orsak till den begränsade kunskapsspridningen kan vara att utbildningsdeltagarna ej har någon pedagogisk grund att stå på. En annan faktor som kan ha verkat hindrande för kunskapsspridningen är att det inom huvudmannaorganisationerna saknas en gemensam värdegrund för synen på demens.De tentativa resultaten av utvärderingen tyder på att projektet i stort har fått en rad positiva följder för vårdpersonalen. Förutom en ökad samverkan mellan kommun och Region Skåne har samverkan med olika enheter inom Centralsjukhuset Kristianstad ökat, liksom med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. I studien framkommer att personal från såväl hälso- och sjukvården som från den kommunala omsorgen vet att de med förtroende kan vända sig till Minnesmottagningen, något som visar sig ha lett till en ökad trygghet. Projektet har även fått till följd att antalet diagnoser samt användningen av bromsmediciner har ökat.Utvärderingen identifierar ett antal möjliga hinder för en god demensvård, bland annat vårdens hierarkiska struktur, bristen på gemensamt förhållningssätt gentemot demenssjuka samt att tilliten till experterna på Minnesmottagningen riskerar att öka deras arbetsbörda i stället för den önskade motsatta utvecklingen.Denna utvärdering har fokuserat på hur vårdpersonalen upplever projektets verksamhet. I en eventuell fortsatt utvärdering av verksamheten föreslås att fokus läggs på hur kunskap och erfarenheter sprids i verksamheterna samt hur projektet påverkar patienterna och deras anhöriga.
|
|
| 2. |
- Ek, Ann-Marie, et al.
(författare)
-
Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri i närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt : tentativa resultat
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med utvärderingen har varit att beskriva hur Projekt neuropsykiatri i närsjukvård har genomförts under dess första två år. I arbetet med utvärderingen har speciellt fokus lagts på en del av projektet; endagarsutbildningarna. Hur har dessa upplevts av deltagarna? Har de fått de önskade effekterna? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Projektets andra delar har mer indirekt berörts i utvärderingen. Som grund för insamling av data har observationer i samband med endagarsutbildningarna använts, liksom kursutvärderingar och informella samtal med såväl kursdeltagare som personal från Minnesmottagningen. Dessutom har strukturerade intervjuer genomförts med tre sjuksköterskor. Nyckelinformanter är personalen på Minnesmottagningen, distriktsläkare, sjuksköterskor samt biståndshandläggare. Dessa upplever utbildningarna som positiva och lärorika och att de kan leda till en ökad kunskap om demens. Samverkan mellan kommun och Region Skåne upplevs ha ökat till följd av utbildningarna. En ursprunglig förhoppning fanns att utbildningarna skulle leda till att kunskapen sprids vidare ut i organisationerna. Resultatet av utvärderingen tyder emellertid på att detta inte har skett, åtminstone inte i den utsträckningen som önskats av Minnesmottagningens personal. En orsak till den begränsade kunskapsspridningen kan vara att utbildningsdeltagarna ej har någon pedagogisk grund att stå på. En annan faktor som kan ha verkat hindrande för kunskapsspridningen är att det inom huvudmannaorganisationerna saknas en gemensam värdegrund för synen på demens. De tentativa resultaten av utvärderingen tyder på att projektet i stort har fått en rad positiva följder för vårdpersonalen. Förutom en ökad samverkan mellan kommun och Region Skåne har samverkan med olika enheter inom Centralsjukhuset Kristianstad ökat, liksom med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. I studien framkommer att personal från såväl hälso- och sjukvården som från den kommunala omsorgen vet att de med förtroende kan vända sig till Minnesmottagningen, något som visar sig ha letttill en ökad trygghet. Projektet har även fått till följd att antalet diagnoser samt användningen av bromsmediciner har ökat. Utvärderingen identifierar ett antal möjliga hinder för en god demensvård, bland annat vårdens hierarkiska struktur, bristen på gemensamt förhållningssätt gentemot demenssjuka samt att tilliten till experterna på Minnesmottagningen riskerar att öka deras arbetsbörda i stället för den önskade motsatta utvecklingen. Denna utvärdering har fokuserat på hur vårdpersonalen upplever projektets verksamhet. I en eventuell fortsatt utvärdering av verksamheten föreslås att fokus läggs på hur kunskap och erfarenheter sprids i verksamheterna samt hur projektet påverkar patienterna och deras anhöriga.
|
|
| 3. |
- Lindell, Lisbeth, et al.
(författare)
-
En fungerande vardag : en studie om samverkan mellan brukare, kommun, och region i psykiatrisk öppenvårdverksamhet
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Psykiatrireformen tydliggjorde när den trädde i kraft 1995 ett delat ansvar mellan kommuner och landsting för psykiskt funktionshindrade. Såväl före som efter reformen har bristande samverkan mellan kommun och landsting varit föremål för försök till kraftansamlingar på både nationell och lokal nivå. Det är mot bakgrund av detta som ett samverkansprojekt mellan Social– och omsorgsförvaltningen i Småstads och storstads psykiatriska klinik initierades under hösten 2004. Forskningsplattformen för Närsjukvård fick våren 2005 i uppdrag att utvärdera verksamheten. Syftet med studien är att undersöka brukarnas upplevelser och erfarenheter av verksamheten, vad personalen uppfattar som det speciella med verksamheten samt hur denna personal anställd vid kommun respektive psykiatri arbetar tillsammans för att stödja människor med svåra psykiska och sociala problem.Utvärderingen har karaktären av en kvalitativ fallstudie. Studien bygger på individuella och personal, deltagande observation, deltagande vid och bandinspelningar av interna samverkansmöten, deltagande i samverkansgrupper med chefer, studiebesök och intervju vid dagsjukvården i en närliggande stad, återkoppling till besökare, fokusgruppdiskussion och återkoppling till personal. Resultatet visar att verksamheten har utvecklats väl under sin inledande tid. Samlokaliseringen och det nära samarbetet ger goda resultat. Personal och chefer från båda verksamheterna är nöjda. Brukarna är i hög grad nöjda och menar att de kan påverka verksamheten. Vi kan se att det är hela konceptet som ger framgång. Alla delarna i verksamheten är lika viktiga och de interagerar med varandra på ett positivt sätt, vilket medför att helheten blir större än delarna. Utmaningen inför framtiden är att gemensamt komma fram till hur verksamheten ska utvecklas framöver. I en eventuell fortsatt utvärdering föreslås fokus läggas på besökarnas väg ut från verksamheten, användandet av Can-skattningar och genomförandet av gemensamma utbildningsinsatser för kommunens och Region Skånes personal.
|
|
| 4. |
- Lindell, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Komplementära metoder i psykiatriska verksamheter - och brukares upplevelser och erfarenheter
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den första nationella kartläggningsstudien är att undersöka de komplementära metodernas utbredning, tillämpning och effekter i psykiatriska verksamheter inom region/landsting, kommun och på behandlingshem som kontrolleras av länsstyrelserna. Studien bygger på 321 telefonintervjuer i sex län. Resultatet visar att användandet av komplementära metoder är utbrett inom verksamheterna. Studie 2 och 3 bygger på intervjuer med 16 utövare i de olika verksamheterna och med 14 brukare. I studien ingår också en intervju med en fokusgrupp bestående av fem brukare. De vanligt förekommande metoderna i kommunala verksamheter är taktil stimulering, djurskötsel, snoezelrum och bolltäcke. Inom region/ landsting är ljusterapi, akupunktur och taktil stimulering vanligast. Av länsstyrelsen kontrollerade verksamheter är taktil stimulering, djurskötsel, bolltäcke och akupunktur vanligast. Det finns en hög samstämmighet om nyttan och effekterna i de tre studierna. Nyttan med metoderna beskrivs sammanfattningsvis i termer av ökat välbefinnande, avslappnande, dämpande av oro och ångest, förbättrad sömn, ljusare sinnesstämning, underlättande av kommunikation samt ökad kroppskännedom och självkännedom. Med metoderna släpper spänningar och brukarna blir mer närvarande, koncentrerade, fokuserade och också mer mottagliga för samtal och andra behandlingsåtgärder. De får lära sig tekniker för att kunna hantera sin ångest och stress. Medicinförbrukning minskar och biverkningar är inga eller få och lindriga. Alla blir inte hjälpta av komplementära metoder och för en del är effekten liten eller ingen alls. Brukaren väljer själv och metoderna är frivilliga. Både utövare och brukare önskar en förnyelse av vården för personer med psykisk ohälsa. Utövarna vill se mer brukarinflytande och individuell vård, fler utbildade i komplementära metoder och ökad tillgänglighet samt mer forskning om komplementära metoder för personer med psykisk ohälsa. Brukarna vill i den framtida vården se mer av valfrihet, delaktighet, icke-medicinska metoder och behandlingar samt individuellt utformad vård/omsorg. Det är önskvärt att traditionella och komplementära metoder ses som komplement till varandra.
|
|
| 5. |
- Lindell, Lisbeth
(författare)
-
Mellan frisk och sjuk : En studie av psykiatrisk öppenvård
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the past few decades a comprehensive restructuring of psychiatric care has taken place in Sweden. The activities of the traditional closed institutions have been curtailed through a drastic reduction in the number of beds available in such institutions. "Day treatment," has arisen as a new form of intensive outpatient care in the new, geographically localized psychiatric care of patients with long histories of mental illness. The day treatment center that I studied was intended to be a permanent unit, but it lasted only five years. The dissertation is based on interviews and first hand observations from this day treatment facility. I have interviewed 32 patients, often more than once. The staff members - psychologists, psychiatrists, physical therapists, occupational therapists, doctors, counsellors and psychiatric nurses - were interviewed twice each. The purpose of the study is to investigate the patients' views of illness and health, treatment, rehabilitation, and relations between the patients themselves and patients and staff, in light of how these are affected by the new day treatment form of care. I also investigated what the personnel believed to be unique and specific about their work in order to demarcate and establish this new form of care. Interpretations of the patients' and personnel's responses are made against the background of the social processes and social contexts in which they participate. The study finds that the patients see themselves as both healthy and ill. The patients describe their own activity, their own initiatives, as important in being healthy, and that the people around them must respond positively to these initiatives and activities. The patients develop various coping strategies in other everyday relations to deal with their problems and treatment. Frequently this means partially of entirely hiding one's illness and treatment. The patients find "that extra" or " exceptions" from ordained routines in their treatment to be especially positive and health promoting. Relationships with the staff are also emphasized as of the utmost importance in the treatment process. The patients evaluate the various curative effects of therapy as changes, patterns and discoveries. According to the personnel, what hallmarks the activities of the unit is the way care is planned, basing activity on what is healthy, utilizing all available resources, and developing special relationships with the patients. What was unique about the center was that it could offer a variety of treatment and rehabilitation methods. Day treatment was a novel and untried alternative when the center opened. This study shows that day treatment was important for the patients. An important question is thus, what role does the lack of stability and longevity play when new forms of care are established? There are a variety of effective treatment and rehabilitation methods that can improve the situation of the mentally ill in society. The real challenge now is in delivering these alternatives to patients in an accessible, consistent, and reliable manner.
|
|
| 6. |
- Lindell, Lisbeth
(författare)
-
Omvårdnadshandledning : reflekterat erfarenhetsbaserat vetande
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs en systematisk, pedagogisk processmodell för omvårdnadshandledning. Handledningsmodellen är gruppbaserad och tillämpbar i utbildningar, både under teoretisk och verksamhetsf örlagd utbildning. Denna modell utgår från gruppdeltagarnas erfarenh eter i vårdarbetet med syfte att integrera praktisk och teoretisk kunskap, beakta den emotionella delen av vårdarbetet som benämns som att vårda vårdarna samt att stödja och utveckla personlig och empirisk professionskunskap. I modellen utgår man från gruppdeltagarnas egna självupplevda erfarenheter i vård arbetet. Metoden för handledning är lika tillämpbar för yrkesverksamma, för yrkesutövare med samma yrke eller med olika yrkestillhörighet inom vården. Modellen kan vidare användas vid kriser eller vid förändringsarbete vid en vårdenhet. Handledningsmodellen kan också användas i grupphandledning av patient/klient och anhöriggrupper utifrån olika teman. Samtalsmetoden som innebär att man genom frågor systematiskt redogöra för en självupplevd situation eller ett problem, kan även användas som en samtalsmetod i kontakten med enskilda patienter och anhöriga. I rapporten redovisas också tre programutvärderingar och några uppsatsarbeten om omvårdnadshandledning från Vårdvetenskapen Hälsa och samhälle, Malmö högskola
|
|
| 7. |
- Springett, Jane, 1952-, et al.
(författare)
-
Annual report 2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Springett, Jane, et al.
(författare)
-
Annual report 2004
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Springett, Jane, 1952-, et al.
(författare)
-
Närsjukvård : bakgrund, erfarenheter och pilotstudie
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.
|
|
| 10. |
- Springett, Jane, et al.
(författare)
-
Närsjukvård : bakgrund, erfarenheter och pilotstudie
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.
|
|
