| 1. |
- Axelsson, Roger, et al.
(författare)
-
Vuxenutbildningens betydelse för inkomster, mobilitet och övergång till högskolestudier
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 1990-talet befann sig Sverige i en kraftig konjunkturnedgång. Arbetslösheten hade stigit till rekordhöga nivåer. Bland de åtgärder regeringen vidtog för att motverka arbetslösheten ingick Kunskapslyftet som var en femårig sats-ning på vuxenutbildning. Kunskapslyftet startade den 1 juli 1997 och pågick till och med år 2002.Det fanns två övergripande målsättningar med Kunskapslyftet. Den första var ekonomisk och handlade om att minska arbetslösheten, öka sysselsättningen och få till stånd en snabbare ekonomisk tillväxt. Den andra målsättningen var utbildningspolitisk och handlade om att vidareutveckla och förnya vuxenutbildningen.Under den femårsperiod som Kunskapslyftet pågick uppgick statens kostnader tillcirka tre miljarder kronor per år exklusive studiestöd. Totalkostnader för hela projektetinklusive studiestöd hamnade på, i storleksordningen 40–45 miljarder kronor.På ITPS uppdrag har Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitetutvärderat hur Kunskapslyftet och annan kommunal vuxenutbildning påverkatdeltagarnas inkomster, rörlighet och övergång till högskolestudier.De fyra uppsatserna som sammanfattas i denna rapport bygger på deltagare i Komvuxhöstterminen 1997, i vissa fall deltagare med så kallat särskilt utbildningsbidrag(studerande i Kunskapslyftet). I de uppsatser där ett förfarande med jämförelsegrupperanvänds är dessa öppet arbetslösa i början av hösten 1997 och deltagare iarbetsmarknadsutbildning i mitten av denna höst.Den databas som har använts i projektets fyra delstudier har byggts upp vidinstitutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet. Den omfattar samtliga stu-derande i Komvux höstterminerna 1997 t o m 1999 med tillhörande jämförelsegrupper.Jämförelsegruppen arbetslösa omfattar samtliga personer som 1 september 1997var anmälda vid arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Den andra jämförelse-gruppen – deltagare i arbetsmarknadsutbildning – består av dem som den 15 okto-ber samma år var registrerade som deltagare i denna utbildning.De viktigaste resultaten i projektets fyra delstudier av kommunal vuxenutbildningär i korthet följande:1. När det gäller utbildningens effekter på bruttoarbetsinkomster efter avslutad utbildning finner vi att deltagare i Kunskapslyftet som var arbetslösa och studerade med det särskilda utbildningsbidraget hade en relativt sett gynnsammare inkomstutveckling än jämförelsegruppen öppet arbetslösa. Vi fin-ner dock en ännu bättre inkomstutveckling för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.2. Övergång till högre utbildning var högre bland deltagare i Kunskapslyftet jämfört med övriga deltagare i kommunal vuxenutbildning när hänsyn tas till regionala arbetsmarknadsförhållanden och andra bakgrundsfaktorer.Kvinnliga studerande inom kommunal vuxenutbildning hade en relativt sett högre sannolikhet för att övergå till högskole- eller universitetsutbildning jämfört med män. Övergångssannolikheten påverkas också av regionala attribut. Den är bland annat negativt korrelerad med regional sysselsättningstillväxt och positivt korrelerad med regional arbetslöshet. Detsenare behöver dock inte nödvändigtvis tyda på negativa samhällsekonomiska effekter i form av inlåsning av arbetskraft.3. Det finns betydande regionala skillnader när det gäller deltagarnas inkomster efter utbildning. De länsvisa skillnaderna är inte obetydliga och kan överstiga 20 procent av genomsnittsinkomsten. Detta bör kanske beaktasvid den regionala fördelningen av resurser till vuxenutbildningen.4. När det gäller geografisk rörlighet finner vi lägre sannolikhet för flyttning bland deltagare i kommunal vuxenutbildning och deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med personer i öppen arbetslöshet. Detta gäller även de deltagare i Komvux som deltog i Kunskapslyftet. Jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning hade dock studerande inom Komvux högre sannolikhet för flyttning. Dock gäller detta inte deltagare i kunskapslyftet, vilka hade lägre sannolikhet för flyttning i jämförelse med deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Daniel, dr, 1978-, et al.
(författare)
-
Andra Sidan i Borlänge : Rapport #1. Följeforskning Stad & Land
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Stad & Land - i Dalarna och Världen” är namnet på ett treårigt utvecklingsprojekt, finansierat av Statens kulturråd, som initierats och drivs av Dalateatern. Projektet delfinansierade denna följeforskning. Denna rapport är resultatet av ett första delprojekt med syfte att följa och analysera arbetet med den första teateruppsättningen inom Dalateaterns projekt ”Stad och Land” ur ett processperspektiv, platsperspektiv och aktörsperspektiv. Vi intresserade oss principiellt för de processer som utgjorde produktionen av föreställningen Andra Sidan, men också för den sceniska gestaltning som de resulterade i, liksom för dess reception. Fokus i materialinsamling låg på produktionsprocesserna. Forskningen utgick från fyra forskningsfrågor:• Hur interagerade de medverkande med varandra, och hur hanterades konstnärliga och sociala hinder, konflikter och möjligheter?• Vilka konsekvenser hade coronaviruset för processen och det konstnärliga resultatet?• Hur skapas och återskapas Borlänge som plats i teaterprojektet Stad och land?• Vilka och vems berättelser är det som kommer till uttryck i de här teaterföreställningarna?Forskningen genomfördes genom intervjuer, deltagande observationer samt analys av internt och externt material (manus, texter, ansökningshandlingar, hemsidor med mera). Resultatet presenteras genom följande rapport som innehåller ett försök att kartlägga de många, ofta parallella, komplexa processer som ingår i skapandet av en teaterföreställning av det här slaget, men också beskriver föreställningen både vad gäller dess innehåll och dess förverkligande som teaterhändelse, samt diskuteras genom teoretiskt grundande reflektioner i relation till frågeställningarna. Det kan i korthet konstateras att de processer, platser och aktörer som sammanstrålade i arbetet med denna föreställning utgjorde ett komplext nätverk där alla var ömsesidigt beroende av varandra, och som dessutom sammanflätades över tid med det större teaterprojektet Stad & Land.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Linder, Åsa, 1974
(författare)
-
On the Mechanism of Assembly of Xylans onto Cellulose Surfaces
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cellulose is the most abundant biopolymer on earth and the major component in cell walls of wood and terrestrial plants. Commercial applications include paper, plastics, hygiene and pharmaceutical products. The composition and morphology of cellulose surfaces affect the product properties. The development of environmentally attractive methods for surface modification is thus important. Hemicelluloses are suitable candidates for cellulose modification as they are present in large amounts in wood and plants and interact strongly with cellulose, both during cell wall biosynthesis and pulping. The major hemicelluloses in hardwoods are xylans, which are characterized by a .BETA.-(1->4)-D-Xylp backbone and the presence of acidic substituents. This work has focused on preparation of cellulosic fibers with tailored surface morphologies by controlled assembly of xylans onto the surfaces. The assembly of xylan onto cellulose was shown to be related to the accessible surface area of the cellulose substrates and the assembly process could be controlled by variation of experimental conditions such as temperature, treatment time, and solution pH. Microscopy analysis showed that the xylans assemble on the cellulose surfaces as small particles, ranging in sizes from about 50 nm to a few micrometers. The formation of xylan surface structures was correlated to the aggregation of xylans in aqueous solution, as shown by light scattering studies. Assembly of xylans onto cellulose surfaces under the conditions used in this work is proposed to take place by an adsorption process involving diffusion to, and interaction with, cellulose surfaces of xylan aggregate structures formed in the solution. Assembly of xylan and formation of surface structures on lignocellulosic fibers was shown to significantly improve the wettability and liquid absorption rate of the fibers by creating hydrophilic surfaces with topographies that promote liquid spreading. This research work provides a deeper understanding of the behavior of xylans in solution and their interactions with cellulose surfaces. Potential applications include incorporation of xylan assembly into existing kraft pulping processes to improve pulp properties such as wetting and fiber strength. Hopefully, the knowledge gained in this work can contribute to development of new materials based on polysaccharides.
|
|
| 10. |
- Mellhammar, Lisa, et al.
(författare)
-
Sepsis Incidence : A Population-Based Study
- 2016
-
Ingår i: Open Forum Infectious Diseases. - : Oxford University Press (OUP). - 2328-8957. ; 3:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Although sepsis is a major health problem, data on sepsis epidemiology are scarce. The aim of this study was to assess the incidence of sepsis, based on clinical findings in all adult patients treated with intravenous antibiotic in all parts of all hospitals in an entire population.METHODS: This is a retrospective chart review of patients ≥18 years, living in 2 regions in Sweden, who were started on an intravenous antibiotic therapy on 4 dates, evenly distributed over the year of 2015. The main outcome was the incidence of sepsis with organ dysfunction. The mean population ≥18 years at 2015 in the regions was 1275753. Five hundred sixty-three patients living in the regions were started on intravenous antibiotic treatment on the dates of the survey. Patients who had ongoing intravenous antibiotic therapy preceding the inclusion dates were excluded, if sepsis was already present.RESULTS: Four hundred eighty-two patients were included in the study; 339 had a diagnosed infection, of those, 96 had severe sepsis according to the 1991/2001 sepsis definitions, and 109 had sepsis according to the sepsis-3. This is equivalent to an annual incidence of traditional severe sepsis of 687/100000 persons (95% confidence interval [CI], 549-824) or according to the sepsis-3 definition of 780/100000 persons (95% CI, 633-926). Seventy-four patients had sepsis according to both definitions.CONCLUSIONS: The incidence of sepsis with organ dysfunction is higher than most previous estimates independent of definition. The inclusion of all inpatients started on intravenous antibiotic treatment of sepsis in a population makes an accurate assessment of sepsis incidence possible.
|
|
