| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björkman, Per, et al.
(författare)
-
GB virus C/hepatitis G virus infection in patients investigated for chronic liver disease and in the general population in southern Sweden
- 2001
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Infectious Diseases. - : Informa UK Limited. - 1651-1980 .- 0036-5548. ; 33:8, s. 611-617
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Serum samples from patients referred for liver biopsy for investigation of suspected chronic liver disease (n = 286) and from healthy middle-aged volunteers (n = 445) were analyzed for markers of exposure to GB virus C/hepatitis G virus (GBV-C/HGV), hepatitis B virus and hepatitis C virus. GBV-C/HGV analyses included GBV-C/HGV PCR for detection of viremia and GBV-C/HGV enzyme-linked immunosorbent assay for anti-GBV-C/HGV E2 antibodies. Liver biopsies were re-evaluated by a hepatopathologist. GBV-C/HGV markers were detected in 97/286 (34%) patients (GBV-C/HGV RNA = 26; anti-GBV-C/HGV E2 antibodies = 74) compared to 86/445 (19%; p < 0.0001) controls (GBV-C/HGV RNA = 7, anti-GBB-C/HGV E2 antibodies = 79). A significantly higher proportion of GBV-C/HGV-exposed subjects in the patient group were viremic compared to controls (27% vs. 8.1%; p = 0.0015). GBV-C/HGV markers were more commonly found in patients with chronic hepatitis B and C. In patients with GBV-C/HGV viremia, a higher occurrence of bile duct degeneration was detected than in non-viremic patients. Markers of GBV-C/HGV infection were over-represented among patients investigated for chronic liver disease, and ongoing GBV-C/HGV viremia was more common in this group than in controls. Apart from a higher prevalence of bile duct degeneration in viremic patients, infection with GBV-C/HGV did not confer any specific histological characteristics.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- CERNERUD, LARS, et al.
(författare)
-
Secular Changes in Height and Weight of Stockholm Schoolchildren born in 1933, 1943, 1953 and 1963
- 1991
-
Ingår i: Annals of Human Biology. - : Informa UK Limited. - 0301-4460 .- 1464-5033. ; 18:6, s. 497-505
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Secular growth changes of Stockholm schoolchildren born in 1933, 1943, 1953 and 1963 were studied through samples of about 2500 children in each year. Heights and weights at the ages 7, 10 and 13 years were obtained from school health records stored in the Stockholm city archives. The increase in height and weight at these ages was more marked between the children born in 1933 and 1943 than later, except for the girls aged 7, who had no increase in height. The increase in height between the later samples was at age 7 years practically none, at age 10 years about 1 cm/decade and at age 13 years 1-2 cm/decade. The body mass index (BMI) indicated a continuous trend towards a slimmer body build for Stockholm schoolchildren at the age of 7 years. At the ages of 10 and 13 years the BMI remained fairly stable for the cohorts born from 1943 to 1963.
|
|
| 7. |
- Enell, Magnus, et al.
(författare)
-
Sjön Trekanten. Utveckling under och efter olika restaureringsåtgärder. 1976-1988.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms va-verk har uppdragit åt IVL att göra en sammanfattning av sjön Trekantens tillstånd före och efter insatta restaureringsåtgärder. Sammanställningen utgör basen för förnyade åtgärdsinsatser för att långsiktigt förbättra sjöns tillstånd. Trekanten restaurerades med den s k RIPLOX-metoden 1980. Detta resulterade inte i det förbättrade tillstånd som förväntades. Sjön fortsatte att vara högeutrof. Ytterligare två insatser har gjorts för att förbättra sjöns status; renvattentillsats och bortpumpning av bottenvatten. Under perioden 1982-1988 har den externa fosforbelastningen varit ca 26 kg/år, av vilket 77% härrör från dagvattentillförsel. Den interna fosforbelastningen under samma period har beräknats uppgå till ca 71 kg/år. Såväl fosfor som kvävekoncentrationerna (sommarmedelvärden) i Trekantens ytvatten har minskat sedan 1982-1983; från 130 µg/l till idag 60 ug/l vad avser fosfor och från 1,0-1,2 mg/l till 0,6-1,0 med avseende på kväve. Förutsättningarna för att varaktigt förbättra Trekantens vattenkvalitet tycks vara stora. I sammanställningen redovisas ett flertal restaureringsåtgärder som kan anses användbara.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Forskningens tillämpning i skolan, Växjö den 29–30 november 2007
- 2008
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tema för volymen är Forskningens tillämpning i skolan. I denna formulering ligger en önskan om att den didaktiska forskningen ska nå ut till skolorna. Två texter tyder på att så inte sker. Rolf Hedquists text handlar om den forskningsinformation som han får ta del av som jordbrukare och hästägare och lyfter fram den som ett gott exempel på forskningsförmedling. Han poängterar också att forskningsproblemen bör genereras i skolan och belysas i nära samarbete med skolans lärare. Hans text inspirerar till en bättre koppling mellan den didaktiska forskningen och skolpraktiken. Britta Herder presenterar en översikt om forskning om läs‐ och skrivundervisning som hon arbetat med åt Skolverket, och även den uppvisar en bild av att forskningen inte når ut till skolorna, men också att det är mycket som är outforskat vad gäller läs‐ och skrivundervisningen. De andra artiklarna visar att det finns en stark koppling mellan svenskdidaktisk forskning och skolpraktik, men problemet är att forskningsresultaten inte tycks nå ut till dem som närmast berörs av dem.Några bidrag innehåller beskrivningar av svenskdidaktiken. Sofia Ask visar att det är de enskilda gymnasielärarnas didaktiska ställningstaganden som avgör om eleverna förbereds för det akademiska skrivandet. Maria Lindgren har studerat individuella utvecklingsplaner (IUP) i tre årskurser i grundskolan och visar att skrivandet får stort utrymme i planerna i åk 2, att muntligheten får stort utrymme i åk 8 och att kommentarer om att läsa och skriva endast tas upp i åk 5 om språkfärdigheterna upplevs som problematiska. Stefan Lundström beskriver hur fiktionstexter väljs i gymnasiets svenskundervisning. Han pekar på att läroplaner kan vara svåra att tolka och därför leder till osäkerhet bland lärarna, vilket i sin tur leder till en reproduktiv undervisning. Maria Löfgren resonerar om varför skönlitteratur är viktig inom svenskämnet och beskriver hur läsningen gestaltas i två klassiska verk.Några andra bidrag handlar om hur undervisningen kan förbättras i överensstämmelse med de mål som finns i kursplanerna. Ewa Bergh Nestlog ger idéer till undervisning om argumenterande skrivande för 10–12‐åringar, Mary Ingemansson ger förslag på hur skönlitteratur kan användas för att ge ökad historiemedvetenhet hos 10–11‐åringar, och Christina Olin Scheller uppmanar lärarna att utnyttja de digitala mediernas ”medskapande kulturer” som informella lärandemiljöer. Anne Palmér beskriver sitt avhandlingsarbete om muntlig kommunikation i gymnasieskolan – hur hon bestämde sig för ämne och teoretisk anknytning och hur hon valde material och analysmetoder – när hon problematiserar begreppet ’språklig färdighet’ och argumenterar för att innehåll och form ska ses som en språklig enhet i undervisningen. Slutligen argumenterar Anders Sigrell för att lärarstudenter som ska undervisa i svenska själva bör ha tränat sitt skrivande, och han rekommenderar de antika progymnasmataövningarna, som också beskrivs i artikeln.En mer teoretisk ansats finns i Kristina Danielssons och Ulla Ekvalls artikel som sätter forskningsmetoden i centrum när de diskuterar sina planer på att analysera ett forskningsmaterial hämtat från ämnet kemi i svenska och finska klassrum.
|
|
