| 1. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
Effects of fairway dues on the deployment and utilization of vessels : lessons from a regression discontinuity design
- 2022
-
Ingår i: Transport Policy. - Stockholm : Elsevier Ltd. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 126, s. 204-214
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.
|
|
| 2. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
How (in)elastic is the demand for short-sea shipping? : A review of elasticities and application of different models to Swedish freight flows
- 2022
-
Ingår i: Transport reviews. - : Taylor & Francis. - 0144-1647 .- 1464-5327. ; :4, s. 551-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite high ambitions, policies for a modal shift in Europe have largely been unsuccessful. Part of the explanation relates to the inelasticity of freight transport demand. Understanding the demand elasticity of freight transport is important to design and appraise policies for external cost reductions in the transport sector. There have been many studies focused on estimating the elasticity of demand for short-sea shipping, a mode which policy makers have often aimed to strengthen to facilitate a modal shift from road freight. The objective of this review is to build upon the available literature by presenting and comparing estimated elasticities and to demonstrate the state of evidence through the application of two methodological approaches. Our review shows that there is a surprising degree of variation in elasticity estimates, part of which can likely be explained by differing methodological approaches. Applying a deterministic cost-minimising freight transport model and a stochastic multinomial logit approach based on responses from the Swedish Cargo Flow Survey, we demonstrate the inelasticity of Swedish maritime freight flows and provide suggestions for future research and policy discussions. For future studies of maritime transport demand elasticities to arrive at reliable and policy-relevant results, we highlight the need for combined and pluralistic methodological approaches and an increased use of real-world data.
|
|
| 3. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
Konsekvensanalyser av justerade farleds- och lotsavgifter : kunskapsunderlag till avgiftsförändringar från 2023
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag.
|
|
| 4. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Impact of higher road vehicle dimensions on modal split : An ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road freight transport is responsible for a considerable amount of congestion, noise and various forms of air pollution and policy instruments that reduce these negative external effects are therefore on top of many policy-makers’ lists. One of the discussed initiatives to reduce these externalities is to increase the maximum permissible weight and length of vehicle combinations. There are however concerns that higher vehicle dimensions will reduce road transport cost per tonne-kilometre and therefore lead both to a modal shift and to induced demand for road transportation.The extent to which the introduction of longer and heavier road vehicles attracts freight from competing modes is therefore a crucial question. The purpose of this study is to provide empirical evidence on this matter, by analyzing how the modal split in Sweden has developed following the adoption of increases in the maximum permissible vehicle dimensions.In this study, we utilize official statistics on freight transport by road, rail and water covering the period 1985 to 2013. We first investigate the extent to which LHVs were adopted following the increases in vehicle dimensions in 1990 and 1993. We then construct time-series for the modal split both on the aggregate level and the commodity group-level and analyze the short- and long-run development. We show that the share of tonne-kilometres and vehicle-kilometres performed by trucks with a load capacity above 40 tonnes increased substantially in the 1990s, which mainly came at the expense of the vehicles with the lowest capacity. This shows the high degree of incorporation of LHVs in the Swedish vehicle fleet. Our analysis of the aggregate modal split shows that both the rail and water shares were decreasing from 1985 up until 1995, when the trend reversed for rail transportation. In 2000, rail had regained the market share it had in 1990 and continued to increase in the 2000. Water transportation kept on losing market shares throughout the period of study. The modal share for road transportation developed much in the opposite way. The road share increased steadily between 1985–1990 and continued this way during most of the 1990s, until it stabilized around 60–65 percent. We also show that road and rail have experienced increases in the level of tonne-kilometres since 1990, which implies that the falling rail share between 1990 and 1995 was driven by higher tonne-kilometer growth rates for road transportation than for rail transportation.Our aggregated freight statistics do not allow us to attribute the development of the modal split during this period of study to a particular event such as the increase in maximum weights in 1990 and 1993. In particular, it is not possible to trace out substitution patterns between the transport modes. The weight reforms are likely to have mattered for the modal development, but so are the economic recession in the early 1990s, the railway sector reforms of 1996 and other structural changes in the transport market. What we do document is the lack of breaks in modal split trends at the weight reforms in 1990 and 1993. On the contrary, the share of each mode is continuing its long-term development.
|
|
| 5. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Konkurrensyta land - sjö : vilken potential finns för överflyttning till sjöfart?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.
|
|
| 6. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Vehicle weight, modal split, and emissions : an ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 10:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study combines official statistics on freight transportation and emissions to present the long-run development of the use of longer and heavier road vehicles (LHVs), modal split, road freight efficiency, and GHG emissions and air pollution following the increase in the maximum permissible vehicle weight in Sweden in 1990 and 1993. We find that LHVs were quickly incorporated in the vehicle fleet and that road freight efficiency of the largest vehicles increased after the reforms. There was no discernable break in modal split trends as the modal share for road continued its long-run development. We show that road transportation contributes by far the most to emission costs. The composition of the emissions from road freight changed after the weight reforms, with an increasing share of GHG-emissions.
|
|
| 7. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Vehicle weight, modal split, and emissions : an ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Ingår i: Sustainable Freight Transport. - : MDPI. - 9783038974352 - 9783038974369 ; , s. 57-71
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This study combines official statistics on freight transportation and emissions to present the long-run development of the use of longer and heavier road vehicles (LHVs), modal split, road freight efficiency, and GHG emissions and air pollution following the increase in the maximum permissible vehicle weight in Sweden in 1990 and 1993. We find that LHVs were quickly incorporated in the vehicle fleet and that road freight efficiency of the largest vehicles increased after the reforms. There was no discernable break in modal split trends as the modal share for road continued its long-run development. We show that road transportation contributes by far the most to emission costs. The composition of the emissions from road freight changed after the weight reforms, with an increasing share of GHG-emissions.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindgren, Samuel, 1990-
(författare)
-
A sound environment : health effects of traffic noise mitigation
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates the health effects of a nationwide program that provided noise mitigation to dwellings. The analysis uses hospitalization records and a difference-in- differences model that compares residents in treated homes to those with similar at- tributes in untreated homes. Results show that noise mitigation measures lower the risk of cardiovascular diseases by 10% after seven years, with effects driven by reduced risk of hypertension. Health effects are larger among the population exposed to higher baseline noise levels. These findings suggest that implementing similar noise mitigation measures will produce meaningful health benefits.
|
|
