| 1. |
- Törnqvist, Daniel, 1974-
(författare)
-
När man talar om knark : drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis presents a study of the debate on drugs in the Swedish press from 1970 to 1999. Applying a social constructionist and critical discourse perspective, it aims to map out and analyze the discourse on drugs in a large number of Swedish newspapers. The main focus is on debate articles and editorials. The research questions are concerned with (1) how the drug problem has been articulated, and with (2) what the represen¬ta-tion¬al patterns found say about Swedish society, its social relations and social history on a higher level of abstraction. The practical analysis is oriented towards discerning (a) major themes, standpoints and controversies, (b) major views on people using drugs, and (c) major ideas about what should be done and how, within the drug discourse of Swedish media during three decades. Parts of the analyses are also devoted to finding out which actors have been influential in the debate on drugs, and what type of rhetoric has been employed.Results are presented in three chapters: one about the 1970s, one about the 1980s, and one about the 1990s. The drug problem is formulated, already during the 1970s, as a pressing and urgent problem in Swedish society. During the course of the two following decades, this fact is underlined more and more – even though an increasing amount of voices critical to this perspectives are raised towards the end of the 1990s. The threat is articulated during the 1970s as stemming from a faulty political system driving certain groups of people into helplessness drug abuse. During the 1980s and 1990s, however, impending liberalization of attitudes and legislation was increasingly constructed as the most imminent danger. The drug user was represented as a victim of social injustices during the seventies, but to an increasing extent – during the eighties and nineties – as belonging to certain youth groups who were perceived to be at risk of becoming drug abusers. When it comes to the measures prescribed, a steady development in the direction of increased repressiveness and tougher attitudes towards drugs and their users, is to be found over the course of the time period under study.The concluding discussion illustrates that the discourse on drugs is related to a number of other discourses to which it relates at various times, with various effects (a discourse of social critique, a legal discourse, a moral discourse, a discourse on youth and popular culture, and a discourse of Swedishness). The identified tendencies and discursive patterns are discussed in relation to the unique history of the temperance movement in Sweden, and analyzed with the help of John B. Thompson’s theory of media and ideology, Stanley Cohen’s theory on “folk devils and moral panics” and Kai T. Erikson’s idea about “boundary crises”. The main conclusion is that the drug debate is a vehicle through which such far reaching issues as those of morality, law and politics, national identity, the upbringing of youth and the future can be channeled.
|
|
| 2. |
- Dahlberg-Grundberg, Michael, 1983-, et al.
(författare)
-
Social Media and the Transnationalization of Mass Activism : Twitter and the labour movement
- 2016
-
Ingår i: First Monday. - : University of Illinois Libraries. - 1396-0466. ; 21:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the labour movement organization LabourStart, a digital initiative that, by various means such as e-mail campaigns and social media use, seeks to promote workers’ rights and to strengthen the labour movement on a global scale. The main aim of this study is to analyse a) how LabourStart employs Twitter for communication and organisation and b) how the Twitter-sphere that LabourStart constitutes — and is constituted by — is geographically structured. Our dataset consisted of all tweets containing the word “labourstart” and all tweets coming from or addressing any LabourStart–related account during the period 2008–2015. As theoretical points of departure, the notions of transnationalization/translocalism were used, in part together with the concept of connective action, to conceptualise the research. In terms of methodology, network analysis was the main approach employed to obtain and visualise the findings. Our results indicate that LabourStart’s Twitter use does not seem to have had any effects in terms of creating a decentralised transnational movement with translocal traits, thus suggesting that LabourStart has failed to fully make use of the connective features of Twitter and to establish a decentralized, transnational union movement. This, we suggest, is to some extent caused by LabourStart’s centralized organizational — and thus communicational — structure. In the concluding section, we interpret our findings in broader terms relating to the context and history of labour movements, and we discuss LabourStart’s work in relation to local and global worker issues.
|
|
| 3. |
- Dahlberg-Grundberg, Michael, 1983-, et al.
(författare)
-
Translocal Frame Extensions in a Networked Protest : Situating the #IdleNoMore hashtag
- 2014
-
Ingår i: IC. - 1696-2508 .- 2173-1071. ; 11, s. 49-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present study was to examine how locally situated social movements can use social media to deploy translocally networked forms of protests. The study looks at the Canadian Idle No More movement, an indigenous and environmental grassroots initiative that emerged around the end of 2012 and the beginning of 2013 as a reaction to previous neglect of indigenous groups and to the omnibus bill proposal C-45 (which threatened both the partial sovereignty of indigenous territories and the Canadian environment). Focusing on the -decentralized and heterogeneous- movement’s Twitter use in general, and the employment of the hashtag #idlenomore in particular, the study examines to which extent and how Twitter may be a means for establishing bonds between geographically dispersed social movements.
|
|
| 4. |
-
Digital politik : sociala medier, deltagande och engagemang
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om hur sociala medier kan fungera politiskt i människors vardag. Digitaliseringen av samhället har starkt aktualiserat frågan om förhållandet mellan medier och deltagande. I Sverige har exempelvis de olika politiska partierna lagt mycket resurser på synlighet, inte minst via bloggar,Facebook och Twitter. Sociala nätverksmedier medför även möjligheter till en mer vardaglig form av engagemang och deltagande i en mängd olika politiska och sociala frågor.Vilken betydelse har sociala medier för exempelvis politiker, journalister och aktivister? Hur används nya digitala kommunikationstekniker för att utöva politiska påtryckningar och för politisk mobilisering? Vad innebär det att vara engagerad i dagens digitaliserade samhälle? Hur kan "det politiska" – också i termer av olika typer av livsstilar och identitetsarbete – spåras i olika gruppers och individers medieanvändning?Digital politik — Sociala medier, deltagande och engagemangbestår av tio kapitel som från olika perspektiv bidrar till att belysa och problematisera sociala mediers betydelse för "det politiska" i dag. Författarna är forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och Norge.
|
|
| 5. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Frågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt.I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten.En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration.En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Enarsson, Therese, 1984-, et al.
(författare)
-
Free speech or hate speech? : A legal analysis of the discourse about Roma on Twitter
- 2019
-
Ingår i: Information & communications technology law. - : Taylor & Francis Group. - 1360-0834 .- 1469-8404. ; 28:1, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article draws on material gathered from Swedish tweets about the Roma population, in order to map different discourses. Based on this material, a legal analysis was made focusing on how the legal protection under the European Convention on Human Rights (ECHR) and Swedish law for such types of expression may vary depending on the wider discursive context. This article concludes that the legal protection for hateful expressions against for instance Roma, will vary depending on the discursive context. When the expression is a direct part of a political discussion, the protection of freedom of expression will be higher. However, emphasis must also be placed on the aim, value, and accuracy of the statement, even in a political context. This will increase the possibilities to legally intervene against speech that may perhaps be triggered by an ongoing political debate, but is hateful and without value to that debate.
|
|
| 9. |
- Ericson, Petter, 1986-, et al.
(författare)
-
Tracing class and capitalism in critical AI research
- 2024
-
Ingår i: tripleC. - : TripleC. - 1726-670X. ; 22:1, s. 307-328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the rapidly developing field of Critical AI Studies and its relation to issues of class and capitalism through a hybrid approach based on distant reading of a newly collected corpus of 300 full-text scientific articles, the creation of which is itself a first attempt at properly delineating the field. We find that words related to issues of class are predominantly but not exclusively confined to a set of studies that make up their own distinct subfield of Critical AI Studies, in contrast to, e.g., issues of race and gender, which are more broadly present in the corpus.
|
|
| 10. |
- Eriksson Krutrök, Moa, et al.
(författare)
-
Continued contexts of terror : analyzing temporal patterns of hashtag co-occurrence as discursive articulations
- 2018
-
Ingår i: Social Media + Society. - : Sage Publications. - 2056-3051. ; 4:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study looks at how terror attacks are rendered discursively meaningful on social media through the concurrent use and reiteration of terror hashtags, which were created following previous incidents of terror. The article focuses on 12 terror attacks in Europe in 2015-2017 and their relating hashtags on Twitter, to see how various combinations of these were reused and co-articulated in tweets posted in relation to subsequent attacks. Through social network analysis of co-occurring hashtags in about 3 million tweets, in combination with close readings of a smaller sample, this study aims to analyze both the networks of hashtags in relation to terror attacks as well as the discursive process of hashtag co-articulation. The study shows that the patterns by which attack hashtags are reused and co-articulated depend on both temporal and contextual differences.
|
|
