| 1. |
|
|
| 2. |
- Bivall, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Conditions for collaboration between higher education and healthcare providers organising clinical placements
- 2021
-
Ingår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2042-3896 .- 2042-390X. ; 11:4, s. 798-810
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Clinical placement is an important formalised student activity for linking healthcare education and healthcare practices. The purpose of this study is to investigate the organising of clinical placements by examining conditions for collaboration between higher education and healthcare organisations. Design/methodology/approach The study is based on interviews with central actors at a university and two healthcare organisations with official duties of organising clinical placements. Findings The findings indicate that collaboration in the organising of clinical placements is a complex matter of interconnected actors in different organisational positions, at both strategic and operative levels. The university and the healthcare organisations approached the clinical placement with a shared commitment. Practical implications The findings provide important guidance for improving collaboration in the organising of clinical placements. This may have an impact on how contextual conditions of the educational framing and daily healthcare practices are viewed and how the interdependency between the long-term strategic issues and the short-term needs of healthcare organisations is approached. Originality/value This research emphasises the need for careful consideration of the collaborative practices on an organisational level between higher education and healthcare organisations as different needs, motives and logics have to be considered.
|
|
| 3. |
- Elfving, Kristina, et al.
(författare)
-
Acute Uncomplicated Febrile Illness in Children Aged 2-59 months in Zanzibar : Aetiologies, Antibiotic Treatment and Outcome
- 2016
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Despite the fact that a large proportion of children with fever in Africa present at primary health care facilities, few studies have been designed to specifically study the causes of uncomplicated childhood febrile illness at this level of care, especially in areas like Zanzibar that has recently undergone a dramatic change from high to low malaria transmission.METHODS: We prospectively studied the aetiology of febrile illness in 677 children aged 2-59 months with acute uncomplicated fever managed by IMCI (Integrated Management of Childhood Illness) guidelines in Zanzibar, using point-of-care tests, urine culture, blood-PCR, chest X-ray (CXR) of IMCI-pneumonia classified patients, and multiple quantitative (q)PCR investigations of nasopharyngeal (NPH) (all patients) and rectal (GE) swabs (diarrhoea patients). For comparison, we also performed NPH and GE qPCR analyses in 167 healthy community controls. Final fever diagnoses were retrospectively established based on all clinical and laboratory data. Clinical outcome was assessed during a 14-day follow-up. The utility of IMCI for identifying infections presumed to require antibiotics was evaluated.FINDINGS: NPH-qPCR and GE-qPCR detected ≥1 pathogen in 657/672 (98%) and 153/164 (93%) of patients and 158/166 (95%) and 144/165 (87%) of controls, respectively. Overall, 57% (387/677) had IMCI-pneumonia, but only 12% (42/342) had CXR-confirmed pneumonia. Two patients were positive for Plasmodium falciparum. Respiratory syncytial virus (24.5%), influenza A/B (22.3%), rhinovirus (10.5%) and group-A streptococci (6.4%), CXR-confirmed pneumonia (6.2%), Shigella (4.3%) were the most common viral and bacterial fever diagnoses, respectively. Blood-PCR conducted in a sub-group of patients (n = 83) without defined fever diagnosis was negative for rickettsiae, chikungunya, dengue, Rift Valley fever and West Nile viruses. Antibiotics were prescribed to 500 (74%) patients, but only 152 (22%) had an infection retrospectively considered to require antibiotics. Clinical outcome was generally good. However, two children died. Only 68 (11%) patients remained febrile on day 3 and three of them had verified fever on day 14. An additional 29 (4.5%) children had fever relapse on day 14. Regression analysis determined C-reactive Protein (CRP) as the only independent variable significantly associated with CXR-confirmed pneumonia.CONCLUSIONS: This is the first study on uncomplicated febrile illness in African children that both applied a comprehensive laboratory panel and a healthy control group. A majority of patients had viral respiratory tract infection. Pathogens were frequently detected by qPCR also in asymptomatic children, demonstrating the importance of incorporating controls in fever aetiology studies. The precision of IMCI for identifying infections requiring antibiotics was low.
|
|
| 4. |
- Gustavsson, Maria, 1962-, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd utbildning : - mellan högskola och vård- och omsorgsgivare
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forskningsmässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksamheter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna professionella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.
|
|
| 5. |
- Hult, Håkan, et al.
(författare)
-
Pedagogical processes in health care : an exploratory study of pedagogic work with patients and next of kin
- 2009
-
Ingår i: Education for Health. - : Carfax Publishing. - 1357-6283 .- 1469-5804. ; 22:3, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Care and education have much in common, and work in the healthcare sector is closely associated with learning and teaching. It is felt that many in the healthcare and medical services are not aware of their pedagogic skills and how they can be developed. FRAME OF REFERENCE: Belonging to a community of practice means that you share perspectives, methods and language. OBJECTIVE: The aim is to describe the pedagogical discourse by identifying pedagogical processes and studying the staffs awareness of such processes or situations in which a pedagogical approach would be useful in their work with patients and next of kin. METHOD: A qualitative study based on individual and group interviews. The analysis is directed by grounded theory. RESULTS: The pedagogical processes varied in length and quality. Most were unplanned and were usually embedded in treatment. The pedagogical process is linear (planning, goal setting, teaching and evaluating) in an educational setting but we found that the beginning and end can be unclear and the goals can be vague or non-existent. The pedagogical process is best described using the concepts Read, Guide and Provide learning support. DISCUSSION: The pedagogical discourse in healthcare is almost silent. Data indicate that at the collective level there is very little support for professional development of pedagogical ability. Tacit knowledge may therefore remain silent even though it may be possible to formulate and describe it. CONCLUSIONS: There is a strong need to focus on the pedagogical parts of the work and to encourage and support the development of professional pedagogical knowledge.
|
|
| 6. |
- Liedberg, Gunilla, 1951-, et al.
(författare)
-
Implementering av ett genusperspektiv på ett arbetsterapeutprogram
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det är viktigt att utbildning också genomsyras av ett genusperspektiv. Kvinnor och män formas genom sin livscykel av kultur, samhälle och interaktioner mellan människor enligt genussystemet. Detta påverkar mäns och kvinnors livsstil och levnadsförhållanden och därmed också hälsa, livskvalitet och dagliga aktiviteter. De gränser som genus sätter för män och kvinnor förhandlas på tre nivåer; individuell, organisatorisk och samhällsnivå. Som en följd av detta förstås att möten inom hälso- och sjukvården också är situationer där genus konstrueras. Begreppet ”konstruera genus” baseras på en förståelse av genusbegreppet som en social konstruktion, inte enbart som biologiskt kön definierat av naturen och förutbestämd till specifika beteenden som en konsekvens av biologin. Syfte: Att implementera ett genusperspektiv på Arbetsterapeutprogrammet. Metod: En utsedd person ansvarig för implementeringen har gått igenom bl a referenslitteratur, föreläsningar och examinationer. Förslag till föreläsningar, seminarier och examinationer har framkommit. Diskussionsseminarier bland personalen har också genomförts. Resultat: Begreppet genus är tydliggjort i kursplaner med hjälp av specifika lärandemål och examinationer. Frågor om kön och genus är inkluderade i programutvärderingen. Diskussion: Trots det klientcentrerade arbetssättet inom arbetsterapi leder inte detta automatiskt till ett genusmedvetet förhållningssätt vid möten med klienter. Ett medvetet förhållningssätt resulterar i att båda könen får behandling utifrån sina specifika behov och att arbetsterapeuten kan bortse från egna värderingar/traditionella könsroller. Forsknings- och utbildningsinsatser behövs för att öka kunskapen om genus inom arbetsterapi.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindh Falk, Annika, et al.
(författare)
-
Arbetsterapi och genus i utbildning och yrkesliv
- 2010
-
Ingår i: Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. - : Pozkal. - 9789144059501 ; , s. 211-222
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
