| 1. |
- Lindkvist, Linde, et al.
(författare)
-
Det omstridda samvetet
- 2021
-
Ingår i: Samvete i Sverige : Om lydnad och frihet från medeltiden till idag - Om lydnad och frihet från medeltiden till idag. - : Nordic Academic Press (Kriterium). - 2002-2131 .- 2004-1659. - 9789188909688 - 9789188909701 ; 32, s. 7-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(författare)
-
1979: a Year of the Child, but Not of Children’s Human Rights
- 2019
-
Ingår i: Diplomatica. - : Brill. - 2589-1766 .- 2589-1774. ; 1:2, s. 202-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the diplomatic contestations over children’s rights in connection to the International Year of the Child (iyc) of 1979. At the time, the Year was celebrated as an outstanding success, an event which helped to heighten social and political awareness of the status of children in both developing and industrialized countries, and which brought to light a plethora of new global issues, including street children, children with disabilities and children in armed conflict. Today, the iyc is frequently reduced to a plotting point in histories charting the rise of an international discourse of children’s rights, a discourse that is intimately linked to the UN Convention on the Rights of the Child of 1989. This article shows how the concept of children’s rights was of peripheral importance to the overarching purposes of the iyc, which instead revolved around a notion of child welfare as integral to wider projects of social and economic development, either in the form of economic sovereignty or basic needs. The article then revisits the 1978–1979 UN debates on a human rights treaty for children, showing how this project initially garnered minimal support among states, international agencies and non-state actors. The article thus takes issue with teleological accounts that see the iyc primarily as a first step toward the subsequent breakthrough of children’s human rights. It also showcases how historical case studies of UN observances can be fruitful for scholars interested in the clashes and amalgamations of competing concepts and projects at an international level.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindkvist, Linde, et al.
(författare)
-
Can Stereotyping Be Banned?
- 2013
-
Ingår i: Religious Stereotyping and Interreligious Relations. - 9781137344601
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(författare)
-
Drömmen om en opolitisk politik
- 2015
-
Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. - 2001-2292. ; 4
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(författare)
-
Fördömande och förverkligande : Om förväntningarna på FN:s råd för mänskliga rättigheter
- 2018
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter i samhället. - Malmö : Bokbox Förlag. - 9789186980702 ; , s. 253-272
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet). Mer specifikt handlar det om vilka förväntningar som är rimliga att ställa på internationella politiska organ för främjande av mänskliga rättigheter. Efter en analys av den kritik som riktats mot MR-rådet från olika människorättsorganisationer, lyfter kapitlet en rad övergripande frågor om hur internationella organisationer kan arbeta för den faktiska efterlevnaden av mänskliga rättigheter. MR-rådet har precis som sin föregångare (FN:s kommission för mänskliga rättigheter) kritiserats för sin “politisering” av människorättsfrågor samt för sin selektiva användning av fördömande resolutioner. Som kapitlet visar bottnar den här kritiken i föreställningar om att mänskliga rättigheter i grund och botten skulle vara “opolitiska” frågor, samt att kritiska uttalanden från internationella organisationer är viktiga steg mot ökad efterlevnad. Kapitlet avslutas med att plädera för att det stora värdet med FN:s arbete med mänskliga rättigheter består i att förse individer och lokala rörelser med ett brokigt normativt ramverk, som i många fall visat sig vara ett gångbart redskap för att utmana sociala och politiska orättvisor. Att det internationella systemet för mänskliga rättigheter inte “fungerar” är därför inget direkt hot mot mänskliga rättigheter som redskap för politisk förändring.
|
|
