| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
A climate report gone missing : power mechanisms in Swedish national transport planning
- 2024
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While the technological development of vehicles and fuels is not adequate to meet current climate mitigation targets, infrastructure development also plays an important role in transforming the transport system. Previous studies have argued that conventional infrastructure planning is incapable of implementing climate mitigation. The aim of the paper is to provide insights into power means and mechanisms that counteract integration of climate mitigation targets in infrastructure planning. This is done by an in-depth case study of current Swedish national transport planning. This case provides a rich illustration of a situation with high political ambitions regarding climate mitigation on the one hand, and power mechanisms and resistance with regard to climate goals during the planning process on the other. The case is analysed using the perspective of power circuits and shows how forecasting works as an obligatory passage point, sorting in and out which analyses will be part of the decision-making material. Analyses which do not fit the forecasting model are dismissed from planning. The conclusion is that as long as the transport infrastructure planning practice is dependent on forecasting as the only central analysis there will be difficulties in changing the scope of infrastructure planning and making climate goals central for transport planning.
|
|
| 3. |
- Larsson, Mats-Ola, et al.
(författare)
-
Bilars optimala livslängd - Effekter av personbilars livslängd på klimat, emissioner, värdefulla material och trafiksäkerhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien analyserar personbilars livslängd utifrån klimat, kväveoxider, partiklar, värdefulla material och trafiksäkerhet.En snabbare omsättning kan minska dödsrisker och olycksrisker, växthusgasutsläpp och kväveoxider. Samtidigt skulle behoven av värdefulla material öka.Beräkningar redovisas med ett bokföringsperspektiv men konsekvensanalyser görs även på systemnivå i perspektiven global och europeisk utsläppspolitik och svensk reduktionsplikt, samt med monetära värderingar.Studien fann inte någon omsättningstakt som vore optimal utifrån alla dessa aspekter.
|
|
| 4. |
- Lindkvist, Lars, et al.
(författare)
-
Knowledge Integration and Creation in Projects : Towards a Progressive Epistemology
- 2011
-
Ingår i: Knowledge Integration & Innovation. - Oxford, UK : Oxford University Press. - 9780199693924 ; , s. 310-
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Technology-based firms continue to compete primarily on innovation, and are continuously required to present new solutions to an exacting market. As technological complexity and specialization intensifies, firms increasingly need to integrate and co-ordinate knowledge by means of project groups, diversified organizations, inter-organizational partnerships, and strategic alliances. Innovation processes have progressively become interdisciplinary, collaborative, inter-organizational, and international, and a firm's ability to synthesize knowledge across disciplines, organizations, and geographical locations has a major influence on its viability and success.
|
|
| 5. |
- Lindkvist, Lars, 1945-, et al.
(författare)
-
Replacing old routines : how Ericsson software developers and managers learned to become agile
- 2017
-
Ingår i: Industrial and Corporate Change. - : Oxford University Press. - 0960-6491 .- 1464-3650. ; 26:4, s. 571-591
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In our account of the successful transformation of a software development unit at Ericsson, we show how a combination of trial-and-error learning processes, operating at the management and employee levels, can bring about routine change. In developing this explanation, we refer to the off-line/online search dichotomy as a basic way of distinguishing between how routines are tried out at management and employee levels. Furthermore, we suggest a way in which the performative view of routines can be linked to the teleological and life cycle modes of change at the level of management and employees, respectively. As a result, we arrive at a view of routines as both “inherently changeable” and directional and suggest how the combined use of managerial- and employee-level processes makes it possible to gain the benefits associated with each of them, while at the same time mitigating the effects of their shortcomings.
|
|
| 6. |
- Ljungkvist Nordin, Hanna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsflöden, återvinningsmetoder och marknader: kunskapsunderlag för ett returraffinaderi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har kartlagt plastavfallsflöden i Sverige och Norden 2016/2017 och undersökt vilka av de kartlagda mängderna som kan vara tillgängliga för ett framtida returraffinaderi. De flöden som bedöms som tillgängliga för ett returraffinaderi är sådana plastflöden som inte materialåtervinns mekaniskt i dagsläget, exempelvis rejekt från sorteringsprocesser och utsorterade plastflöden som idag energiåtervinns eller deponeras. På längre sikt kan även plast i blandade avfallsfraktioner sorteras ut i större utsträckning och öka potentialen. Grundtanken är dock att endast sådana plastflöden som inte lämpar sig för mekanisk materialåtervinning skall användas i returraffinaderiet, så att teknikerna kompletterar varandra snarare än att konkurrera. I Sverige bedömer projektet, baserat på data från SMED (Ljungkvist Nordin et.al. 2019) att ca 347 000 ton plast kan finnas tillgängligt för ett returraffinaderi i dagsläget, medan den nordiska potentialen bedöms vara 569 700 ton baserat på data från PlasticsEurope. År 2017 uppskattas mängden plastavfall som inte gick till mekanisk materialåtervinning till totalt 18,7 miljoner ton i Europa, varav ca hälften kommer från plastförpackningar. Utöver detta finns även ett stort mörkertal i syntetfibrer som det idag saknas storskalig återvinning för. Mängden plast som exporterades från EU 2018 var ca 2 Mton, en minskning med 620 kton sedan 2017. Då plast som går till förbränning har nytta som energikälla till el och värme är det lämpligt att i första hand rikta sig mot länder där deponi utgör den viktigaste avfallshanteringsmetoden. Vidare bör tas i beaktning kompositionen av plastavfallet. Förpackningsplast från hushåll kan bestå av så mycket som 25% felsorterade sopor och matrester. Plast som materialåtervinns utanför retursystem av PET-flaskor är framför allt PP och PE, plaster som även är eftertraktade även för kemisk återvinning. Den globala såväl som den europeiska plastanvändningen har ökat varje år fram till 2017. Sedan dess har restriktioner införts för att minska plastanvändningen, och vi vet ännu inte hur mycket dessa restriktioner påverkar mängden plastavfall som uppkommer. Samtidigt ökar insamlingsgraden på plastavfall i Europa varje år, därför är det inte troligt att nutida eller framtida restriktioner på plastanvändning kommer att påverka mängden tillgängligt plastavfall i någon större omfattning. En genomgång av mekaniska materialåtervinningsmetoder och depolymerisering för plast presenteras för att tydliggöra alternativen till ett returraffinaderi. Den typiska mekanisk återvinningen av plast innefattar flera processteg. Behovet av processteg är olika beroende på vad som ska återvinnas, behovet av sortering och kundens önskemål. Är det ett rent monoflöde som tex plastfilm av polyeten eller välkänt industrispill behövs inget sorteringssteg. Ofta säljs mjuk plast (plastfilm) i komprimerade balar. Många gånger behövs inte heller tvätt. Den sorterade plasten säljs ofta i kvarnad form, (flakes), och kallas då ofta regrind. Runt om i Europa startas hela tiden nya anläggningar för sortering/återvinning av plast. Behovet är stort att kunna ta om hand allt plastavfallet som genereras och den ökande efterfrågan på återvunnen plast gör också att företagen vågar investera. Det är en tydlig trend (enligt FTI, Sysav med flera) att sorterings-/återvinningsaktörerna ställer allt högre krav på materialet de tar emot. Också i Sverige har flera nya återvinningsanläggningar startat upp. Det innebär att det nu finns stora möjligheter till ökad återvinning av plast i Sverige och att förse svenska företag med återvunnen plast.
|
|
| 7. |
- Wahlstedt, Linnéa
(författare)
-
Dynamic Knowledge Integration : A field study of an Information Systems Development Project
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Current research on knowledge integration offers valuable structural analyses of factors that influence knowledge integration, performance outcomes, and knowledge integration mechanisms. Less attention has been paid to how knowledge integration is carried out over time in cross-functional development projects. This thesis is based on a year-long field study of an Information Systems Development Project. The study shows how the knowledge integration process was repeatedly interrupted by different problems that could not be resolved by merely relying on integration mechanisms that were imposed by the top management. Instead, a bottom-up dynamic evolved where the project members and participating project managers managed to reestablish coordination and knowledge integration through the invention of different ‘collective heuristics’. A novel model of Dynamic Knowledge Integration is presented which claims that knowledge integration contains two interplaying processes; one consisting of different knowledge integration mechanisms and activities, and one consisting of the collective heuristics that were invented and employed when unexpected problems emerged. In general, this research argues that knowledge integration can be understood as a dynamic process, of which both knowledge integration mechanisms and collective heuristics constitute core elements.
|
|
