| 1. |
- Snögren, Maria
(författare)
-
Munhälsa – Äldre personers upplevelser och vårdpersonals attityder och kunskaper
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det är känt att äldre personer har bättre munhälsa i dag och fler kvarvarande tänder än tidigare generationer. Det är en komplex uppgift att utföra munvård för att förebygga nedsatt munhälsa på någon annan. Nedsatt munhälsa kan påverka allmänhälsan på olika sätt, till exempel genom smärta och nedsatt aptit. Nedsatt munhälsa kan också vara en bidragande orsak till infektioner lokalt i munnen, men även i andra delar av kroppen. Det har dock visat sig att vårdpersonal (sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) inom kommunal äldreomsorg försummar utförandet av munvård hos äldre personer av olika skäl, däribland tidsbrist, okunskap och bristande rutiner. Vårdpersonal värdesätter kunskap om munhälsa och efterfrågar utbildning om munhälsa och munvård. Kompetensutveckling för vårdpersonal tar tid samtidigt som den digitala utvecklingen och tillgången till digitala tjänster ökar. Digital utbildning kan vara en lösning till att sprida kunskap i en hel arbetsgrupp. Studier har visat på stort värde av möjligheten till interaktivitet, repetition och feedback som tydligt förknippas med ett ökat lärande vid användande av digitala utbildningar. Studier visar även att vårdpersonal som kompetensutvecklas genom utbildning om munhälsa tillhandahåller bättre munvård till äldre personer efter utbildning.Syfte: Det övergripande syftet var att studera äldre personers uppfattning om munhälsa och vårdpersonals attityder till och kunskaper om omvårdnad relaterat till munhälsa. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonals attityder och kunskaper före och efter en digital utbildning i munhälsa och användbarheten av denna.Metod: Avhandlingen inkluderar fyra delstudier varav två har en kvalitativ design, delstudie I och IV, en med kvantitativ design, delstudie II och en med mixad metod, delstudie III. Delstudie I inkluderar äldre personer och delstudie II-IV inkluderar vårdpersonal. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär, individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Kvalitativ analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i delstudie I och IV. Kvantitativa analyser genomfördes med Psykometrisk utvärdering med klassisk testteori (CTT) kompletterad med Item Response Theory (IRT) i delstudie II och beskrivande statistik och Wilcoxon signed-rank test i delstudie III.Resultat: Resultaten visar att det är komplext att utföra munvård på någon annan och kräver att tid ges till att bygga personkännedom mellan vårdpersonalen och den äldre personen som får hjälp med munvård. Personkännedom beskrivs av vårdpersonal främja och ge trygghet i utförandet av munvård. Äldre personer beskriver att de är experter på sina egna upplevelser av munhälsan och att denna kunskap behöver delas med vårdpersonalen. Personkännedom etableras och uppnås genom att vårdpersonalen skapar förtroende, är närvarande, förutser behov, är pålästa och genom att reflektera över vården. Det är ett förtroende att utföra munvård på någon annan, vilket underlättas av personkännedom. Det ger vårdpersonalen information och bättre förutsättningarna att utföra god munvård och att synliggöra hinder som tids-, personal- och kunskapsbrist. Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Ett sätt att sprida kunskap om munhälsa bland vårdpersonalen är genom digitala utbildningsinterventioner. Kombinationen av teoretisk kunskap med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar beskrivs av vårdpersonalen som ett sätt att ge både teoretisk och praktisk kunskap. Att arbeta tillsammans över professionsgränser i omvårdnad kring munvården beskrivs ofta brista inom kommunal äldreomsorg. Arbetet tillsammans upplevs dock fungera bra vid palliativ omvårdnad. Äldre personer beskriver en önskan om hjälp med sin munhälsa när behov uppstår.Slutsatser: Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Munvård är komplex och förutsätter att vårdpersonalen erhåller kunskap, rutiner, tid och samarbetar för att utföra den med god personkännedom om den äldre person. Digital utbildning är ett sätt att öka kunskapen om munhälsa bland vårdpersonalen. En kombination av teori med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar bidrar till både teoretisk och praktisk kunskap. Samarbetet kring munvård mellan sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden fungerade inte alltid optimalt, däremot fungerade samarbetet bra vid palliativ omvårdnad. Samarbete, tid och kunskap samt reflektion anses vara viktiga faktorer för vårdverksamheter att beakta i framtiden för att god munvård ska kunna utföras inom kommunal äldreomsorg.
|
|
| 2. |
- Ahonen, Hanna
(författare)
-
The multifaceted concept of oral health : Studies on a Swedish general population and perspectives of persons with experience of long-term CPAP-treated obstructive sleep apnea
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oral health is a multifaceted and changeable part of our overall health and well-being as it contributes to important everyday functions such as eating, talking, and conveying feelings. Our oral health can be affected by a range of determinants, one of which is obstructive sleep apnea [OSA] treated with continuous positive airway pressure [CPAP]. Even though xerostomia has been frequently reported upon, the possible relationship between oral health and CPAP-treated OSA is not clearly understood. The World Dental Federation [FDI] recently proposed a definition and theoretical framework of oral health, intended to be globally applicable and to move dentistry toward a more promotive approach. By using the FDI’s framework as a basis for exploration, studies in a general population can increase the understanding of different aspects of oral health and set the frame of reference for whether and how CPAP-treated OSA can be experienced to affect a person’s oral health.The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of how the FDI’s theoretical framework of oral health can be applied in a general population and how oral health is experienced in a specific population of persons with increased risk for adverse oral health.The FDI’s framework was explored with empirical data from a general population (N=630) and a population of persons with experience of CPAP-treated OSA (N=18). In papers I and II, the FDI framework was tested and evaluated with quantitative methods (principal component analysis and structural equation modeling), using cross-sectional data from the Jönköping studies. In papers III and IV, qualitative methods (directed content analysis and critical incident technique) were used where personal views and experiences were explored using individual semi-structured interviews.The findings in paper I showed that factors such as dental caries, periodontal disease, experience of xerostomia, and aesthetic satisfaction can be included in the FDI’s component the core elements of oral health. In paper II, driving determinants and moderating factors were found to have direct effects on all core elements of oral health except aesthetic satisfaction. Three of the core elements of oral health (oral health-related quality of life, aesthetic satisfaction, and xerostomia) had direct effects on the latent variable overall health and well-being. Driving determinants and moderating factors had no direct effect on overall health and well-being, and no indirect effects were found. In paper III, the study participants’ views on oral health determinants were described and could be categorized into all the FDI framework dimensions. The component driving determinants could include a range of determinants affecting a person’s oral health such as CPAP treatment, age, the influence of family and social surroundings, interdental cleaning, willingness to change when needed, and relationship with oral healthcare professionals. In paper IV, the study participants described both negative and positive experiences occurring with or without their CPAP. The negative experiences included increased xerostomia, pain or discomfort, tooth wear, and negative feelings. The positive experiences included decreased xerostomia and improved oral health habits due to improved sleep. Many of the difficulties could be managed by easily accessible facilitators. The experiences the study participants described could be included in all the FDI framework components.In conclusion, the FDI’s framework can be applied in a general population to describe different components of oral health, and is also useful to describe a person’s views and experiences of oral health in a specific population. CPAP treatment could be considered an oral health determinant as it can affect a person’s oral health. Both positive and negative experiences can contribute to CPAP adherence as negative experiences often can be successfully managed.
|
|
| 3. |
- Johansson, Isabelle
(författare)
-
Dental- and nursing care collaborations in Sweden – A way to support nursing staff in oral hygiene care for older people
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Oral health is an integral part of the general health and quality of life. Yet oral health among older people requiring nursing care is often poor. Despite this group’s frequent contact with health care services, they tend to lose contact with dental care. In nursing care, nursing staff are tasked to assist with oral hygiene care, but this has become more demanding as many older people retain more teeth or have advanced prosthetic constructions. Previous research in the field emphasised the need of collaboration between dental- and nursing care to support the nursing staff in this task. However, there is a lack of evidence regarding the effects of these collaborations.Aim: The overall aim of the thesis is to examine two oral health programmes used within nursing care with different design regarding support from and collaboration with dental care.Methods: Quantitative research methods was used. The data in Study I comes from an oral health assessments guide (ROAG-J) performed by nursing staff in a national health register. Oral health, assessed at two occasions from older people with nursing care, were used. Study II was a controlled intervention study performed at a nursing home. The intervention involved individual coaching of nursing staff in oral hygiene care by dental hygienist for four hours per week at the ward for a period of three months. Oral assessments of older people were performed by dental hygienists and questionnaires to nursing home staff were used.Result: In Study I, 667 individuals aged 65 years or older, receiving nursing care services and assessed using ROAG-J between November 2011 and March 2014 were included. No statistically significant difference in any of the oral health variables was found between the first and subsequent assessments. At the first assessments, less than one third of participants had oral health problems. At the first assessment, status of the tongue differed in men and women (p < .01); at the subsequent assessment, gender differences were found in voice (p < .05), mucous membranes (p < .003), tongue (p < .01), and saliva (p < .006).In Study II, 33 nursing staff and 48 residents participated at the baseline measurement and 22 and 32 respectively at the 9-month follow-up. The nursing staff changed in knowledge and attitudes related to gum disease, approximal cleaning, usage of fluoride and the likelihood that older persons would express the need for oral health support. The most frequently reported oral health problems among the residents pertained to teeth and gums. The residents relatively high level of oral health was stable during the study period.Conclusions: The participants in the oral health programmes were able to maintain an acceptable level of oral health during the study periods although health was likely to decline. The nursing staff maintained a high level of knowledge and attitudes about oral health. However, there seems to be a discrepancy regarding the prevalence of oral health problems among older people. A collaboration between dental- and nursing care providers indicates a positive influence on providing oral hygiene care.
|
|
