| 1. |
- Björkvall, Anders, et al.
(författare)
-
Connecting analogue and digital literacy practices? : On uses and semiotic potentials of digital pencils in Swedish middle school and high school
- 2023
-
Ingår i: The 11th International Conference on Multimodality: Desiging Futures. - London : University College London. ; , s. 30-30
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A dichotomization of the resources used for contemporary teaching, learning, and meaningmaking may result in a simplified division of such processes as either ‘digital’ or ‘analogue’. Our presentation addresses this dichotomy, and our understanding of semiotic technologies more broadly, by analyzing the potential of the digital pencil for connecting ‘analogue’ meaning-making to ‘digital’ meaning-making in the subject of Swedish in middle school and high school. Based on data from two pilot studies, each carried out for two months, our analysis focuses on how digital pencils can be used as tools for multimodal text creation in ways that draw on how this is typically done in analogue genres. This way, the analysis will provide knowledge of the semiotic potentials, affordances and actual uses of digital pencils in school, something which is lacking in previous research, with the exception of a few recent studies (e.g. Riche et al., 2017). Two main results stand out. First, digital pencils can actually be effectively used to draw on analogue literacy practices in the classroom. Second, digital pencils have other affordances (Lindstrand, 2022) than just functioning as “digital ink”: they are multifunctional in the sense that they can be used as tools for an array of multimodal tasks that analogue pencils cannot. Thus, the analysis concludes that not only can digital pencils be used to resemiotize analogue practices, but they also afford new ways of creating texts.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Elm Fristorp, Annika, 1958-, et al.
(författare)
-
Design för lärande i förskolan
- 2012. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskolan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande – hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå. Design för lärande i förskolan vänder sig till blivande och verksamma förskollärare och förskolechefer.
|
|
| 5. |
- Elm Fristorp, Annika, et al.
(författare)
-
Design för lärande i förskolan
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskoan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande - hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå.
|
|
| 6. |
-
Estetiska lärprocesser : upplevelser, praktiker och kunskapsformer
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Termen estetiska lärprocesser har under senare år dykt upp allt oftare och i allt fler sammanhang. I den här boken undersöks, både praktiskt och teoretiskt, vilka estetiska kvaliteter som kan upptäckas i olika slags lärprocesser.Boken består av två delar. Den första delen fokuserar på estetiska upplevelser och estetiska praktiker. Här finns exempel från skapande arbete inom gatukonst, tredimensionella former i trä och filmarbete. Men här diskuteras även estetiska upplevelser i möte med konst och vad konstnärligt skapande och konstpedagogik kan betyda idag.Bokens andra del presenterar texter som reflekterar kring ämnesområdet estetik och kunskapsformer utifrån olika kunskapsteoretiska perspektiv. Exempel på estetiska lärprocesser är här hämtade från bl.a. naturvetenskap, film och dans, men även från grundskolans s.k. praktisk-estetiska verksamheter. Här fördjupas också resonemangen kring konsekvenserna av att frågor som rör estetiska lärprocesser kommit i rampljuset i så många olika sammanhang.
|
|
| 7. |
- Frølunde, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Methodologies for tracking learning paths: designing the on-line research study Making a Filmmaker
- 2009
-
Ingår i: MedieKultur. - Aalborg : Sammenslutningen af Medieforskere i Danmark. - 0900-9671 .- 1901-9726. ; 46, s. 73-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article concerns the design of a collaborative research project (2008-09) entitled Making a Filmmaker, which examines how young Scandinavian filmmakers create their own learning paths in formal and/or informal contexts. Our interest is in how learning experiences and contexts motivate the young filmmakers: what furthers their interest and/or hinders it, and what learning patterns emerge. The aim of this article is to present and discuss issues regarding the methodology and methods of the study, such as developing a relationship with interviewees when conducting interviews online (using MSN). We suggest two considerations about using online interviews: how the interviewees value the given subject of conversation and their familiarity with being online. The benefit of getting online communication with the young filmmakers is the ease it offers, because it is both practical and appropriates a meeting platform that is familiar to our participants.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Göthlund, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Adventures and performativity in students’ visual and multimodal re-inventing of the academic degree thesis
- 2024
-
Ingår i: NERA 2024, Abstract book. ; , s. 117-117
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research topic/aim Inspired by the question How can we as researchers and teachers bring about learning and teaching adventures? we will turn to a recent pilot study regarding possibilities and challenges in students’ production of multimodal degree theses within our teacher education in visual arts. When a group of students approached us with the question whether they could produce multimodal theses, instead of written ones, we said yes. Their idea coincided with our interest in developing approaches to knowledge production and knowledge representation that acknowledge, and take advantage of, the visual as a valid mode and of epistemological qualities in transductive and transformative processes (e.g. Kress, 2003; 2010; Huang & Archer, 2017; Selander & Kress, 2021). Theoretical framework Offering students the opportunity to explore forms of knowledge production and representation other than those traditionally found in an academic context, also introduce moments of risk and uncertainty (Biesta 2013). Together, we open up adventurous spaces of possibility that are more or less unexplored, e.g. regarding how students are thereby (re)positioned as active learning subjects. Performative theories about the various forms of knowledge, about the making of the student subject are also borrowed from Denzin (2003) and Dewsbury (2000) and are here put in relation to the various affordances and cultures of recognition (Selander & Kress, 2021) that students encounter.Methodological design The data consists of five multimodal and digitally disseminated degree theses (using Research Catalogue as a platform) and conversations with the five students who produced them. Expected conclusions/findings Preliminary findings suggest a number of positive effects, e.g. in relation to academic literacy, understanding of subject matter; while also implying some challenges in terms of workload and construing cohesion in the multimodal text. However, as a means to invite students to work from within their own desires, offering an understanding of differences (between forms of knowledge) as productive, and the courage to encounter unpredictability, we find this pilot project promising. Relevance to Nordic educational research The approach applied in this project appears as a possible first step towards a wider recognition of multimodal forms of knowledge representation in academia, while also indicating some issues that need further consideration.
|
|
| 10. |
- Insulander, Eva, et al.
(författare)
-
Designing Multimodal Texts about the Middle Ages
- 2017
-
Ingår i: Journal of Educational Media, Memory and Society. - New York, Oxford : Berghahn Books. - 2041-6938 .- 2041-6946. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
