| 1. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Crustacea : Kräftdjur - crustaceans
- 2010
-
Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 487-493
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Bottenfauna i sex småvatten i Västernorrlands län
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Rapporten beskriversammansättningen av vattenlevande smådjur, den sk bottenfaunan, i sex kustnära småvatten utifrån provinsamlade under såväl juni som juli år 2006. Syftet med projektet var bl.a. att ta reda på hur faunan i småvattenförhåller sig till dito i andra typer av stillastående vatten och hur bottenfaunan i var och en av de sex småvattnenförhåller sig till den i de övriga fem. Dessa förhållanden har analyserats utifrån ett antal index avsedda attbeskriva försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus samt diversitet och likhet med faunan i andra vatten.Vid analyserna har jämförelsematerial från skilda utsnitt ur Limnodatas databas använts. Det måste poängterasatt lämpliga jämförelsematerial provtagna med metod M42 från snarlika vattensamlingar saknas varför deindikationer som framkom vid analyserna inte behöver vara sanna i ett större sammanhang.De måste också poängteras att av de totalt ca 55 000 individer som påträffades i de sex vattensamlingarna har isnitt endast 13% bestämts till art. I sjöar och vattendrag bestäms i snitt 43% och i vattenkällor 28% till art. Attandelen artbestämda djur i de sex vattensamlingarna blev så låg beror på att de dominerades av djurformer somnormalt inte artbestäms. Sammanlagt noterades 123 skilda taxa varav endast 54 bestämdes till art. Antaletartbestämda individer skulle utökas om t.ex. hinnkräftor, hoppkräftor, fjädermyggslarver och ärtmusslorskickades till taxonomisk expertis.
|
|
| 3. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Dagsländan Siphlonurus armatus. Bidrag till kunskapen om den rödlistade dagsländan
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapportens huvudsyfte är att tjäna som underlag vid upprättandet av ett åtgärdsprogram för den rödlistade dagsländan Siphlonurus armatus Eaton, 1870 hotkategori NT (missgynnad). S. armatus påträffades i Skåne i början 1900-talet. Därefter saknas fynduppgifter fram till 1989 då arten påträffades i Stockholms län. Artens förekomst har sedan 1917 bara bekräftats i mer eller mindre temporärabäckar i Stockholms län. Ett betydande mörkertal avseende artens förekomst i Sverige kan föreligga. De svenska populationerna är de nordligast kända i världen.Arten i fråga har diskret brunmelerade synnerligen snabbsimmande larver som kan bli upp till 17 mm långa exklusive stjärtspröt. Arten förmodas övervintra som äggoch ha en snabb tillväxt under februari-mars till maj-juni då den kläcks. Rapporten grundar sig främst på data från Siphlonurus armatus-projektet som omfattar åtta lokaler i fyra vattendrag nära Tyresta nationalpark. I lokalerna harhabitatstruktur, kemi, vattentemperatur och bottenfauna registrerats under den första halvan av år 2006 i syfte att närmare ringa in artens habitatkrav. Data från åtta lokalerna har så långt möjligt analyserats mot cirka 10 000 bottenfaunaprov Limnodatas databas. I rapporten beskrivs de biotoper samt de kemiska och temperaturmässiga ramar inom vilka S. armatus har påträffats samt vad som kännetecknar biotoper där arten ej påträffats. Utifrån detta diskuteras sedan vilka hot som kan föreligga avseende artens fortsatta existens inom Sverige samt hur rådande kunskapsbrist skall kunna minskas. Följande resultat framkom:Svenska vattendrag där Siphlonurus armatus påträffatsTabell 1. Svenska vattendrag där Siphlonurus armatus påträffats efter år 1917. Koordinaterna avser,med undantag för Albysjön och Snävingen, utloppsområden i Östersjön. Samtliga vattendrag ligger iStockholms län.Vattendrag Utloppsområde Kommun X-koordinat Y-koordinatHusbyån Blista fjärd Haninge 6555950 1637185Lännåkersbäcken Lännåkersviken Haninge 6557515 1639070Rudabäcken Drevviken Haninge 6565745 1633840Träskbäcken Landfjärden Haninge 6549070 1626445Vinåkersbäcken Vinåkersviken Haninge 6562410 1647725Bergshamraån Snävingen Norrtälje 6614215 1648835Mjölstabäcken Skedviken Norrtälje 6632285 1639065Brakmarsbäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567780 1643545Grändalssjöbäcken Albysjön Tyresö 6569220 1641375Mörkdalsbäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567625 1644015Stormyrabäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567590 1644015Vissvassdalsbäcken Vissvassfjärden Tyresö 6565710 1646950Åvaån. Bäck till. Åvaviken Tyresö 6563650 1646185
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i gotländska vatten 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats av Limnodata HB på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten redovisar bedömningar av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i 16 vattendrag, 2 sjöar och 1 vattenkälla. Bedömningarna grundar sig på förekomsten av olika organismer i de 23 handhåvsprov (M42) och 2 Ekman-profiler som togs maj 2007.
|
|
| 6. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2013 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningDen här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under år 2013. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera. Vi kom fram till följande resultat.Sammansättningen av vattenlevande smådjur i de nio vattendragen år 2013 hade stora likheter med dito från tidigare provtagningstillfällen i samma lokal, detta vid jämförelse med sammansättningen av vattenlevande smådjur från fler än 20 000 bottenfaunaprov inom landet. Slutsatsen blir att bottenfaunan i de nio vattendragen har varit relativt stabil med tiden vilket i sig indikerar måttligt stora svängningar ekologisk status vad gäller surhet och närsalter och andra biotiska och abiotiska faktorer. Tabell 1 redvisar de mest eller näst mest lika lokalerna med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan.Tabell 1. De mest eller näst mest lika lokaler med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan. LokalKodLokalNamnLikhet med faunan i fler än 20 000 andra bottenfaunaprov inom landet.VS509Runnabäcken. Gersilla.Högst likhet erhölls med faunan år 2007 i samma lokal.VS133Forsån. Hedhammar.Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal.VS385Hedströmmen. Bernshammar.Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal.VS536Ribäcken. Tackbyn.Högst likhet erhölls med faunan år 2008 i samma lokal.VS488Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren.Näst högst likhet erhölls med faunan från år 2009 i samma lokal.VS364Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp.Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal.VS202Vågsjöbäcken. Vågsjön.Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i nedströmslokalen VS484. Godtagbart äldre jämförelseobjekt till VS202 saknas.VS484Venabäcken. Vena.Högst likhet erhölls med faunan år 2009 i samma lokal.VS367Gärsjöbäcken. Lugnet.Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal.
|
|
| 7. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i nio västmanländskavattendrag år 2012 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status ochsurhetsklass i samtliga vattendrag
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisarbedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseraspå egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under maj och augusti 2012. Med bottenfauna avsesvattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera.Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt innehåll av skildaarter samt i individantalen av dessa. Förändringarna torde till en del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehålli nederbörd, förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten samt med ökande temperaturer. Ffasistnämnda ger anledning till att försöka reda ut begreppet limniskt naturvärde. Ett visst limniskt naturvärde kantilldelas en viss lokal i ett vattendrag utifrån t.ex. förekomsten av rödlistade och/eller ovanliga arter, en sällsyntsamtidig förekomst av flera viktiga indikatorarter och/eller en artsammansättnings förmodade naturlighet.Författarna bedömer att lokaler med förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten skall tilldelas särskilt högalimniska naturvärden, de kan ju utgöra de sista utposterna för många arter nu när vi kanske går mot varmaretider. En tabell som visar vår bedömning av hur de undersökta vattendragen skall rangordnas utifrån nämndakriterium återfinns sist i den här sammanfattningen. Först en redovisning av resultaten i sedvanlig form.Tabell 1. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år2012. LD Sur anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Sur och Nya Sur anger samma sak enligt gamla resp. nyabedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger sammasak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status medtonvikt på närsaltpåverkan. Danskt faunaindex och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färganger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult och orange som anger den sämsta klassen/statusen somerhållits inom denna undersökning.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarForsån. Hedhammar.VS133. Den variationsrikabiotopens status bedömssom Hög. Tydlig kloaklukt!Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Hög andelslagg i bottnarna. Ganskavacker lövträdsmiljö direktuppströms rester av gammalkulturbyggd.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter ibottnarna pga hög inströmningav friskt grundvatten.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Sandån. VS424. Denvariationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Vackra bottnar.Ganska vacker närmiljö inomi första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Högt limnisktnaturvärdevia en i landetmycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Valsjöbäcken. VS487.Den relativt variationsrikabiotopens status bedömssom God. Ordinära bottnarmed artificiellt lekgrus föröring. Ordinär närmiljö inom iförsta hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Tabell 1 .Forts.OBS! Shannon-index ligger väldigt nära gränsen för Måttlig störning vad gäller Skälsjöbäcken och Venabäcken.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarHåltjärnsbäcken.VS364. Den relativtvariationsrika biotopensstatus bedöms som God.Tydlig sjöpåverkan. Vackrabottnar. Ganska trist närmiljöinom i första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den mycket fina bottenfaunanindikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Mycket högtlimniskt naturvärdeviaförekomst av flodpärlmusslaoch flodkräfta samt en i landetmycket ovanlig sammansättningviktiga indikatorarteravseende god vatten- ochhabitatkvalitet.N3Jerån. VS361. Dentämligen variationsfattigabiotopens status bedömssom Ordinär. Tydligpåverkan av frisktgrundvatten. Bitvis tämligenvackra bottnar. Ganska tristnärmiljö inom i första handbarrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öringoch flodpärlmussla. pH över5,6. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Skälsjöbäcken. VS617.Den tämligen variationsfattigabiotopens statusbedöms som Ordinär. Tydligpåverkan av friskt grundvatten.Fina och renabottnar. Ganska tristnärmiljö, i huvudsak inomsnåriga häggbuskage.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen hittills stabila grunden iden mycket fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Mycket högt limnisktnaturvärdemotiveras aven inom landet unik sammansättningviktiga indikatorarteravseende mycket god vattenochhabitatkvalitet.Hedströmmen. VS385.Den variationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Bitvis vackra bottnar. Vackermen bitivis söndertrtampadlövskogsmiljö. Lokalen ärpåverkad av sportfiske.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Mer än naturligt höga halter avnärsalthalter.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanlig omän inte helt naturlig sammansättningav viktiga indikatorarteravseende god vatten ochhabitatkvalitet.Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurensinneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. Delvisindikerar den via artsammansättningarna graden av grundvatteninströmning mellan de nio lokalerna. Sålundaindikeras graden av grundvatteninströmning vara störst i lokalerna i Forsån och Skälsjöbäcken och minst i dito iVenabäcken och Hedströmmen. Om det anses att hög grad av grundvatteninströmning, och därmed hög förmågaatt hysa arter som kräver kyligt vatten, bör ge ett högt limniskt naturvärde så bör i första hand lokalerna i Forsån,Skälsjöbäcken och Jerån erhålla högt limniskt naturvärde.Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av funna taxa inom bottenfaunan exklusive fisk ochgroddjur. Ward´s metod.Såväl Håltjärnsbäcken som Skälsjöbäcken och Venabäcken hyser partier med riklig grundvatteninströmning vidandra lokaler än de som nu undersökts. I Hedströmmen finns partier med grundvatteninströmning inom den lokalsom nu undersöktes, dock på ett djup som nu, 2012, inte kunde provtas pga mycket högt vattenstånd.De ”objektiva” index och de texter som redovisats i tabell 1 åerspeglar inte alltid föfattarnas egna bedöningaroch dendrogrammet gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hurvattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontralokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämndautifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler ellerprovtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen.Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighetoch vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng angerMycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde.ForsånSkälsjöbäckenJerånGärsjöbäckenValsjöbäckenHåltjärnsbäckenSandånVenabäckenHedströmmen050100150200250300AvståndVattendrag PoängSkälsjöbäcken 1Håltjärnsbäcken 1Venabäcken 2Sandån 2Jerån 2Forsån 2Hedströmmen 3Valsjöbäcken 3Gärsjöbäcken 4Den funna faunan i Skälsjöbäcken indikerar exceptionellt godavattenkemiska egenskaper. Bl.a. påträffades där ett av landets rikastebestånd av den synnerligen krävande nattsländanPhilopotamusmontanus. Dessutom påträffades ett par tämligen ovanliga skalbaggar.Bottenfaunan i Skälsjöbäcken indikerar kylig grundvattenuppströmningvilket innebär att värmeskyende arter kan överleva där när vi går motvarmare tider.I Håltjärnsbäcken gjordes fynd av flodkräftanAstacus astacus (Linnaeu
|
|
| 8. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i västmanländska vatten : En studie av vattenlevande smådjur i tio vattendrag och 3 sjöar maj 2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningDen här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten beskriverförsurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i tre sjöar och tio vattendrag. Bedömningarna grundar sig påförekomsten av olika organismer i de bottenfaunaprov som togs maj 2006. Vi kom fram till följande resultat;Lokalvisa resultat•Iresjön: Mycket fin normalfauna indikerande rent och oförsurat vatten med lägsta pH över 6 de senaste 2-3åren. Ett av landets rikaste bestånd av den grävande dagsländanEphemera vulgata. Mycket friska bottnar!•Storljusen: Individfattig och störd bottenfauna som dock indikerar oförsurat vatten med lägsta pH över 6 desenaste 2-3 åren. Lokalen verkade störd av olja, gaser, ej nedbrutna löv m.m.•Vågsjön: Fin normalfauna indikerande rent och oförsurat vatten med lägsta pH över 6 vården 2006. Högtnaturvärdesindex!•Dammen. Bäck från: Individrik och normal utloppsfauna som indikerar måttliga störningar av förorenat ellersurt vatten. pH torde inte ha understigit 5,6 våren 2006. Flodkräfta, som ofta noterades under 1990-talet,återfanns ej år 2006.•Forsån: Den mycket fina bottenfaunan indikerade åren 1989-2006 måttlig till ingen eller obetydlig störningav förorening och försurning. Lägsta pH torde inte ha understigit 6 något år. Det finns inget som tyder på attreningsverket påverkat faunan negativt.•Getbrobäcken: År 2006 hade faunan inte återhämtat sig från de skador som skogsbruket orsakade maj 2002.Samtliga index 2006 indikerar tydliga till starka effekter av störning där störningen utgörs av silt och av surtvatten. Lägsta pH torde ha understigit 5,6 vid varje vårflod.•Håltjärnsbäcken: Individrik och normal utloppsfauna som indikerar en störd miljö men måttliga effekter avsurt eller förorenat vatten. Lägsta pH torde ha legat mellan 5,6 och 6,0 såväl våren 1994 som våren 2006.Öring, som noterades år 1994, återfanns ej 2006.•Jerån: Ensidig biotop med strilsandsbottnar. Troligen näringsfattigt. Oväntat fin fauna indikerande måttligatill inga eller obetydliga effekter av förorening och försurning. pH torde inte ha understigit 5,6 våren 1995och inte 6,0 våren 2006.•Råmyrbäcken: Typisk källbäcksfauna. Naturligt sur bäck som sannolikt blivit surare av sur nederbörd. pHtorde ha understigit 5,6 våren 2006. Troligen på väg att repa sig p.g.a. mindre sur nederbörd.•Skäftbäcken: Ganska fin men likväl undermålig fauna på grund av bristande effekt av uppströms kalkningar.Lägsta pH torde sannolikt ofta understiga 5,6. Bör repa sig på egen hand om sur nederbörd ej på nytt faller.Högt naturvärdesindex!•Trehörningsbäcken: Mycket fin fauna med förekomst av flodkräfta. Indexen indikerar måttliga tillobetydliga effekter av störning från såväl förorening som försurning. pH torde inte ha understigit 6 vare sig1992 eller 2006. 2006 års fauna var ”bättre” än den 1992.•Valsjöbäcken: Lokalen upplevdes som störd av järn- och humusutfällningar. Den innehöll trots detta entämligen fin fauna indikerande i huvudsak måttliga effekter av surt och/eller förorenat vatten. Lägsta pHvåren 2006 torde ha legat mellan 5,6 och 6,0.•Venabäcken (VS216). Nedre lugnflytande lokalen: 2006 års fauna var den finaste på många år, troligen somett resultat av utförda kalkningar och lägre svavelhalter i nederbörd. Lägsta pH torde de senaste 2-3 åren inteha understigit 6,0. Förekomst av flodpärlmussla. Högt naturvärdesindex!•Venabäcken (VS484). Övre strömmande/forsande lokalen: Fin fauna indikerande måttliga till inga ellerobetydliga effekter av störning. pH torde inte ha understigit 6 våren 2006. Högt naturvärdesindex.Allmänna resultat•De tre sjöarna var i snitt något artrikare än andra svenska sjöar och samtliga biologiska index indikeradenågot mindre sura och förorenade förhållanden än i dessa. Individantalen var snitt något lägre. På grund avindividantalens synnerligen stora naturliga variation är det inte möjligt att bedöma vad detta indikerar.•De tio vattendragen var i snitt något artrikare än andra svenska vattendrag. De biologiska indexen indikeradenågot mer försurade men något mindre förorenade förhållanden än i dessa. Individantalen var av sammastorleksordning.Tidigare undersökningarResultaten från denna undersökning redovisas i Excel-filer så att de kan adderas till den databas avseende 572bottenfaunaprov från Västmanländska vatten som levererades maj 2002.
|
|
| 9. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i västmanländska vatten. En studie av vattenlevande smådjur i 23 vattendrag år 2009.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass och ekologisk status samt biotopstatus och limniskt naturvärde i 23 vattendrag. Bedömningarna baseras främst på egenskaperna hos arter inom den bottenfauna som påträffades med provtagningsmetod M42 under i första hand maj 2009. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt artinnehåll och i proportionerna i individantal mellan skilda djurformer. Förändringarna torde till stor del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, ökande temperaturer samt förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten. Förändringarna i bottenfauna märks särskilt tydligt vid likhetsanalys. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra nyligen undersökta vatten inom västmanlands län. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980-talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Följaktligen blir egenskaper hos enskilda arter ett allt viktigare verktyg vid sådana bedömningar och tyngdpunkten har också lagts på dessa inom detta arbete. Resultaten från 2009 års undersökning redovisas nedan och i tabell 1. Angående tabell 1: I tabellen finns en bedömning avseende biotopens status. Denna bedömning anger endast möjligheterna att inom provtagningssträckan finna en artrik bottenfauna. Låg biotopstatus anger således att sträckan var tämligen ensartad med avseende på t. ex. djupförhållanden och/eller vegetationsförhållanden och att förutsättningar för en artrik bottenfauna därmed var begränsade. Uppgiften om biotopens status kan vara av betydelse när validiteten av erhållen ekologisk status diskuteras. Hög ekologisk status erhålls ju ofta inom sträckor med Hög biotopstatus, detta utan att förstnämnda behöver vara kopplat till den kemiska statusen. Bottenfauna nedströms dammar: Alla större vattendrag som ingår i den här rapporten är reglerade och prov har i några fall tagits direkt nedan dammar. Ofta är det gott om fria utrymmen under sten en kortare sträcka direkt nedströms dammar. Merparten av året är vattnet direkt nedan dammar turbulent och därmed väl syresatt. Nedan dammar kan lugnvattenarter, som drivit dit från det lugnare vattnet uppströms dammar, vara vanliga en kortare sträcka. Det är bland annat nämnda faktorer som medför att bottenfaunan direkt nedan dammar kan vara betydligt artrikare än uppströms dammar. Via biologiska index, avsedda att avspegla vattenkvalitet, kommer de resultat som erhålls via bottenfauna insamlad direkt nedströms dammar, oftast att indikera högre ekologisk status och mindre närsaltbelastat vatten än vad som skulle ha blivit fallet om bottenfaunaproven tagits uppströms dammar, och utvärderats med system konstruerade för detta. Surhetsklass: Bedömningen är att de vattendrag som betecknas som sura eller måttligt sura bör få återhämta sig i sin egen takt, utan snabba förändringar i eventuell kalkningsverksamhet. I den kalkpåverkade, och för närvarande ej sura Skälsjöbäcken, är det viktigt att nuvarande kalkningsverksamhet ej skärs ner eller avbryts i förtid. De unika naturvärden som Skälsjöbäcken uppvisar kan, om så sker, ta skada. Ekologisk status: Faunan i de vatten som bedömts ha Måttlig ekologisk status har främst påverkats av samhälle och/eller jordbruk. Eftersom proven på bottenfauna i huvudsak tagits i forsande, och därmed väl syresatta avsnitt, är det högst sannolikt att den ekologiska statusen i många fall klassats som bättre än vad den faktiskt är. Syrgasrikt vatten maskerar vanligen effekterna av föroreningspåverkan. I de fall sjö finns uppströms provtagningslokalen kan det inte uteslutas att rika bestånd av kanadagäss kan ha ökat mängden närsalter. I de fall den ekologiska statusen klassats som Hög utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att den ekologiska statusen skulle ha klassats som Måttlig om utvärderingssystemen baserats på bottenfauna insamlad i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag. Limniskt naturvärde: Flera av de undersökta vattendragen uppvisade Höga limniska naturvärden. Högst limniskt naturvärde bedöms Skälsjöbäcken ha, följd av Utterdalsbäcken och Venabäcken. I de fall det limniska naturvärdet klassats som Högt utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att naturvärdet skulle ha klassats som Ordinärt om bottenfaunan insamlats i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag.
|
|
| 10. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i västmanländska vatten.En studie av vattenlevande smådjur i 25 vattendrag och 6 sjöar år 2008.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status i 6 sjö- och 27 vattendragslokaler. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos arter inom den bottenfauna som påträffades med provtagningsmetod M42 under april 2008 (två vattendrag under augusti och en sjö under november 2008). Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt artinnehåll och i proportionerna i individantal mellan skilda djurformer. Förändringarna torde till stor del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, ökande temperaturer samt förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten. Förändringarna i bottenfauna märks särskilt tydligt vid likhetsanalys. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra vatten inom detta projekt. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980- talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Följaktligen blir egenskaper hos enskilda arter ett allt viktigare verktyg vid sådana bedömningar och tyngdpunkten har också lagts på dessa inom detta arbete. Resultaten från 2008 års undersökning redovisas nedan och i tabell 1. Surhetsstatus: Av de vatten som betecknas som Sura (lila) och Måttligt Sura (gula) finns indikationer på att de tidigare varit surare än nu. Bedömningen är att de bör få återhämta sig i sin egen takt, utan förändringar i kalkningsverksamheten. Övertjärnen är en sur referenssjö som inte berörs av kalkningsverksamheten. Ekologisk status: Endast i Forsån har den ekologiska statusen bedömts som Dålig (rött). Bedömningen avser lokalen direkt nedströms reningsverket. Den höga transporten av närsalter där ger en mer än normalt artrik fauna längre nedströms reningsverket, men, närsalterna kan i sig, om de inte förbrukas innan de når nedströms liggande lugnvattenområden, orsaka syrgasbrist och skador på fauna. Faunan i de vatten som bedömts ha Måttlig ekologisk status (gult) har främst påverkats av reglering och/eller skogsbruk.
|
|
