| 1. |
- Gilboa Runnvik, Ann-Charlotte
(författare)
-
Rum, rytm och resande : Genusperspektiv på järnvägsstationer
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur manliga och kvinnliga resenärer i sin vardag använder och upplever järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Det empiriska materialet baseras på resedagböcker, intervjuer med resenärer, deltagande observationer och intervjuer med planerare och förvaltare av järnvägsstationer. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. I avhandlingen kombineras olika teorier som gör det möjligt att betrakta genus som rytm. Genom detta teoretiska ramverk undersöks hur genusmaktordningen återverkar i tid, rum och mobilitet. Resultaten av studien visar att resenärer är påverkade av genusmaktordningen, som återfinns såväl i kollektiva föreställningar som i materialiserade objekt som möter resenärer när de vistas på järnvägsstationerna. Sammanfattningsvis visar studien att såväl manliga som kvinnliga resenärer påverkas av denna maktordning. Även om denna ordning påverkar alla tycks kvinnor vara de som påverkas mest negativt, eftersom de genom en manlig normerad blick betraktas som antingen ärbara eller sexuellt tillgängliga objekt, därutöver att de är tvungna att förhålla sig till risken att utsättas för sexualiserat våld från män. Av dessa anledningar tenderar kvinnors livsrum att inskränkas, oavsett ålder och plats.
|
|
| 2. |
- Joelsson, Tanja, 1980-
(författare)
-
Space and Sensibility : Young Men’s Risk-Taking with Motor Vehicles
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community.The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety.
|
|
| 3. |
- Persdotter, Maria
(författare)
-
Free to Move Along : On the Urbanisation of Cross-border Mobility Controls - A Case of Roma 'EU migrants' in Malmö, Sweden
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen – som jag valt att ge den svenska titeln Fri att röra sig, förvisad att röra sig: Rörlighetskontrollens urbanisering – Fallet med romska EU-medborgare i Malmö – behandlar den lokala politik som utvecklades i Malmö under åren 2014–2016 i förhållande till närvaron av så kallade utsatta EU-medborgare, och utvecklar ett teoretiskt resonemang om hur exkluderande gränser tar plats och blir till i städer. ”Utsatta EU-medborgare” är ett begrepp som används av svenska myndigheter för att beteckna medborgare från andra EU länder som vistas i Sverige utan en fast uppehållsrätt och som befinner sig i situationer präglade av extrem fattigdom och marginalisering. Medparten av dem som klassas som ”utsatta EU-medborgare” är romer med ursprung i Bulgarien eller Rumänien. I avhandlingen konstateras att gruppen i den allmänna debatten i mycket hög utsträckning omskrivs som oönskade migranter. Med detta som utgångspunkt ställs således frågan hur kommunala och andra lokala myndigheter i Malmö agerar för att hantera närvaron av ”utsatta EU-medborgare”, och hur detta i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva sin ”fria rörlighet”. Avhandlingen gör en ansats att utveckla ett teoretiskt resonemang kring urbana gränspraktiker inom EU. Särskilt undersöks de mekanismer som utgör grunden för urban rörlighetskontroll: hur de fungerar, vilka effekter de medför och vad detta i sin tur innebär för den som blir måltavla för sådana praktiker. Avhandlingen är uppbyggd kring en fallstudie av konflikterna kring det så kallade Sorgenfri-lägret – en provisoriskt byggd bosättning som utgjorde ett hem för en stor andel av Malmös ”utsatta EU-medborgare” under åren 2014–2015. Sorgenfri-lägret revs efter en invecklad och mycket omtvistad process genom ett beslut i Malmö stads miljönämnd. Dessförinnan kom bosättningen som omnämnts som ”Sveriges största slum” att stå i centrum för heta politiska debatter gällande frågan om olovliga bosättningar. Med utgångspunkt i fallet med Sorgenfri-lägret undersöker avhandlingen hur myndigheterna i och bortom Malmö resonerar kring och agerar i förhållande till de juridiska gråzoner, moraliska-politiska dilemman och sociala konflikter som omgärdar just denna fråga. Särskilt behandlas fallet med Sorgenfri-lägret som ett nyckel-exempel på hur ”utsatta EU-medborgare” och deras bosättningar framställs och hanteras som en sanitär olägenhet och görs till föremål för ordningspolitiska insatser. Analysen präglas av en poststrukturalistisk ansats och för samman två huvudsakliga forskningsfält: kritiska migrations-studier och rättsgeografisk forskning kring social och rumslig kontroll. Därtill utgör teorier om det som inom forskningen kallas för skalpolitik en viktig referenspunkt. Analysen behandlar den diskursiva framställningen av Sorgenfrilägret de som bodde där som en sanitär olägenhet och undersöker vilka effekter denna framställning fick för den juridiska process som i slutändan ledde till att lägret utrymdes och revs. Avhandlingen som helhet pekar på staden som en arena där komplexa förhandlingar kring uppehållsrättslig status, rättigheter och tillhörighet utspelar sig. Ett bärande argument är att lokala myndigheter i Malmö har kommit att hantera frågan om ”utsatta EU-medborgare” på ett sätt som sammantaget kraftigt inskränker gruppens tillgång till stadens rum, och som därför kan beskrivas som en slags exkluderande gränspolitik på den urbana skalnivån. Detta bidrar i sin tur (i praktiken) till att omforma och inskränka villkoren för den fria rörligheten.
|
|
| 4. |
- Olsson, Christopher, 1988-
(författare)
-
Encountering the meeting place : The production of public space in contemporary Swedish planning
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A common theme in contemporary Swedish planning discussions is that we no longer meet each other in public spaces. This perceived lack of interpersonal meetings and encounters is said to reinforce the use ofstereotypes and create further distance between differences in the city. The fundamental idea behind this argument is the perception of public space as threatening and insecure, which works as a barrier to the necessary meetings. Consequently, public spaces are rapidly being reconceptualized, redeveloped and repurposed into meeting places. In this conceptualization, the meeting place is intended to generate new social relations that transcend social boundaries and perceptions of belonging, support economic development, and revitalize representative democracy.This thesis explores the production of public space as meeting place with the aim of critically discussing and nuancing the practices and ideasthat are currently leading this process. Mobilizing the production of space as its theoretical framework and using empirical material collected through interviews, observations, and planning documents from three mid-sized cities in Sweden, this research seeks to understand how the meeting place is conceptualized and how it can be understood within Swedish municipal planning. The thesis discusses the discrepancies between vision and practice, abstract and concrete space, by focusing on representations of the meeting place and the practices employed to materialize them. The researchshows that the meeting place in Swedish planning is to be understood as a dominant representation of space, which is represented through the articulation of a specific public while it is building on a consensusoriented production of meaning in a specific material context. This, I argue, contributes to reconceptualizing social problems into questions of form that can be resolved by planning rather than by politics.
|
|
| 5. |
- Söderberg, Rebecka
(författare)
-
Displacing Diversity : How Social Mix Interventions are Legitimised, Experienced and Resisted in a Danish Neighbourhood
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis explores residents’ experiences of and resistance to social mix interventions, as well as how these interventions are legitimised in policies. This is studied through an ethnographic approach to policies combined with ethnographic fieldwork in a neighbourhood targeted by social mix interventions. In its empirical scope, the thesis is limited to a Scandinavian context, highlighting the perspectives of residents in a Danish neighbourhood targeted by the so-called ghetto legislation and comparing Danish and Swedish policies. The first article of this compilation thesis explores problematisations of urban diversity in Danish and Swedish urban and integration policies. It highlights processes of ‘selfing/othering’, showing how Danish policies construct the figure of ’the non-Western’ and myths of national sameness based on assumptions about cultural homogeneity, while Swedish policies construct the figure of ‘the unproductive’ based on assumptions about sameness as productiveness. The second article explores residents’ experiences of ongoing interventions for social mix. The analysis shows how residents live in conditions of evictability and how they are subjected to the discursive, material, and psychological violence of un-homing, i.e., residents are deprived of their home on multiple scales, even before relocation. The third article highlights how residents engage in various forms of resistance against displacement and commodification. The analysis emphasises how residents’ resistance is both individual and collective, material and discursive, discreet and confrontational. In addition, it shows how residents’ resistance is productive and ambiguous, producing new discourses, (dis)alliances, and places.Researching experiences of social mix interventions while they occur, this thesis adds new aspects to previous research, which is mainly concerned with whether social mix policies ‘work’. The analysis shows how social mix interventions have immediate, wide-reaching and unintended consequences, and highlights mundane and productive dimensions of processes of resistance.
|
|
| 6. |
- Wimark, Thomas, 1979-
(författare)
-
Beyond Bright City Lights : The Migration Patterns of Gay Men and Lesbians
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the most persistent popular notions of gay men and lesbians is that they either live in or move to larger cities. In this thesis, the geography and migration paths of gay men and lesbians are studied using the life course perspective to challenge this idea. It is argued that gay men and lesbians are affected by the time and place into which they are born. Like heterosexuals, they are subject to the normative conceptions of life paths that are present at a specific historical period and place. Adopting a mixed-methods approach, four studies related to this aim are conducted.The first study shows that the tendency for gay men and lesbians to be concentrated to the largest cities in Sweden is greater than for heterosexuals. However, it also shows that the concentration tendency of lesbians and couples is less strong. The second study illustrates that tolerance plays no role in the geographical concentration of gay men and lesbians. Although perceived tolerance is often assumed to matter, this study shows that measured intolerance does not have an effect on the concentration tendency. The third study explores the migration motives of gay men and lesbians living in the city of Malmö, Sweden. It shows that the life stories of older cohorts resembled typical rural-urban flight stories but that the youngest cohort stressed motives similar to the overall population. This is in sharp contrast to the fourth study, which scrutinises migration stories from Izmir, Turkey. Because legal recognition is lacking, following the same life path as heterosexuals is problematic for gay men and lesbians. Because moving out is connected to this path, they remained living at home longer or never moved. Accordingly, the family played a core role in their lives rather than the rural-urban binary.Taken together, these four studies show that the geography and migration patterns of gay men and lesbians are more multifaceted than living in or moving to a larger city.
|
|
| 7. |
- Listerborn, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Claiming the right to dignity : New organizations for housing justice in neoliberal Sweden
- 2020
-
Ingår i: Radical Housing Journal. - : Radical Housing Journal. - 2632-2870. ; 2:1, s. 119-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The lack of affordable housing for people with low income, shrinkingpublic resources, and new political conflicts threaten the availability ofhousing, at the same time as aggressive forms of urban renewal arecausing displacement through ‘renoviction’, putting tenants in criticalsituations. In this article, we focus on the acts of resistance and newsocial organization trends that have emerged in relation to the praxis ofrenoviction used by landlords and other local authorities, and thefrustration caused by this praxis. We claim that these new forms oforganization are using the concept of renoviction in articulating currentstruggles for housing justice. Methodologically, we point out thenecessity of urban research conducted in close collaboration withactivism, as a way for mutual learning and support. Moreover, wesuggest that these acts of resistance should be understood as happeningwithin a broader context of economic and political changes affectingthe housing market, and in relation to the increased racialization ofpoverty and territorial stigmatization in Swedish cities. To illustrate andthen strive to understand the ongoing resistance and demands forhousing justice, we focus on national activist networks emerging inresponse to the neoliberal housing crisis. We maintain that emergingresistance in Stockholm, Gothenburg, and Uppsala represents agrowing claim for housing justice. This resistance is based on people’severyday lives and is a cry for dignity in neighborhoods neglected byhousing companies.
|
|
| 8. |
- Listerborn, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Rätten till bostad eller kris i bostadsfrågan
- 2022
-
Ingår i: Bortom systemskiftet. - Stockholm : Verbal förlag. - 9789189155916 ; , s. 483-515
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Systemskiftet har haft ett stort genomslag när det kommer till bostadsmarknaden och bostadspolitiken. Transformationerna har varit omfattande vad gäller den avregleringen av bostadstadssektorn och det offentligas roll, med ett närmast absolut tillbakadragande från statens sida. Det finns i dagsläget ingen vare sig offentlig eller privat instans som tar ansvar för de bostadssociala frågorna på statlig nivå, medan manöverutrymmet är begränsat för kommunerna. Samtidigt som stat och kommun kapitulerar i sitt sociala ansvar ökar bostadsojämlikheten och krisen för de som efterfrågar bostäder till rimliga priser intensifieras. Den allmännyttiga hyresrätten, som historiskt varit arbetarklassens viktigaste marknad, har försvagats och beståndet har till och med minskat i antal från systemskiftets början i tidigt 1990-tal.
|
|
