| 1. |
- Ljungberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Did Higher Technical Education Pay?
- 2004
-
Ingår i: Technology and Human Capital in Historical Perspective. ; , s. 102-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Ljungberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2003
-
Ingår i: Eurons pris. Europeiska forskare om EMU. ; , s. 7-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ljungberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2004
-
Ingår i: The Price of the Euro. ; , s. 1-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 9. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 10. |
- Allen, Naomi E., et al.
(författare)
-
A prospective analysis of the association between macronutrient intake and renal cell carcinoma in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 125:4, s. 982-987
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous case-control studies have suggested that a high intake of animal foods and its associated nutrients are associated with an increased risk of renal cell carcinoma, although data from prospective studies are limited. We report here on the relationship between macronutrient intake and renal cell carcinoma incidence among 435,293 participants enrolled in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Cox proportional hazard models were used to examine the association of dietary intake of fat, protein, carbohydrate, fiber and cholesterol and risk of renal cell carcinoma adjusted for age, sex, center, height, body mass index, physical activity, education, smoking, menopausal status, alcohol and energy intake. During an average 8.8 years of follow-up, 507 renal cell carcinoma cases occurred. Risk of renal cell carcinoma was not associated with macronutrient intake, including nutrients derived from animal sources. Our results indicate that macronutrient intake is not associated with risk of renal cell carcinoma in this cohort of European men and women. (C) 2009 UICC
|
|
