| 1. |
|
|
| 2. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Hälsofrämjande insatser i ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv : en jämförande studie inom kommunal vård- och omsorg
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning har visat på samband mellan olika arbetsorganisatoriska faktorer och anställdas hälsa. Dessutom framkommer att både individinriktade och organisatoriskt inriktade hälsoinsatser har betydelse för arbetsrelaterad hälsa. Ett annat resultat som tydliggörs i forskningsöversikter är att hälsointerventioner på arbetsplatsen bör ha en bred ansats, där individinriktade och organisatoriska insatser kombineras, för att vara som mest effektivt. Samtidigt finns det kunskapsluckor gällande vilken typ av hälsoinsatser som arbetsgivare erbjuder sina anställa och i vilken utsträckning utbudet utnyttjas. Arbetsgivares organisatoriska stöd för hälsoarbete är ett annat område som behöver belysas vidare. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vilka hälsoinsatser som erbjuds vård- och omsorgspersonal i ett urval av svenska kommuner samt hur det överensstämmer med personalens uppfattningar om arbetsgivarens insatser samt den egna hälsan.Mer specifikt är syftet med studien att undersöka: (1) arbetsgivarens utbud av hälsofrämjande insatser, (2) sambanden mellan olika typer av hälsofrämjande insatser och självskattad hälsa bland de anställda, (3) sambanden mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes genom enkäter till förvaltningschefen respektive arbetstagarna inom vård- och omsorg i ett slumpmässigt urval av 60 av Sveriges 290 kommuner. Arbetsgivarenkäten omfattade: 1) arbetsorganisation 2) verksamhetsstyrning 3) hälso- och arbetsmiljöarbete samt 4) företagshälsovård. Dessa data analyserades sedan i förhållande till tidigare insamlade aggregerade enkätdata från 9 270 anställda beträffande hälsa, sjukfrånvaro samt uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet i samma kommuner. Alla analyser genomfördes på kommunnivå med metoder för icke-parametrisk statistik.Resultaten visar att individuellt inriktade hälsofrämjande insatser är mer vanligt förekommande (finns i c:a 80% av kommunerna) än organisatoriskt inriktade insatser (finns i c:a 50% av kommunerna). Båda typerna av åtgärder är dock relaterade till ett bättre hälsoläge bland personalen. Kommuner med ett bredare utbud av individinriktade hälsofrämjande åtgärder har bättre hälsa bland personalen. Det finns också en överensstämmelse mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas rapportering av utbudet. Av de organisatoriska insatserna så kan förekomsten av särskilt utsedda resurspersoner för hälsoarbete (hälsosamordnare, hälsoombud/ friskvårdsinspiratör) samt genomförandet av lokala hälsoprojekt relateras till de anställdas hälsa. Däremot finns det inget samband mellan detta organisatoriska stöd och hur nöjda arbetstagarna är med arbetsgivarens insatser. Vidare kunde inte chefsstöd för hälso- och arbetsmiljöarbetet relateras till de anställdas hälsa. Det samma gäller förekomsten av mer generella policys och faktorer i organisationsstrukturen.Denna studie bidrar med kunskap om utbudet av hälsofrämjande insatser samt olika kommunala arbetsgivares sätt att organisera hälso- och arbetsmiljöarbete. Resultaten om att individinriktade insatser är mer vanligt förekommande än organisatoriska insatser överensstämmer med tidigare forskning. Samtidigt kan både individinriktade insatser och organisatoriska insatser relateras till de anställdas hälsa. Dessutom har arbetsgivare med ett mer ambitiöst utbud av insatser ett bättre hälsoläge bland de anställda. Resultaten visar att det finns anledning för arbetsgivare att implementera såväl individinriktade som organisatoriskt inriktade insatser. Resultaten är i linje med teorier om hälsofrämjande arbetsplatser, men har tidigare inte belysts i någon större utsträckning bland ett större antal arbetsgivare i offentlig sektor.
|
|
| 3. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Public Health Graduates: where do they work?
- 2006
-
Ingår i: 5th Nordic Health Promotion Research Conference, Syddansk Universitet, Esbjerg , Denmark, 15 - 17 juni. 2006.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Vad hände sedan? : en alumnstudie bland studenter som genomgått kandidatutbildning i folkhälsovetenskap
- 2009
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 86:1, s. 29-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte var att kartlägga vilken typ av arbete folkhälsostudenterna går vidare till efter avslutad utbildning och i vilken utsträckning utbildningen motsvarar kraven i folkhälsorelaterat arbete. En postenkät skickades till 195 personer som skrivit examensarbete (svarsfrekvens 84 %). Resultatet visar att 74 procent av respondenterna förvärvsarbetar och av dessa bedöms två tredjedelar ha ett folkhälsorelaterat arbete. Respondenterna fick bedöma i vilken utsträckning det nuvarande arbetet innefattar olika färdigheter samt i vilken utsträckning utbildningen har givit dessa färdigheter. Av studien framkommer att kraven på självständighet och samarbete är höga i arbetslivet och att utbildningen inte fullt ut förmår att tillgodose dessa krav. Studien visar också att några av utbildningens främsta styrkor är att den ger färdigheter i rapportskrivande, kritiskt tänkande samt att kunna förespråka ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Den främsta svagheten som framkommer är att utbildningen har otillräcklig arbetslivsanknytning. Studiens resultat kan ge vägledning i det fortsatta kvalitetsarbetet med folkhälsoutbildningen.
|
|
| 5. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Workplace health promotion and employee health in Swedish municipal social care organizations
- 2014
-
Ingår i: Journal of Public Health. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 2198-1833 .- 1613-2238. ; 22:3, s. 235-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AimThe aim of this explorative study was to investigate the employers’ management characteristics, their provision of workplace health promotion (WHP) measures, and employee satisfaction with WHP in relation to employee health in Swedish municipal social care organizations.Subjects and methodsA cross-sectional design was used, and questionnaires were sent to top managers (representing the employer) and employees in a nationwide random sample of 60 of the 290 municipal organizations for the social care of elderly and disabled people in Sweden. The questionnaire data from the 60 managers were linked to aggregated employee data concerning self-rated health and satisfaction with WHP from a representative sample of 8,082 employees in the same organizations. All analyses were performed at the organizational level using independent t-test, Spearman’s rank correlation and multiple linear regression analysis.ResultsIn the multivariate analysis, the organizational WHP index (i.e. local WHP projects and WHP coordinators), individual WHP index (i.e. health profile assessment, fitness activities and medical check-up), and the level of employees’ satisfied with WHP were associated with employee health (F = 9.64, p < 0.001, adjusted R2 = 0.48). General organizational and management characteristics were, however, not statistically related to employee health.ConclusionThe results suggest that the provision of individual-directed and organizational-directed health-specific measures were related to employee health in Swedish municipal social care organizations and, therefore, can be part of a comprehensive approach to address WHP.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ljungblad, Cecilia, et al.
(författare)
-
Vad är arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete?
- 2020
-
Ingår i: Vad är arbetsvetenskap? En introduktion. G. Gillberg, E. Ljungar, A. Peixoto, J. Axelsson (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144122489 ; , s. 159-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
