| 1. |
- Loeb, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Att som vuxen leva med hjälp från en ställföreträdare : En förstudie om huvudmännens förväntningar och upplevelser i Eskilstuna och Strängnäs
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De som har en ställföreträdare, vilka kallas för huvudmän, är en sårbar grupp eftersom de i många fall är beroende av andra för att kunna klara sig i sin vardag. Människor som av fysiska eller psykiska orsaker inte kan föra sin egen talan i rättsliga frågor kan få hjälp i form av en ställföreträdare enligt föräldrabalken. En ställföreträdare träder in i huvudmannens ställe i en rad situationer där huvudmannen behöver hjälp. Huvudmännens relationer till ställföreträdare har stor betydelse för huvudmännens levnadsvillkor i vardagen.Syftet med denna förstudie har varit att undersöka huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag. Förstudiens frågeställningar är följande: Vilka förväntningar har huvudmännen på sin ställföreträdare? Vilka erfarenheter har huvudmännen av hjälp från ställföreträdare i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna klara sig på egen hand i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna påverka vilken hjälp de kan få av sin ställföreträdare? Vilka utvecklingsområden finns avseende hjälp genom ställföreträdarskap och huvudmännens tilltro till sin egen förmåga?Ett praktiskt och erfarenhetsbaserat lärande och utveckling har stått i centrum i förstudiens design redan från början genom ett praktiknära och deltagarbaserat forskningsperspektiv. Både tematiskt öppna frågor och slutna frågor användes vid datainsamling. Beroende på deltagarnas behov och kognitiva funktionsnedsättning gavs kompletterande förklaringar av frågorna.Huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag visar intressanta resultat. Likheter och skillnader om hjälp från ställföreträdare ger en bra grund för vidare utvecklingsarbeten. En generell slutsats är att det görs en del goda arbeten för huvudmännen, men det behövs en del förbättringar också. Följande rekommendationer vill vi särskilt uppmärksamma:- Goda exempel och framgångsfaktorer i ställföreträdarskap bör tas tillvara och synliggöras- Vad som ingår i ställföreträdarskap enligt bestämmelser bör tydliggöras mer både för huvudmännen och ställföreträdare- Utbildningsinsatser för ställföreträdare bör ses över och kunskaper om olika typer av funktionsnedsättning som huvudmännen har ges tillräckligt- En heterogen grupp framträder där tilltron till förmågan och förväntningar och erfarenheter varierar till en viss del, vilket är ett tecken på att dialog, samråd och lyhördhet bör prioriteras i fortsatt utvecklingsarbeten
|
|
| 2. |
- Appelgren Engström, Heléne, 1968-, et al.
(författare)
-
Associations between heteronormative information, parental support and stress among same-sex mothers in Sweden-A web survey
- 2021
-
Ingår i: Nursing Open. - : WILEY. - 2054-1058.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate same-sex mothers' self-assessed experiences of forming a family, and the association between heteronormative information, parental support and parenting stress. Design: A quantitative, cross-sectional study. Methods: In a web survey conducted in Sweden in 2019, same-sex mothers (N = 146) with a child aged 1-3 years answered questions about their experiences of forming a family through assisted reproduction and questions about parenting stress. Descriptive statistics describes the process of forming a family. Pearson's correlation analyses and independent sample t tests were used to test hypotheses about heteronormative information, parental support and parenting stress. Results: Same-sex mothers experienced going through assisted reproduction treatment as stressful, and parental groups as not being supportive. Heteronormative information correlated with both lower perceived parental support and higher perceived parenting stress. Non-birth mothers experienced less acknowledgement and support than birthmothers.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dag, Munir, 1968-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av IRIS - Intensiv rehabilitering i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar en utvärdering av Intensiv rehabiliterande insatssamordning (IRIS) utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och uppnå effektiviseringar i verksamheten. Inriktningen på projektet är att följa upp, ompröva och se över behovet av tidigare beviljade insatser hos brukare med omfattande behov. Projektet har flera mål, där ett av dem utgör grunden för denna utvärdering: att implementera ett rehabiliterande förhållningsätt hos biståndshandläggare och uppnå effektiviseringar.Som underlag för utvärderingen har intervjuer genomförts med sju personal och en brukare. I intervjuerna med personal framkommer att det inte finns någon gemensam definition på vad självständighet innebär på de olika gruppboendena. Avsaknad av en gemensam definition leder ibland till att personal arbetar med brukarna på olika sätt. En del försöker så långt möjligt få brukarna att själva utföra olika vardagssysslor, medan andra i högre grad utför vardagssyssloråt brukarna, mycket på grund av att det blir smidigare och arbetet görs snabbare.Av personalens uttalanden framgår att brukarna har möjlighet till egna val när det gäller olika vardagssysslor, trots få alternativ att välja på. Vid städinsats får brukarna oftast välja mellan två tider då städning skall genomföras. Brukaren får däremot inte möjlighet att välja bort städningen. Av personalens uttalanden framgår att de är positiva till insatsen IRIS. Insatsen IRIS styrka är att det genomförs som ett samverkansprojekt där kommunens alla professioner samarbetar för att få en bild av brukarens behov. Personalen upplevde även IRIS som användbar insats med brukarna. IRIS blir ett stöd att få brukare mer självständiga, dvs. att klara av olika vardagssysslor själva. Av samtalen med personal framgår även att de flesta upplevde kontakten med kvalitetssamordnarna som positiv och givande. Det genomfördes även intervju med en brukare. Även brukaren upplevde insatsen IRIS som positiv. Brukaren upplevde en högre grad av självständighet med hjälp av insatsen IRIS. Med hjälp av insatsen IRIS klarar brukaren av att genomföra fler vardagssysslor själv.Rapporten inleds med en kort bakgrund med syfte, en genomgång av tidigare forskning om personer med funktionsnedsättning, teoretisk referensram om normaliseringsprincipen, social inkludering, social exkludering och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan) och ett metodavsnitt. Därefter följer en redovisning av resultatet, diskussion, och en slutsats med några förbättringsförslag.
|
|
| 5. |
- Eklund, Jakob, 1971-, et al.
(författare)
-
Who cares about others? : Empathic self-efficacy as an antecedent to prosocial behavior
- 2012
-
Ingår i: Current Research in Social Psychology. - 1088-7423. ; 20:3, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Two studies tested associations among self-efficacy and prosocial behavior. In Study 1 wemeasured academic self-efficacy, emotional self-efficacy and self-reported prosocial behavior.The study showed that academic but not emotional self-efficacy was positively correlated withprosocial behavior. Study 1 included only self-oriented emotions, and the absence of empathicemotions may explain the lack of association between emotional self-efficacy and prosocialbehavior. In Study 2 we included empathic as well as self-oriented emotions, because previousresearch (C. D. Batson, 1991) has shown that empathic emotions generate altruistic helping. Asexpected, empathic self-efficacy had a positive association with prosocial behavior. Empathicself-efficacy appears to be an important, largely overlooked antecedent to prosocial behavior.
|
|
| 6. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Att rustas för högre chefskap : organisatoriska förutsättningar för chefer i offentlig sektor
- 2019
-
Ingår i: FALF konferens 2019, Hållbar utveckling i organisationer, Book of abstracts. - Linköping : Linköping University Press, HELIX Competence Centre. ; , s. 152-153
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundAtt vara chef i offentlig sektor beskrivs ofta som både utmanande och komplext. Tidigare forskning visar också på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck som chefsansvar för många medarbetare. Dessutom innebär chefsarbete i offentliga sektor även krav på sig att hantera olika intressenters krav och att bedriva en kostnadseffektiv och i övrigt väl fungerande verksamhet. Detta medför också krav på öppenhet mot media och medborgare avseende en effektiv användning av skattemedel. När det gäller högre chefskap i offentlig sektor så finns det behov av fördjupad kunskap om förutsättningarna att kunna utöva ett sådant chefskap. Detta kunskapsbehov innefattar bland annat förståelse för högre chefskap bland befintliga chefer som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag i en offentlig organisation. Utöver personliga egenskaper och individuella förhållningssätt till ledarskap är det betydelsefullt att forskningen även belyser organisatoriska villkor och förutsättningar för högre chefer i offentliga organisationer, vilka bland annat har att hantera skilda styrlogiker såsom byråkrati, marknad och politik.SyfteSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förståelse och uppfattningar om organisatoriska förutsättningars betydelse för högre chefskap i offentliga organisationer.Metod Denna studie ingår i ett projekt som följer genomförandet av ett chefsprogram med det övergripande målet att säkra chefsförsörjningen på direktörs-, förvaltnings- eller verksamhetsnivå i fyra samverkande offentliga organisationer (två kommuner och två regioner). I projektet genomförs två delstudier där den ena fokuserar på organisatoriska förutsättningar för chefskap i offentlig sektor, och där den andra fokuserar på chefers individuella förhållningssätt till hållbart ledarskap. I detta konferensbidrag presenteras resultat från delstudien som fokuserar på organisatoriska förutsättningar. Studien är en fallstudie av chefsprogrammet avsett för chefer från de samverkande organisationerna. Chefsprogrammet består av fem moduler med olika teman (t.ex. Ledarskap i vardagen, Utmaningar, ledning och tillit och Ledarskap på tvären) och pågick under knappt ett års tid (2017/2018). Till programmet rekryterades befintliga chefer från de samverkande organisationerna utifrån kriteriet att cheferna skulle ha ”potential” att ta sig an ett högre chefsuppdrag (n=21). Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med chefer som deltagit i programmet och intervjuer med två nyckelpersoner från respektive organisation (HR-strateger och HR-chefer). De deltagande cheferna och nyckelpersonerna har intervjuats vid två tillfällen, det vill säga både i början och i slutet av programmet (n=21 x 2; n=8 x 2). Därtill har skriftliga reflektioner om programmets olika teman samlats in i anslutning till varje programmodul. Efter programmets slut har även enkätdata samlats in. Analysen som presenteras nedan baseras huvudsakligen på data från intervjuerna med de deltagande cheferna. Intervjumaterialet har analyserats genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap i form av fyra perspektiv: strukturellt, human resources (HR), politiskt och symboliskt. Resultat Resultaten från den pågående analysen visar att det strukturella perspektivet är påtagligt i chefernas förståelse av organisatoriska förutsättningar. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av mål, samordning, tydlig rollfördelning och effektivitet i en organisation. När det gäller organisatoriska förutsättningar så lyfter de intervjuade cheferna fram vikten av välfungerande stödfunktioner. Cheferna vittnar om omfattande administration och rapporteringsskyldigheter, likväl som bristande samordning mellan olika stödfunktioner i organisationerna. Bättre samordning lyfts fram som ett förbättringsområde och att stödet bör uppfattas som ”stödjande snarare än störande”. I intervjuerna framkommer också förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor (t.ex. mål och visioner) utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. HRperspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och om att värdesätta relationer. En särskilt betydelsefull relation och förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram av de intervjuade cheferna är stödet från den egna chefen. Cheferna beskriver att bristande stöd från den egna chefen oftast tar sig uttryck som bristande återkoppling på ledarskap och prestationer. Det politiska perspektivet utgår huvudsakligen ifrån att organisationer är en arena för konkurrens om begränsade resurser. I intervjuerna med cheferna framkommer, föga förvånande, att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser ständigt finns närvarande som en organisatorisk förutsättning. Dock så varierar förståelsen för det politiska inflytandet där chefer på lägre nivåer i organisationerna efterlyser ett tydligare programinnehåll som handlar om samspelet med politiker. Däremot beskriver chefer som redan har en högre chefsposition att de tycker sig ha en god förståelse för samspelet med politiker eftersom det utgör en tydligare del av deras vardag som chefer. Mer ”internpolitiska” förhållanden beskrivs i mindre utsträckning i intervjuerna, även om de sannolikt också utgör betydelsefulla organisatoriska förutsättningar för chefer med tanke på de resursbehov som finns inom kommuner och regioner sett i ljuset av den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det symboliska perspektivet handlar om hur mening, förutsägbarhet och organisationskultur (inklusive värderingar och normer) skapas och formar organisatoriska sammanhang. I intervjuerna med cheferna är inte detta perspektiv särskilt framträdande, men ett exempel är ”symbolvärdet” av att den högsta ledningen (kommundirektörer och regiondirektörer) medverkar i chefsprogrammet. Att den högsta ledningen medverkar upplevs som betydelsefullt i sig, men de intervjuade cheferna beskriver också betydelsen av vad dessa direktörer säger och vilka personliga och organisatoriska värderingar som de förmedlar. Ovanstående resultat indikerar att cheferna i större utsträckning beskriver organisatoriska förutsättningar för högre chefskap i relation till det strukturella och politiska perspektivet, och i mindre utsträckning i HR- och symboliska termer. I likhet med tidigare studier, baserade på samma teoretiska ramverk, tycks det vara sällsynt att chefer använder samtliga fyra perspektiv i lika hög grad för att begripliggöra organisatoriska företeelser.
|
|
| 7. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Högre chefsprogrammet 2017/2018 och 2019 : En sammanfattning av följeforskning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar följeforskning om ett chefsprogram som syftat till att säkra chefsförsörjningen på högre nivåer i kommuner och regioner. Följeforskningen har genomförts inom Samhällskontraktet som är ett regionalt samverkansavtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och Mälardalens högskola. Projektet har haft sin hemvist i samverkansområdet Framtidens arbetsliv och de medverkande forskarna är anknutna till forskargruppen Hållbart arbetsliv vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid högskolan.
|
|
| 8. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
VÄLKOM: Lärande av goda exempel – Finns det några generella mönster i lyckade förändringsprojekt? : Sammanfattning av delprojekt 3 - Region Västmanlands kompetensförsörjningsprocess
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten sammanfattas ett delprojekt som undersökt en avgränsad del av Region Västmanlands kompetensförsörjningsprocess (KFP) som handlar om att kartlägga kompetensbehov och säkerställa att rätt kompetens finns för att uppnå verksamhetens mål. Syftet med delprojektet var att analysera betydelsefulla faktorer som underlättar eller hindrar implementeringen av KFP i Region Västmanland. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter till chefer och medarbetare i strategiska positioner. Resultaten visar att det nya arbetssättet för kartläggning och bedömning av kompetensbehov via dialoger är användbart. Vidare visar resultaten på ett antal underlättande och hindrande faktorer för KFP. Rapporten avslutas med slutsatser och rekommendationer för framtida organisationsdrivna förändringar och forskningssamverkan.
|
|
| 9. |
- Loeb, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Chefers förhållningssätt till hållbart ledarskap på hög nivå i offentlig sektor
- 2019
-
Ingår i: FALF konferens 2019, Hållbar utveckling i organisationer, Book of abstracts. - Linköping : Linköping University Press, HELIX Competence Centre. ; , s. 154-155
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundChefer inom offentlig verksamhet kommer ställas inför utmaningar i framtiden som bland annat omfattar; automatisering och robotisering, en ytterligare tilltagande internationalisering med ökat utbyte och migration över nationella gränser, demografiska förändringar med dess konsekvenser för samhällsuppdraget, effektiv användning av skattemedel samt de klimatåtaganden som behöver ske på många nivåer. Tidigare forskning visar på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck i chefsansvar för många anställda med begränsade medel vilket i sin tur kan bidra till en känsla av otillräcklighet. När det gäller högre chefskap i offentlig verksamhet så finns det behov av fördjupad kunskap om organisatoriska villkor och förutsättningar att kunna utöva ett sådant chefskap. Utöver organisatoriska faktorer är det även betydelsefullt att forskningen innefattar studier av chefers individuella förhållningssätt. Hur ser befintliga chefer, som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag, på ett hållbart ledarskap i offentlig verksamhet?SyfteSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet.MetodStudien ingår i ett projekt som följer genomföra programmets olika teman samlats in i anslutning till samtliga fem programmoduler. Efter programmets slut samlades även enkätdata in. Analysen i denna studie baseras på data från reflekterande texter och intervjuer med deltagande chefer genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap utifrån fyra perspektiv: human resources (HR), symbolisk, strukturellt och politiskt.ResultatResultaten från den pågående analysen visar att ett HR-perspektiv är väsentligt för chefernas förståelse av ledarskap på hög nivå. HR-perspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och att relationer värdesätts. En viktig målsättning med att låta cheferna inom de offentliga verksamheterna gå chefsprogrammet var att säkra kompetensförsörjningen på högre nivåer. Det framgår i reflektionerna att cheferna känner sig utvalda och speciella genom att få gå utbildningen. Detta bidrar till att förstärka upplevelsen av personliga resurser som exempelvis tilltron till den egna förmågan (self-efficacy). Flera chefer nämner betydelsen av återkoppling och uppföljning exempelvis i form av en individuell karriärplan för att bibehålla den positiva inställningen till att stanna kvar inom den egna organisationen och att ta ett kliv upp. En annan betydelsefull relationell förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram är betydelsen av att kunna använda befintliga stödfunktioner för att kunna nå ett hållbart chefskap. Det symboliska perspektivet fokuserar på hur anställda och chefer skapar mening och begriplighet för sammanhanget i sin organisation. Ett tydligt exempel på symbolism i studien är att cheferna genom deltagandet i programmet själva har utvecklat ett symbolspråk, exempelvis är det vanligt att cheferna använder termer som ”organisatoriska mellanrum”, ”vilda och tama problem” och liknade symbolik för att beskriva sitt ledarskap. Utvecklingen av dessa termer kan tolkas som att cheferna formerat ett symbolspråk som hjälper dem att sätta ord på företeelser som de möter i sin chefsvardag, men som de tidigare haft svårt att beskriva för andra. I intervjuerna framkommer också en förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. Detta kan kopplas till det strukturella perspektivet. Cheferna beskriver den hållbarhet och uthållighet som behövs för att kunna hantera framtidens alltmer komplexa strukturella frågor med behov av olika typer av samverkan både inom och utanför de egna organisatoriska gränserna. Cheferna ger uttryck för att strukturerna behöver förändras för att kunna stödja samordning exempelvis lateralt mellan olika avdelningar och enheter, men även vertikalt mellan olika nivåer. Något som också framkommer i datamaterialet är att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser i flera fall inverkar på chefernas förhållningssätt till sitt ledarskap. Genom att beroendeförhållandet till den politiska nivån påverkar både befogenhetsramar och resurser är det politiska perspektivet högst påtagligt i datamaterialet. Chefer på lite lägre nivåer efterfrågar mer kunskap och förståelse för det politiska inflytandet medan chefer på högre nivåer beskriver en vardag som redan rymmer ett tydligt samspel med politiker. Några av cheferna beskriver också ”internpolitiska” förhållanden som påverkar det individuella förhållningssättet. Det politiska spelet med både uttalade och outtalade förväntningar kan tolkas i termer av psykologiska kontrakt. En och samma situation kan observeras och förstås utifrån ett oräkneligt antal perspektiv och studier visar att det som kännetecknar ett gott och hållbart ledarskap är förmågan att använda sig av olika perspektiv i olika situationer. Resultatet från både intervjuer och reflektioner i denna studie gick tydligt att relatera till alla Bolman och Deals fyra perspektiv. Men även om många av cheferna använder flera perspektiv i beskrivningarna av sitt förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet finns en tyngdpunkt i HR- och symboliska termer.
|
|
| 10. |
- Loeb, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Congruence Rules! Increased Self-efficacy after Occupational Health Interventions - if Leaders and Teams Agree on the Participative Safety Climate
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology. - : Stockholm University Press. - 2002-2867. ; 7:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To succeed with participatory occupational health and safety (OHS) interventions it is not sufficient to consider only the employees' perspective, as perceptual distance between leaders and teams is known to have an effect on outcomes. The aim of this paper is to investigate the impact of leaders' and teams' perceptions of a non-threatening interpersonal atmosphere of trust and support (i.e., a participative safety climate) on employees' changes in confidence in their ability at work to 1) interact socially (social self-efficacy), 2) manage emotions (emotional self-efficacy), and 3) solve tasks (cognitive self-efficacy) following a participatory OHS intervention. Thirty leaders and 348 employees in 28 teams from 5 organizations completed surveys before and after the intervention. Polynomial regression with response surface analyses revealed that agreement between leaders and teams regarding participative safety before the intervention related positively to all three self-efficacy dimensions after the intervention. These results exemplify how leaders' and their teams' different perceptions of the climate before implementing an intervention may affect changes in intervention-relevant outcomes. The findings contribute to the emergent understanding of how interventions are dependent on the organizational context where they are implemented. It also points to the need to consider non-linear relations in intervention research. The findings suggest that in practice, organizations conducting participatory OHS interventions should assess and address pre-intervention climate factors to succeed. Congruence matters.
|
|
