| 1. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.
|
|
| 2. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området.
|
|
| 3. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafik för alla! : En kunskapsöversikt inom funktionshinderområdet
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur säkerställer vi att ingen blir lämnad bakom (Leave No One Behind, LNOB)? En av de mest centrala frågorna inom ramen för de globala målen. Klimatarbetet handlar främst om att få fler att resa mer klimatanpassat och resurseffektivt. Här är kollektivtrafiken en viktig aktör. Lösningar fokuseras i stor utsträckning mot en snabb och effektiv kollektivtrafik, med genomgående inslag av digitalisering och andra tekniska lösningar (autonoma fordon, digitala biljettsystem, digitala lösningar) som ersätter personal både ombord på fordon och i kundtjänst mm. Detta skapar en oro bland olika grupper! Trots brett arbete gällande tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, kvarstår många utmaningar, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Detta framträder inte minst via de EU-finansierade projekt som hanterar frågor om digitalisering, samskapande och deltagande metoder om en tillgänglig kollektivtrafik för alla.
|
|
| 4. |
- Lopez Svensson, Gustav, et al.
(författare)
-
Hållbara visioner i planeringen : En kritisk litteraturstudie
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna litteraturöversikt tas fram inom ramen för projektet. Rapporten syftar till att undersöka hur resmönster har förändrats under pandemin, och hur detta kan påverka framtidens visioner om ett hållbart och tillgängligt transportsystem.I rapporten presenteras litteratur gällande förändrade resmönster under pandemin, hur visioner kan användas i planering, samt hur hållbarhet och tillgänglighet kan förstås i visioner om framtida transportsystem. Litteraturöversikten visar att det idag finns ett tillfälle att förändra rotade vanor och resmönster, men att det är viktigt att nya förändringar inte fastnar i gamla tankebanor. Det är därför viktigt att lyfta fram aspekter i transportplaneringen som tidigare inte uppmärksammats tillräckligt. Framför allt måste kvalitativa aspekter av transportsystemet beaktas ytterligare, för att bättre ta vara på värden som inte lättfångade med kvantitativa och socioekonomiska mätverktyg.Vidare visar litteraturöversikten på kritik som riktas mot hållbarhetsbegreppet idag, där konflikter som uppstår slätas över och förblir olösta. En vision om transportsystemet måste därför beakta hur dessa konflikter kan hanteras på olika sätt. Vidare måste konkreta investeringar göras för att främja hållbara transportmedel som gång och cykel. Detta kräver en gemensam nationell version som skiftar fokus från tillgänglighet med bil till tillgänglighet för hållbara transportmedel, och ett ökat fokus på de grupper som har en begränsad tillgänglighet till transportsystemet. En vision om ett hållbart transportsystem kräver att hela transportsystemet tas i beaktning, vilket innebär att det fokus som idag finns på arbetspendling och ekonomiska faktorer måste förändras för att inkludera sociala och ekologiska aspekter av hållbarhet.
|
|
| 5. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 6. |
- Shah, S, et al.
(författare)
-
Genome-wide association and Mendelian randomisation analysis provide insights into the pathogenesis of heart failure
- 2020
-
Ingår i: Nature communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 11:1, s. 163-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heart failure (HF) is a leading cause of morbidity and mortality worldwide. A small proportion of HF cases are attributable to monogenic cardiomyopathies and existing genome-wide association studies (GWAS) have yielded only limited insights, leaving the observed heritability of HF largely unexplained. We report results from a GWAS meta-analysis of HF comprising 47,309 cases and 930,014 controls. Twelve independent variants at 11 genomic loci are associated with HF, all of which demonstrate one or more associations with coronary artery disease (CAD), atrial fibrillation, or reduced left ventricular function, suggesting shared genetic aetiology. Functional analysis of non-CAD-associated loci implicate genes involved in cardiac development (MYOZ1, SYNPO2L), protein homoeostasis (BAG3), and cellular senescence (CDKN1A). Mendelian randomisation analysis supports causal roles for several HF risk factors, and demonstrates CAD-independent effects for atrial fibrillation, body mass index, and hypertension. These findings extend our knowledge of the pathways underlying HF and may inform new therapeutic strategies.
|
|
| 7. |
- Stjernborg, Vanessa, et al.
(författare)
-
Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning
- 2023
-
Ingår i: Altinget. ; :2023-04-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som forskare inom kollektivtrafik och funktionshinder har vi sett en utveckling där politiker och andra beslutsfattare talar alltmer om vikten av att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning, skriver fem forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
|
|
| 8. |
- Stjernborg, Vanessa, et al.
(författare)
-
Rural mobility in later life; counteracting accessibility poverty with digital service solutions
- 2024
-
Ingår i: Transportation Research, Part D: Transport and Environment. - 1361-9209. ; 126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Norrbotten region is one of the most sparsely populated areas in Europe, with often long distances to services. This paper aims to gain a deeper understanding of the everyday mobilities in later life in rural areas, and to assess to what extent digital service solutions (DiSS) can contribute to reduced accessibility poverty. The study focuses on how DiSS contribute to more equitable accessibility by means of a case study in two villages, selected due to implemented DiSS (store with digital locks, digital hubs, etc.). Interviews with older people and other informants show the potential of DiSS to counteract accessibility poverty by bringing services nearer to home and reducing the need for longer trips, while contributing to the creation of healthier and more resilient environments. If implemented carefully, DiSS can have the potential to contribute to the development of more transport-efficient and socially just societies.
|
|
| 9. |
- Stjernborg, Vanessa, et al.
(författare)
-
Social konsekvensanalys inom transportplaneringen : Erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Infrastrukturprojekt skapar nya och positiva förutsättningar för människor och samhällen, samtidigt som de kan ge upphov till olika negativ påverkan. En social konsekvensanalys (SKA) handlar om att bevaka, analysera och hantera avsiktlig och oavsiktlig social påverkan (både av positiv och negativ karaktär). Den avser att understödja det givna projektets fördelar och begränsa nackdelarna genom en fortlöpande påverkan i beslutsprocessen. En av grundbultarna för en social konsekvensanalys förstås som att de som berörs av infrastrukturprojektet också på olika sätt involveras i planeringsprocessen. Föreliggande rapport syftar till att identifiera möjligheter, utmaningar och vägvalsfrågor för sociala konsekvensanalyser. Rapportens övergripande frågor fokuseras särskilt mot ett transportperspektiv, men inkluderar delvis också ett mer generellt samhällsplanerarperspektiv. De övergripande frågorna lyder enligt följande; Hur beskrivs sociala konsekvensanalyser ur ett internationellt och nationellt perspektiv samt vilka möjligheter, utmaningar och kunskapsgap kan identifieras? Vilka fortsatta utvecklingsbehov finns inom området (sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen)?Rapporten avser att ge en bredare översikt över området sociala konsekvensanalyser, dels genom vägledande litteratur mer generellt inom samhällsplaneringen, dels med särskilt fokus mot transportplaneringen. För att kartlägga forskningsläget gällande sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen, genomförs inom ramen för föreliggande projekt för tillfället en systematisk litteraturöversikt som avses att publiceras längre fram. I föreliggande rapport har enskilda artiklar från litteratursökningen valts ut för en djupare genomlysning. Även nationella rapporter, antologier, styrdokument och genomförda praktiska exempel på sociala konsekvensanalyser inom transportsektorn har insamlats och sammanställts. Några planeringsdokument har också valts ut mer som praktiska exempel. Dokumenten har övergripande studerats för att ge en ökad förståelse för hur sociala perspektiv hanterats inom den nationella planeringskontexten (presenteras i bilaga 1). Intervjuer har genomförts under våren 2023 med experter och planerare som arbetar med sociala perspektiv på olika sätt inom transportplaneringen i Sverige. Intervjumaterialet har sammanställts i en vetenskaplig artikel (se Stjernborg, 2023) och resultaten från artikeln summeras övergripande i denna rapport. Informanterna representerar nationella och regionala nivån samt arbetar som konsulter. Teman för intervjuerna var planeringsprocessens olika skeden och hur SKA bör inkluderas i dess olika skeden, metoder och angreppssätt för SKA, utrymmet som SKA ges i planeringsprocessen, kompetens hos beställare och utförare, inkludering av lokalbefolkningen samt kvarstående utmaningar.Den internationella litteraturen härleder den sociala konsekvensanalysens startskott till USA och tidigt 1970-tal och inträdet av National Environmental Policy Act (NEPA), vilken preciserade hur vissa sociala aspekter skulle inkluderas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Med tiden växte det fram en kritik mot den vaga definitionen av den sociala dimensionen, som också lade grunden för fortsatt utveckling inom området. Detta kom att få till följd att den sociala konsekvensanalysen alltmer utvecklades till en egen och mer fristående konsekvensbeskrivning. Det kom så småningom också utöver den mer amerikanska inriktningen att utformas en mer internationell inriktning. De båda skiljer sig en aning med hänsyn till definition och angreppssätt. Inom forskningen tillskrivs den sociala konsekvensanalysen en funktion som bland annat inkluderar en strävan efter att proaktivt identifiera, analysera och utvärdera sociala effekter (både positiva och negativa) av infrastrukturinvesteringar, åtgärder och policys. Flera framlyfter vikten av att den sociala dimensionen vävs in tidigt i planeringsprocessen. Detta med hänsyn till att det då fortfarande går att påverka på ett mer betydande sätt, än enbart genom förebyggande åtgärder när de mest väsentliga besluten redan är tagna. Det råder inom den internationella litteraturen en konsensus om vikten av att inkludera lokalbefolkningen, det vill säga dem som faktiskt påverkas av investeringen. Flera uppmärksammade forskningsartiklar pekar mot den demokratiska aspekten av att inkluderas i planeringsprocessen. Det framlyfts också hur den sociala konsekvensanalysen bör inkludera en flexibilitet och öppenhet. Det konstateras ett behov av ett mer samhällsvetenskapligt angreppssätt och en mer samhällsvetenskaplig kompetens hos beställare och utförare, för en djupare förståelse för den komplexitet som resultaten från en social konsekvensanalys ofta innefattar, såväl som vad för kunskap som efterfrågas. Det vill säga hur sociala strukturer, relationer och samband i samhället kan påverkas genom ingrepp i urbana och rurala landskap, ofta genom samband i flera led och med hänsyn till och olika förutsättningar och olika maktrelationer.En utgångspunkt, menar litteraturen, är att sociala grupper och sociala kontexter skiljer sig åt, vilket på samma sätt ställer krav på flexibilitet i angreppssätt och metod. Sociala effekter beskrivs vidare med öppenhet och anses inkludera allt som påverkar människan. Gränsdragningen mellan miljömässiga och ekonomiska effekter anses flytande. Sociala effekter kan dessutom röra sig på olika nivåer (familjen, arbetsplatsen, i kommuner eller samhällen generellt) och kan upplevas både exempelvis fysiskt och mentalt. De flesta forskare menar därför att det är lämpligt att använda olika metoder (kvalitativa och kvantitativa) för att säkerställa att olika dimensioner tas i beaktning. I den internationella forskningslitteraturen som fokuserar mot transportplaneringsfrågor och sociala konsekvensanalyser skildras hur större infrastrukturprojekt i olika kontexter kantats av utmaningar. Utmaningarna kan, enligt författarna, på olika sätt härledas till en bristfällig inkludering och hantering av sociala perspektiv i projekten i sin helhet. Det ges exempel på hur projekt tillfälligt stoppas, på betydande förseningar och på lösningar som blivit mindre lyckade ur ett socialt perspektiv. Det konstateras att det sociala perspektivet många gånger lyfts in för sent i planeringsprocessen och/eller i otillräcklig utsträckning. Det konstateras också att det kan vara svårt att få gehör för de sociala frågorna och den politiska viljan ifrågasätts i vissa fall, där exempel ska finnas på hur mer eller mindre färdiga planer ska ha presenterats, vilket ger medborgarna en begränsad möjlighet att faktiskt påverka. Exempelvis ska den sociala konsekvensanalysen ha nyttjats mer som ett sätt att legitimera besluten, än att faktiskt påverka i beslutsprocessen. Det riktas också kritik mot att sociala konsekvensanalyser inte alltid ges samma resurser och förutsättningar som exempelvis ekonomiska- eller tekniska utredningar, vilket också kan försvåra uppföljningsarbetet. I Sverige saknas formella lagkrav på genomförandet av sociala konsekvensanalyser vid större infrastrukturinvesteringar. Det finns emellertid krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ta hänsyn till ”befolkning och människors hälsa”, därtill kan hänvisas till flera regelverk och riktlinjer från olika myndigheter. Social hållbarhet är också en av grundbultarna i agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Trafikverkets mål grundas i Agenda 2030 och inkluderar bland annat aspekter som trygghet, tillgänglighet, hälsa och trafiksäkerhet. Flertalet rapporter och annan litteratur som tagits fram ur det nationella perspektivet inom fältet (SKA inom transportplaneringen) pekar dock mot flertalet kvarstående utmaningar.Några beskriver fältet som spretigt och att kvaliteten på utförda sociala konsekvensanalyser varierar. Det pekas mot ett behov av kompetenshöjande åtgärder och en tydligare konkretisering av vad en SKA bör innehålla, då en begreppslig förvirring och en vaghet kring frågan ska ha lett till ett spritt material. Det har också tagits fram en rad olika stödmaterial, främst på kommunal nivå, men också på regional nivå, som på olika sätt avses fungera som stöd vid genomförandet av sociala konsekvensanalyser. Dessa inkluderar olika begrepp, ibland till viss del överlappande. Det har också utvecklats stödmodeller baserade på vissa enskilda nyckelbegrepp eller internationella principer. Det förekommer därutöver arbete med exempelvis närbesläktade barnkonsekvensanalysen (BKA) och jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB). Den sammanställning som görs i rapporten utifrån Stjernborg (2023), och i de intervjuer som artikeln baseras på, skildrades på samma sätt ett fragmenterat område kantat av utmaningar. Detta bland annat med hänsyn till frågor om kompetens hos beställare och utförare, om upphandling och beställarrollen, samt om den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion. Delar som alla hänger samman och som i slutänden påverkar både kvalitet och förutsättningarna för påverkan i beslutsprocessen.Genom föreliggande rapports angreppssätt och inkluderande av varierande underlag har flertalet utmaningar identifierats och fortsatta utvecklingsbehov har konstaterats. Dessa handlar om att fortsatt belysa den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion samt hur sociala perspektiv bör hanteras i planeringsprocessens olika skeden. Att fortsatt belysa frågor om kompetens hos beställare och utförare samt hur den sociala konsekvensanalysen hanteras vid upphandling, utförande och överlämnande till nästa skede. Att fortsatt belysa vikten av att tidigt i planeringsprocessen skapa en djupare förståelse för given kontext och dess förutsät
|
|
