| 1. |
- Bjursell, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kvalitetsarbete i vuxenutbildning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Falkner, Carin, 1962-, et al.
(författare)
-
Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien – mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik
- 2022
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnéuniversitetet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:1-2, s. 100-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolefritidsordning (SFO)/fritidshem har sitt ursprung i den nordiska modellen där utbildning ansågs vara en förutsättning för rättvisa, likvärdighet, social inkludering och demokratiskt deltagande. Den nordiska modellens enhetsskola kom i skymundan under 2000-talet i samband med konkurrensstatens och kunskapsskolans inträde med ett ökat fokus på nyttoorienterad kunskap, mätbara resultat och individuellt ansvar. Mot bakgrund av det vill vi genom en in- och utläsning undersöka, vilket innehåll som SFO/fritidshem i de tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige tillskrivs via centrala styrdokument. Vår inläsning visar att SFO/fritidshem fått ett dubbelt uppdrag med motstridiga uppgifter; å ena sidan rekreation och lek och å andra lärande i riktning mot måluppfyllelse. Utläsningen visar att styrdokumentens innehåll har en slagsida åt det sistnämnda. Konkurrensstatens logik och kunskapsskolans dominans har ökat polariseringen i fritidshemmets uppdrag. Bärande element i den nordiska modellen kolonialiseras och blir till retorik för att legitimera konkurrensstatens logik.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Falkner, Carin, et al.
(författare)
-
The position of play in Scandinavian after-school programs
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- After-school programs (SFO/fritidshem) in Denmark, Norway and Sweden are places for learning and teaching oriented projects. Politicians in all the three countries explicitly express an interest for the potential of childhood and play as support of school life. In a general comment on article 31 UN warns against an increasing pressure for learning. A consequence of this is that children`s free spontaneous play is marginalized and that children’s spontaneous play is under pressure. Our point of departure is that play is a central part of the (free)time that children spends inside institutional framework. With this as our backdrop we will do a close reading of how play is presented in the official documents regarding children`s institutionalized leisure in after-school programs in Denmark, Norway and Sweden. Such a reading makes this study relevant for Nordic educational research. The interpretation of the official documents is made particularly from the concept of inläsning and utläsning as Säfström (1999) describes it. Our reading show that there is room for interpretation and that the official documents are open to an understanding of play as something instrumental. This is in line with what we interpret as a dominating perspective on play where play is viewed as a learning tool. Our reading also shows that the documents are open to a change of perspective where play is regarded for its own value. This is not only an opportunity – it is an obligation, which the general comment from UN (2013) has pointed out the seriousness of.
|
|
| 6. |
- Ludvigsson, Ann, 1956-, et al.
(författare)
-
Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet : Lärare i fritidshems institutionella identitet
- 2019
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2387-5739. ; 5, s. 13-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
|
|
| 7. |
- Ludvigsson, Ann, 1956-, et al.
(författare)
-
Fritidshem – förvaring eller grundskolans bästa plats för bildning?
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fritidshem ska erbjuda elever en meningsfull fritid, och detta sett ur varje barns enskilda perspektiv. Men vilka förutsättningar har fritidshem att erbjuda en gemenskap där elever tillsammans med lärare får möjlighet att samtala om erfarenheter, tankar och det som är meningsfullt för just dem? Kort sagt, är fritidshem en plats för bildning?
|
|
| 8. |
- Ludvigsson, Ann, 1956-, et al.
(författare)
-
Fritidshem – kunskap i gemenskap
- 2016
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift. - : Svenska förbundet för specialpedagogik. - 2000-429X. ; :2, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
