| 1. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Child behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy
- 2008
-
Ingår i: International conference in pediatric otorhinolaryngology, 2008. ; , s. 40-40
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The objective of the present investigation was to compare two techniques for pediatric tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 children (4,5-5,5 years) with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep related distress with or without recurrent tonsillitis were randomized to either regular tonsillectomy (TE)(n=32) or intracapsular tonsillectomy/tonsillotomy (TT) (n=35) with Radiofrequency surgical technique (Ellman Int) Before TT/TE, the parents completed a validated Quality of Life survey of pediatric obstructive sleep apnea, the OSA18 (Obstructive Sleep Apnea-18) and a standardized assessment of their children-s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL). Six months after surgery, the parents repeated these measurements, and assessed the health related benefits of the surgery using the Glasgow Children´s Benefit Inventory (GCBI). Results: In the TT group, the children recorded less pain from the first day after surgery onwards, used fewer doses of painkillers and were pain-free 3 days earlier than the children in the TE group. Six months after surgery, there was no significant difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The differences were all significant in the total scores and in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores (p<0.0001). The improvement in the total problem score measured with CBCL was also significant (p<0.01) and there were no differences between the TT and TE children. The improvements in all sub scores of the GCBI indicated a significant health benefit of both TT and TE. Conclusions: TT with RF-surgery is a safe method, which causes less pain and postoperative morbidity than regular TE and has a similar effect on snoring and recurrent infections. Young children with tonsillar hypertrophy and different degrees of obstructive sleep related distress all show an impact on HRQL and behavior. All improve dramatically after a tonsillar operation-improving just as much after TT as after TE. Based on these results, TT should be the first choice for treatment of these small children. Support: Financial support from the Research Council of South East Sweden (FORSS).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blumenthal, Cecilia, et al.
(författare)
-
LINUS. LINköpingsUnderSökningen : Ett fonologiskt testmaterial från 3 år
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När ett barn med misstänkta tal‐ och språkavvikelser kommer till logoped för bedömning är det viktigt att samtliga aspekter av tal och språk beaktas. Under de år som svensk logopedi har vuxit fram, har ett flertal instrument för bedömning av barn tal‐ och språk tagits fram. Ett av dessa, Stora fonemtestet, som skapades i mitten av 1980‐talet, har länge varit det enda vitt spridda testet av barns fonologi i landet. Testet fanns under flera år inte att beställa på förlag, vilket var ett av motiven till arbetet med att ta fram ett nytt fonologiskt bedömningsmaterial. Ett annat var att Enheten för logopedi vid Linköpings universitet sedan 2010 ingår i en större multicenterstudie av avvikande fonologi i olika språk. Inom ramen för detta projekt och genom några magisterarbeten i logopedi har ett nytt fonologiskt bedömningsmaterial, LINUS, skapats. Vår förhoppning är att materialet skall vara ett användbart verktyg för att samla in data vid utredning av tal‐ och språkförmåga hos barn.
|
|
| 4. |
- Ericsson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Tonsillotomy versus tonsillectomy on young children : 2 year post surgery follow-up
- 2014
-
Ingår i: Journal of Otolaryngology - Head & Neck Surgery. - : BioMed Central (BMC). - 1916-0216. ; 43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To study the long-term effect of tonsillotomy and tonsillectomy in young children after two years in comparison to the results after six months. Method: Children, age 4-5 with Sleep Disordered Breathing (SDB) and tonsil hyperplasia, were randomized to TE (32) or TT (35). TT was performed ad modum Hultcrantz with radiofrequency technique (Ellman). An adenoidectomy with cold steel was performed in the same session for 80% of cases. The patients were assessed prior to surgery, at six and 24 months postoperatively. Effects of surgery were evaluated clinically, through questionnaire (general health/snoring/ENT-infections), Quality of Life (QoL), survey of pediatric obstructive sleep apnea with OSA-18, and childrens behavior with the Child Behavior Checklist. Results: After two years there was still no difference between the groups with respect to snoring and frequency or severity of upper airway infections. Both TT and TE had resulted in large improvement in short and long term QoL and behavior. Three TT-children and one TE child had been re-operated due to recurrence of obstructive problems, the TE-child and one of the TT-children with adenoidectomy and two of the TT-children with tonsillectomy. Three of the TT-children had tonsil tissue protruding slightly out of the tonsil pouch and twelve TE-children had small tonsil remnants within the tonsil pouches, but with no need for surgery. Conclusion: Younger children have a small risk of symptom-recurrence requiring re-surgery within two years after TT. For the majority, the positive effect on snoring, infections, behavior and quality of life remain and is similar to TE.
|
|
| 5. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Tonsillotomy versus tonsillectomy on young children : 2 year post surgery follow-up
- 2014
-
Ingår i: Journal of Otolaryngology - Head & Neck Surgery. - London, United Kingdom : BioMed Central (BMC). - 1916-0216. ; 43:26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To study the long-term effect of tonsillotomy and tonsillectomy in young children after two years in comparison to the results after six months.Method: Children, age 4-5 with Sleep Disordered Breathing (SDB) and tonsil hyperplasia, were randomized to TE (32) or TT (35). TT was performed ad modum Hultcrantz with radiofrequency technique (Ellman). An adenoidectomy with cold steel was performed in the same session for 80% of cases. The patients were assessed prior to surgery, at six and 24 months postoperatively. Effects of surgery were evaluated clinically, through questionnaire (general health/snoring/ENT-infections), Quality of Life (QoL), survey of pediatric obstructive sleep apnea with OSA-18, and children’s behavior with the Child Behavior Checklist.Results: After two years there was still no difference between the groups with respect to snoring and frequency or severity of upper airway infections. Both TT and TE had resulted in large improvement in short and long term QoL and behavior. Three TT-children and one TE child had been re-operated due to recurrence of obstructive problems, the TE-child and one of the TT-children with adenoidectomy and two of the TT-children with tonsillectomy. Three of the TT-children had tonsil tissue protruding slightly out of the tonsil pouch and twelve TE-children had small tonsil remnants within the tonsil pouches, but with no need for surgery.Conclusion: Younger children have a small risk of symptom-recurrence requiring re-surgery within two years after TT. For the majority, the positive effect on snoring, infections, behavior and quality of life remain and is similar to TE.
|
|
| 6. |
- Graf, Jonas, et al.
(författare)
-
Tonsillotomi på förskolebarn : räcker det?
- 2008
-
Ingår i: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine, 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundUnder förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi.Metod67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VASResultatTT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna.SammanfattningCirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi
|
|
| 7. |
- Graf, Jonas, 1971-, et al.
(författare)
-
Tonsillotomi på förskolebarn-räcker det?
- 2008
-
Ingår i: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine,2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi. 67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VAS TT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna. Cirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi.
|
|
| 8. |
- Hengen, Johanna, et al.
(författare)
-
Perceived Voice Quality and Voice-Related Problems Among Older Adults With Hearing Impairments
- 2018
-
Ingår i: Journal of Speech, Language and Hearing Research. - : AMER SPEECH-LANGUAGE-HEARING ASSOC. - 1092-4388 .- 1558-9102. ; 61:9, s. 2168-2178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The auditory system helps regulate phonation. A speakers perception of their own voice is likely to be of both emotional and functional significance. Although many investigations have observed deviating voice qualities in individuals who are prelingually deaf or profoundly hearing impaired, less is known regarding how older adults with acquired hearing impairments perceive their own voice and potential voice problems. Purpose: The purpose of this study was to investigate problems relating to phonation and self-perceived voice sound quality in older adults based on hearing ability and the use of hearing aids. Method: This was a cross-sectional study, with 290 participants divided into 3 groups (matched by age and gender): (a) individuals with hearing impairments who did not use hearing aids (n = 110), (b) individuals with hearing impairments who did use hearing aids (n = 110), and (c) individuals with no hearing impairments (n = 70). All participants underwent a pure-tone audiometry exam; completed standardized questionnaires regarding their hearing, voice, and general health; and were recorded speaking in a soundproof room. Results: The hearing aid users surpassed the benchmarks for having a voice disorder on the Voice Handicap Index (VHI; Jacobson et al., 1997) at almost double the rate predicted by the Swedish normative values for their age range, although there was no significant difference in acoustical measures between any of the groups. Both groups with hearing impairments scored significantly higher on the VHI than the control group, indicating more impairment. It remains inconclusive how much hearing loss versus hearing aids separately contribute to the difference in voice problems. The total scores on the Hearing Handicap Inventory for the Elderly (Ventry amp; Weinstein, 1982), in combination with the variables gender and age, explained 21.9% of the variance on the VHI. Perceiving ones own voice as being distorted, dull, or hollow had a strong negative association with a general satisfaction about the sound quality of ones own voice. In addition, groupwise differences in own-voice descriptions suggest that a negative perception of ones voice could be influenced by alterations caused by hearing aid processing. Conclusions: The results indicate that hearing impairments and hearing aids affect several aspects of vocal satisfaction in older adults. A greater understanding of how hearing impairments and hearing aids relate to voice problems may contribute to better voice and hearing care.
|
|
| 9. |
- Hengen, Johanna, et al.
(författare)
-
Perception of Ones Own Voice After Hearing-Aid Fitting for Naive Hearing-Aid Users and Hearing-Aid Refitting for Experienced Hearing-Aid Users
- 2020
-
Ingår i: TRENDS IN HEARING. - : SAGE PUBLICATIONS INC. - 2331-2165. ; 24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dissatisfaction with the sound of ones own voice is common among hearing-aid users. Little is known regarding how hearing impairment and hearing aids separately affect own-voice perception. This study examined own-voice perception and associated issues before and after a hearing-aid fitting for new hearing-aid users and refitting for experienced users to investigate whether it was possible to differentiate between the effect of (unaided) hearing impairment and hearing aids. Further aims were to investigate whether First-Time and Experienced users as well as users with dome and mold inserts differed in the severity of own-voice problems. The study had a cohort design with three groups: First-Time hearing-aid users going from unaided to aided hearing (n = 70), Experienced hearing-aid users replacing their old hearing aids (n = 70), and an unaided control group (n = 70). The control group was surveyed once and the hearing-aid users twice; once before hearing-aid fitting/refitting and once after. The results demonstrated that own-voice problems are common among both First-Time and Experienced hearing-aid users with either dome- or mold-type fittings, while people with near-normal hearing and not using hearing aids report few problems. Hearing aids increased ratings of own-voice problems among First-Time users, particularly those with mold inserts. The results suggest that altered auditory feedback through unaided hearing impairment or through hearing aids is likely both to change own-voice perception and complicate regulation of vocal intensity, but hearing aids are the primary reason for poor perceived sound quality of ones own voice.
|
|
| 10. |
|
|
