SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lundgren Berit 1951 ) "

Sökning: WFRF:(Lundgren Berit 1951 )

  • Resultat 1-10 av 33
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Eckeskog, Helena, et al. (författare)
  • Förståelsestrategiers möjlighet att utveckla kritisk literacy-kompetens
  • 2015
  • Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext. - Umeå : Umeå universitet. - 9789176012024 ; , s. 37-50
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Det övergripande syftet med artikeln är att reflektera över hur undervisning om förståelsestrategier är relaterade till kritisk literacy. Det mer specifika syftet är att analysera vilka förståelsestrategier som verkar ge eleverna access till ett innehåll. Med access avses i denna artikel hur eleverna tolkar, får tillgång till och kritiskt förstår ett innehåll. Skolverket (2012) konstaterar att svenska elever i lägre utsträckning får arbeta med förståelsestrategier jämfört med elever i andra deltagande länder i PIRLS 2011. Den teoretiska utgångspunkten för denna artikel är literacy-utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv (Barton 2007) samt ett kritiskt literacy-perspektiv på förståelsestrategier utgår från Freire (1996) och Janks (2010). Studiens resultat visar att elever får access till ett innehåll när läraren använder förståelsestrategierna som en del av ett genuint samtal om texterna, när miljön i klassrummet är tillåtande, eleverna uppmuntras att ställa frågor och att elevernas frågor blir uppmärksammade. Det verkar även som om lärarens bemötande, exempelvis att lyssna in och fånga upp, spelar stor roll för elevernas förståelse samt hur och i vilken utsträckning eleverna tillåts att fråga och fundera omkring det de läst samt hur deras frågor och kommentarer bemöts och utvecklas av läraren.
  •  
4.
  • Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
  • 2007
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära –  modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
  •  
5.
  • Hermansson, Carina, et al. (författare)
  • The (non)effect of Joint Construction in a genre-based approach to teaching writing
  • 2019
  • Ingår i: The Journal of educational research (Washington, D.C.). - : Routledge. - 0022-0671 .- 1940-0675. ; 112:4, s. 483-494
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This quasi-experimental intervention study examines the effect of genre-based instructional practices on 90 primary students’ narrative writing achievements and is a result of six teachers’ action to meet the educational goals of the Swedish national curriculum. Specifically, the authors examine the effects of Joint Construction, the phase in the genre pedagogical model of the Sydney School known as the Teaching and Learning Cycle, in which teachers and students work together to co-construct texts. Joint Construction has been put forward as the most powerful part of the Teaching and Learning Cycle. The authors challenge this argument, presenting findings that are inconsistent with this widely held belief. Using a pretest-posttest control group design, the study shows that the Joint Construction stage did not significantly improve the quality of students’ narrative writing or increase the text length of their writings.
  •  
6.
  • Lindhé, Anna, et al. (författare)
  • Andraspråkselevers känslomässiga läsning : skriftligt återberättande som en didaktisk möjlighet i litteraturundervisningen
  • 2024
  • Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Syftet med denna artikel är undersöka elevers karaktärsemotionella inferenser (Graesser, Singer & Trabasso, 1994) av en litterär text utifrån deras skriftliga sammanfattningar av lästa kapitel ur romanen, Stjärnlösa Nätter av Arkan Asaad (2015). Studien genomfördes inom undervisningen i svenska som andraspråk på det individuella programmet Språkintroduktion på gymnasiet med två deltagande lärare och tretton deltagande elever, 16–20 år. Analysen visade att många elever återberättat huvudkaraktärens känslor: hat och kärlek i relation till fadern, ilska över diskrepanser mellan generationer och kulturer samt ensamhet i att inte tillhöra eller få förståelse för en kultur. Med utgångs-punkt i resultatet föreslår artikelförfattarna att skriftligt återberättande skulle kunna tas i bruk i litteraturundervisningen för att skapa insikter om elevernas förståelse för huvudpersonens känslor såväl som för sina egna samt som ett led i arbetet med demokrati och identitetsutveckling. Slutsatsen är att denna didaktiska potential bör tas tillvara i arbetet med litteratur.
  •  
7.
  •  
8.
  • Lundgren, Berit, 1951- (författare)
  • Att fångas av en utmaning : om kursplanearbetet för svenska som andraspråk
  • 2011
  • Ingår i: Grundskoletidningen. - Solna : Fortbildningsförlaget. - 1652-7844. ; :3, s. 34-39
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Artikeln beskriver och utreder skillnader och likheter mellan kursplan i svenska och kursplan i svenska som andraspråk i Lpo 94 och Lgr 11. Svenska som andraspråk var ett nytt grundskoleämne i Lpo 94 och det var därmed viktigt att ämnet var tydligt framskrivet så att det inte skulle kunna förväxlas med grundskoleämnet svenska. I Lgr 11 har svenska och svenska som andraspråk närmat sig varandra.
  •  
9.
  • Lundgren, Berit, 1951- (författare)
  • Att som vuxen bli litterat på sitt andraspråk
  • 2002. - 1
  • Ingår i: Forskning i nordiske sprog som andet- og fremmedsprog. - Reykjavík : Háskóli Íslands. - 9979545402 ; , s. 295-314
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 33

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy