| 1. |
- Ahlryd, Sara, et al.
(författare)
-
Stärkta skolbibliotek kräver stora satsningar på att utbilda bibliotekarier
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt: Äntligen kom den: regeringens lagrådsremiss som ska stärka elevers rätt till skolbibliotek. Vi som utbildar blivande bibliotekarier gläds över remissen som i linje med forskning visar skolbibliotekets och skolbibliotekariers betydelse för elevers lärande. Samtidigt konstaterar vi att en lagändring också måste följas av riktade satsningar på landets bibliotekarieutbildningar för att förverkligas, skriver 16 biblioteksforskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Annica, et al.
(författare)
-
Paths to a sustainable food sector guided by LCA – exemplified by pork production
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To describe a more sustainable food sector, a supply chain approach is needed. Changing supply chains inevitably means that a range of attributes of the product and its system will change. This project will take on this challenge and deliver detailed descriptions of supply chains of six commodities from a Swedish region in 2012; Milk, cheese, beef, pork, chicken and bread. The set-up of the project was that experts on production along the supply chain design environmentally improved systems. The next step was to challenge the improvements considering their possible consequences on products and systems from different perspectives: food safety, sensory qualities, animal welfare, and consumer appreciation and (only for primary production) costs. The final supply chains were quantified by life cycle assessment (LCA), and they were again assessed from the perspectives mentioned above. Results will be generated during August 2014 and comprise both single-product LCA and region-wide impacts of the future scenarios.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Forskning pågår - från foder till ost
- 2018
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I ett samarbete mellan Norrmejerier, Växa Sverige och institutioner vid SLU i Umeå och i Uppsala pågår tre sammanlänkade projekt där vi studerar hur ostens kvalitet påverkas av olika faktorer, från gård till mejeri. De bakterier och andra mikroorganismer som finns i foder, mjölk och ost studeras särskilt noga. Vi vill bland annat veta vad mikrofloran har för inverkan på ostens lagringstid och på dess smak och konsistens.
|
|
| 6. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Från vallfoder till ost
- 2019
-
Ingår i: Svenska vallbrev. - 1653-8064. ; , s. 3-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Vad påverkar mikrofloran i mjölken på gård och mejeri?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man producerar långtidslagrad ost är det viktigt att kunna förutsäga lagringstiden och minimera förlusterna i produktionen från ystning till lagring och leverans av färdigt produkt. Mejeriet kan styra över processer och lagring men kan bara i begränsad omfattning påverka mjölkråvarans sammansättning. Projektet har syftat till att undersöka sambandet mellan olika gårdsfaktorer och sammansättning och mikroflora i mjölkråvaran på gården (gårdsmjölken). Dessutom undersöktes sambandet mellan mjölkråvaran på mejeriet (silomjölken) och kvaliteten och mognadstiden hos långtidslagrade ostar. Vi ville också studera säsongsvariationen hos mjölkråvarans kvalitet med fokus på mikrofloran. Studien inleddes med att dokumentera produktionen av mjölk på gårdar som levererar mjölk till mejeriet i Burträsk och dessutom några ekologiska gårdar som jämförelse. Totalt omfattande studien 43 gårdar. Dokumentationen inleddes med en enkät rörande gårdarnas storlek, inhysning, vallproduktion, fodermedel, mjölkningsrutiner mm. Enkätsvaren har kompletterats med data från Växa Sverige (Kokontrollen). Gårdarna har besökts vid två tillfällen då grovfoderprover tagits som analyserats för fermentationskvalitet. För att studera säsongsvariationen i mjölkråvarans kvalitet under ett år har prov från gårdarnas mjölktankar samlats in månadsvis av tankbilschaufförerna (utöver ordinarie provtagning). Proverna har analyserats för traditionella parametrar, inklusive totalantal bakterier och termoresistenta bakterier, men även för aktiviteten av plasmin, ett enzym som bryter ned mjölkens protein. För att få information om vilka bakterier som förekommer i gårds- och silomjölk, dvs sammansättningen av mjölkens mikroflora, har prover analyserats med molekylär teknik, s.k. DNA-sekvensering. Resultaten beskriver bakteriernas fördelning i procent men anger inte hur många de är i absoluta tal eller vilken betydelse de har. För att studera sambanden mellan gårdsdata, mjölkkvalitet inklusive mikroflorans sammansättning, och säsong har vi skapat ett antal matriser som länkar olika typer av information till varandra och bearbetat data med multivariata statistiska metoder. Vi har utifrån detta försökt utvärdera vilka faktorer på gården som påverkar gårdsmjölkens kvalitet, mikroflora och plasminaktivitet. Den viktigaste faktorn för totalantal bakterier och mikroflorans sammansättning visade sig vara vilket mjölkningssystem som fanns på gården, dvs bås, grop eller robot. Gårdar med robotmjölkning hade högre antal bakterier och fler termoresistenta bakterier i mjölken jämfört med de andra systemen. De hade även en annan sammansättning av mikrofloran jämfört med gårdar med mjölkning på bås. Mjölkning i grop visade sig vara ett mellanting mellan bås- och robotsystem när det gäller bakterier. Vi kunde även se att mjölknings- och diskrutiner hade betydelse för mikroflorans sammansättning och mjölkkvalitet, liksom hygienen på båspallen, användning av gummimatta och att korna inte klövverkas för sällan. I projektets andra del studerades kopplingen mellan silomjölkens sammansättning och produktion och lagring av långtidslagrad ost. Vi tog prover från mjölksilos innan pastörisering av mjölken och analyserade dessa för samma parametrar som för gårdsmjölken i den första delen av projekt, inklusive DNA-analyser av mikrofloran. Vid mejeriet i Burträsk tillverkas ost i stor skala och varje mjölksilo innehåller mjölk från ett stort antal gårdar. Mjölken som provtogs och analyserades i den här delen av studien kom i huvudsak från de gårdar som ingick i projektet men även från ett antal gårdar som inte deltog i projektet. Silomjölken provtogs från februari 2016 till februari 2017. Vid varje tillfälle togs prov från två eller tre silos. Ostar som producerades av mjölken provtogs och analyserades på alla traditionella parametrar inklusive sensoriska analyser. Detta gjordes efter 14 månaders mognadstid och därefter fram till att de bedömts som färdiga. För att förstå sambanden mellan silomjölk och ostproduktion analyserades data med multivariata statistiska metoder. Det fanns endast svaga samband mellan silomjölkens mikroflora före pastörisering och den resulterande ostens kvalitet och lagringstid. Det fanns dock viss koppling mellan mjölkens kvalitet och utbytet av ystningen, dvs hur mycket mjölk 4 som går åt för att göra ett kilo ostmassa; förhöjda värden för celltal, fria fettsyror, totalantal bakterier och pH var kopplat till minskat utbyte, medan högre fett- och proteinhalt var kopplat till ett högre utbyte. Orsaken till att vi bara ser svaga samband mellan silomjölkens sammansättning inklusive mikroflora, och ostens kvalitet, beror främst på att silomjölken är en blandning av mjölk från många gårdar, vilket gör att vi inte ser den tydliga variation som finns mellan enskilda gårdar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Clemensson Lindell, Ida, et al.
(författare)
-
Adenosine triphosphate bioluminescence for hygiene testing of rubber liners and tubes on dairy farms
- 2018
-
Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 101, s. 2438-2447
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Prevention of biofilm formation in milking equipment is important to ensure good hygiene quality of raw milk. Key factors to achieving good results are a successful cleaning procedure and a method to check the cleanliness of milking equipment surfaces. Adenosine triphosphate bioluminescence is a fast and easy method for investigating bacterial contamination of surfaces. However, previous studies on the potential of ATP bioluminescence to assess the hygiene status of milking equipment have been hampered by lack of a validated test procedure. The aim of this work was therefore to establish a test procedure for assessing the cleanliness of milking equipment using ATP bioluminescence, and apply the method on-farm to study the hygiene status of aging rubber material in milking equipment. In developing the test procedure, the effects of sampling location in tubes and liners, sampling of dry versus wet barrels, milking point in the parlor, and acid or alkali detergent on ATP values were investigated. The results showed that, to obtain reproducible results, replicate sampling from the same milking points in the parlor is important. For milk tubes, samples should preferably be taken from the milk meter side, for liners on the inside of the barrel. For best results, sampling should be performed after use of alkali detergent. No beneficial effect was observed of sampling dry liner barrels, so sampling in the standardized test procedure is performed directly after cleaning. The standardized test procedure was used on 3 different commercial farms and sampling was initiated after replacement of old rubber parts. On one of the farms, additional sampling was performed to evaluate total bacteria count and determine the association with ATP level. The results suggest that, provided an efficient cleaning procedure is used, the hygiene quality of milking equipment can be maintained during the recommended lifetime of the rubberware. However, due to occasional variation in cleaning efficiency between milking points and liner barrels, random sampling on single occasions can lead to incorrect conclusions. Replicate sampling over time is therefore important for correct interpretation of ATP bioluminescence data. If ATP levels are very high, complementary sampling for total bacteria count should be used to verify that the level is due to bacterial contamination, and not other organic ATP-contributing material (e.g., milk residues).
|
|
| 10. |
- De Vries, Ruben, et al.
(författare)
-
Short communication: Influence of shortening the dry period of Swedish dairy cows on plasmin activity in milk
- 2016
-
Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 99, s. 9300-9306
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to evaluate the influence of shortening the dry period of Swedish dairy cows on plasmin activity and casein composition in milk. Swedish Holstein and Swedish Red cows, 45 in total, were assigned to a dry period of either 4 or 8 wk. Milk samples were taken 10 and 5 wk prepartum, and 6 and 12 wk postpartum. Plasmin activity and plasminogen activity were measured with a spectrophotometric assay. Casein composition was measured by capillary zone electrophoresis. Prepartum plasminogen activity increased by 22% between 10 and 5 wk prepartum, whereas no change in plasmin activity was observed during the same period. Cows with a 4-wk dry period had 61% higher plasmin activity in postpartum milk than cows with an 8-wk dry period. Cows of third or greater parity tended to have a stronger increase in plasmin activity as a result of applying a short dry period than cows of second parity. Although the alpha(S1)- and beta-casein fractions declined with increasing plasmin activity, no dry period effects were found. Based on postpartum differences in plasmin activity, it was concluded that particularly multiparous cows require more than 4 wk between lactations for recovery of the mammary epithelium. Changes in casein composition as an effect of plasmin activity are not expected to have a great effect on processing quality of milk, although future work is needed to verify this.
|
|
