| 2. |
- Kostela, Johan, Doktor i Fysikalisk kemi, 1975-, et al.
(författare)
-
Från ord till handling : Metoder för att omsätta miljömål till praktisk handling
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett flertal av dagens stora miljöproblem är betingade av människors livsstil. Samtidigt har dålig miljö ofta en negativ inverkan på människors hälsa. Att påverka människors beteende är nödvändigt för att åstadkomma en bättre miljö och ett förbättrat hälsotillstånd. Detta kan ske genom utbildning och information, men frågan är på vilket sätt detta ska ske för att verkligen ge avtryck i människors beteende. I handlingsplanen för Dalarnas Miljömål finns flera åtgärder som innebär informationsinsatser inom områden som berör sambandet mellan miljö och hälsa. Här finns också starka kopplingar till flera av de elva folkhälsomålen. Dalarnas Miljömål är ett måldokument med relativt hög abstraktionsnivå. Nästa steg är att operationalisera det – att gå från ord till handling. Det finns ett stort behov av att hitta metoder att kommunicera miljömålen med olika väl avgränsade målgrupper. Detta projekt har handlat om att pröva olika metoder för detta och bygger på några grundläggande pedagogiska teorier som kan sammanfattas med begreppen delaktighet och motivation. Projektet har också visat hur övergripande måldokument med fördel kan omsättas i praktiken genom att bygga nedifrån och börja i det lilla. Vad som påverkar en människas beteende styrs av en rad skilda faktorer som varierar från människa till människa, från sakområde till sakområde och som även förändras över tid. En gemensam nämnare är att det förändrade beteendet ger någon form av vinst för den enskilda människan i form av till exempel förbättrad hälsa, ekonomi eller en bättre miljö. Vinsterna för den enskilde behöver inte nödvändigtvis vara direkt kopplade till miljömålen utan kan vara indirekta som t ex önskan att tillhöra ett avantgarde, att bli omtyckt av andra etc. Det viktigaste för varje individ är att frågan ”What’s in it for me?” får ett nöjaktigt svar. Det kräver en tydlig och avgränsad målgrupp vilket är en viktig utgångspunkt i detta projekt.
|
|
| 3. |
- Lundmark, Anita
(författare)
-
Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1 Sammanfattning och slutsatserVilka ämnen utgör problem?Analys av miljögifter har gjorts på vattenprov från nio lokaler, på sedimentprov från sju lokaler och på fiskprov från fem lokaler i Kolbäcksåns avrinningsområde. Dessutom har motsvarande prov från två referenssjöar analyserats. Alla ämnen har inte analyserats på alla provtagningslokaler och inte heller i alla matriser.För de flesta ämnen som påträffats i vatten ligger uppmätta halter väsentligt under vattendirektivets miljökvalitetsnormer (MKN). Tydligt förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i vatten har konstaterats på ett par lokaler, men inte heller dessa överskrider MKN.Många miljögifter har låg löslighet i vatten, men ansamlas i sediment, växter och djur. Ett antal av de analyserade sedimentproverna är förorenade av PAH, dioxiner, furaner, dioxinlika och ej dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB), oktylfenol, klorerade bekämpningsmedel (t.ex. HCH), tennorganiska föreningar (t.ex. TBT) och metaller. I flera av proverna överskrider de uppmätta halterna föreslagna gräns- eller riktvärden för limniska sediment.Samtliga fiskprov, inklusive de från referenssjöarna, innehåller halter av bromerade flamskyddsmedel (PBDE), PCB, perfluorerade ämnen (t.ex. PFOS) och kvicksilver (Hg) som överskrider vattendirektivets MKN eller föreslagna gränsvärden.Vilka vatten är förorenade?Halter nära eller över MKN och föreslagna gränsvärden har uppmätts framför allt i prover från Väsman, Övre Hillen, Norra Barken och Södra Barken.I sediment- och fiskprover från Väsman 1 (Lyviken) fanns halter över gränsvärden av dioxiner, furaner, PCB, oktylfenol, ftalater, PAH, tennorganiska föreningar och vissa metaller. Resultaten tyder på att föroreningarna inne i Lyviken har spridits ut i Väsman eftersom även sedimentprov från Väsman 2 har förhöjda halter av dioxiner, furaner, PCB, fenoler, ftalater, PAH och tennorganiska föreningar, sedimentprov från Väsman 3 har förhöjda halter av PAH, tennorganiska föreningar och Hg och Väsman 4 har förhöjda halter av PAH i vattnet.I sediment- och fiskprover från Övre Hillen 1 fanns halter nära eller över gränsvärden för PBDE, dioxiner, furaner, PCB, pentaklorfenol, DDT, PAH samt Hg och andra metaller. De högsta PBDE-halterna i fisk uppmättes i prov från Övre Hillen 1. I Övre Hillen 2 är sedimenten förorenade framför allt av PCB, pentaklorfenol, fenoler, ftalater, PAH, Hg och krom.I sediment- och fiskprover från Norra Barken fanns halter av PCB, oktylfenol och TBT som överskrider föreslagna gränsvärden. Sedimentprov från Södra Barken innehöll i stället DDT-, HCH- och PAH-halter över föreslagna gränsvärden.Varifrån kommer föroreningarna?Föroreningarna kan ha många olika ursprung. Till viss del kan de vara orsakade av diffus spridning och för en del ämnesgrupper är detta den huvudsakliga källan. Diffus spridning från produkter och varor når i hög grad sjöar och vattendrag genom punktutsläpp av processat avloppsvatten från avloppsreningsverk. 5Jämförelser med resultat från referenssjöar och från övriga provlokaler visar tydligt att det förutom diffus spridning också finns lokala källor som bidrar till föroreningarna. Det kan inte uteslutas att pågående miljöfarliga verksamheter (andra än avloppsreningsverk) inom Kolbäcksåns avrinningsområde medverkar till spridning av miljögifter, men resultaten tyder på att det i första hand är förorenade områden från tidigare verksamheter som orsakat de uppmätta halterna av miljögifter i vatten, sediment och fisk.I och omkring Väsman 1 (Lyviken) finns flera historiskt förorenade områden. De påträffade miljögifterna kommer sannolikt i första hand från sediment och markområden som förorenats av tidigare träimpregnering och från en nedlagd industrideponi. Resultaten tyder på att föroreningarna inne i Lyviken har transporterats ut i Väsman så att även Väsman 2, Väsman 3 och Väsman 4 är påverkade av föroreningssituationen i och omkring Väsman 1.Övre Hillen 2 är med stor säkerhet påverkad av läckage från de mycket förorenade sedimenten i Marnästjärn. Bäcken som transporterar vatten från tjärnen till Övre Hillen mynnar i närheten av provtagningspunkten.De föroreningar som påträffats i Södra Barken härrör huvudsakligen från ett förorenat sågverksområde där doppning och träimpregnering utförts. Påverkansbilden vid Norra Barken är mer komplex med påverkan från förorenade områden av olika slag, men bidrag från pågående verksamheter kan inte uteslutas.Hur går vi vidare?Projektet kommer att följas av åtgärdsarbete inom vattenförvaltning, tillsyn, prövning och efterbehandling på regional, kommunal och lokal nivå. De ämnesspecifika resultat som finns för bland annat dioxiner, furaner och PCB är användbara vid identifiering av källorna. I så stor utsträckning som möjligt kommer det att vara verksamhetsutövarnas ansvar att göra eventuell ytterligare provtagning och analys av vatten, sediment och fisk.Åtgärder behöver vidtas för att begränsa ytterligare spridning av de föroreningar som finns i Lyviken (Väsman 1) och i Marnästjärn (jfr. Övre Hillen 2). Förekomsten av kvicksilver och vissa andra metaller i Marnästjärn är kartlagda, men föroreningar av organiska ämnen i och från tjärnen behöver karakteriseras. För att närmare beskriva hur stor del av påverkan som kommer från diffus spridning via avloppsreningsverk rekommenderas utökade mätprogram i utgående avloppsvatten från reningsverken Gonäs och Gårlången i Ludvika kommun.Källorna till vissa av de föroreningar som påträffats i Övre Hillen 1 är svåra att fastställa och där behöver påverkansbilden utredas ytterligare.Länsstyrelsen behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk och kemisk status i vattenförekomster. Resultat från projektetMiljögifter i Kolbäcksån kommer att vara ett stöd i detta arbete.Spjutsjöns och Gipsjöns lämplighet som referenssjöar behöver utredas (båda i Dalälvens avrinningsområde). Prover från de två sjöarna innehåller halter av PCB och lindan i vatten, DDD, DDE, tennorganiska föreningar och metaller (utom Hg) i sediment och hexaklorbensen i fisk.
|
|
