SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lundmark Lennart) "

Sökning: WFRF:(Lundmark Lennart)

  • Resultat 1-6 av 6
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bagge, Niklas, et al. (författare)
  • Protecting a five span prestressed bridge against ground deformations
  • 2015
  • Ingår i: IABSE Conference Geneva 2015. - Geneva : International Association for Bridge and Structural Engineering. - 9783857481406 ; , s. 255-262
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A 55 year-old, 121.5 m long, five span prestressed bridge was situated in the deformation zone close to a mine in Kiruna in northern Sweden. There was a risk for uneven ground deformations so the bridge was analyzed and monitored. Results and measures taken to ascertain the robustness of the bridge are presented.The analysis resulted in an estimate that the bridge could sustain 24 mm in uneven horizontal and 83 mm in uneven vertical displacement of the two supports of a span. To be able to sustain larger deformations, the columns of the bridge were provided with joints, where shims could be inserted to counteract the settlements. To accomplish this, each one of the 18 columns of the bridge was unloaded by help of provisional steel supports. The column was then cut and a new foot was mounted to it. This made it possible to lift each individual column with two jacks, when needed, and to adjust its height by inserting or taking away shim plates.The deformations of the bridge and the surrounding ground were monitored. The eigenmodes of the bridge were studied with accelerometers and by analysis with finite elements (FE) models. Comparison indicated good agreement between the model and the actual bridge, with calculated eigenfrequencies of 2.17, 4.15 and 4.67 Hz, for the first transversal, vertical and torsional modes, respectively. Measurements during winter resulted in higher values due to increased stiffness caused by frozen materials.
  •  
2.
  • Bernerstedt, Thomas, et al. (författare)
  • 3500 kyrkor : Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel
  • 2014
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.
  •  
3.
  •  
4.
  • Lundmark, Robert, et al. (författare)
  • Skatt i retur
  • 2009
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)
  •  
5.
  •  
6.
  • Ågren, Henrik, 1968- (författare)
  • Tidigmodern tid : Den sociala tidens roll i fyra lokalsamhällen 1650-1730
  • 1998
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This dissertation examines how time-reckoning was used in Swedish courts in the early modem period. The theoretical foundation is that the need for people to coordinate in time becomes more important the larger and more complicated the social context is. Therefore, it is more important that one part in a communication is clear in its indication of time the less the other part shares its everyday life. A time-indication is formed by the situation of both sender and receiver, within the context of a society's system of measuring time.During the seventeenth and eighteenth centuries, contacts between local communities and central state institutions intensified through the state's increasing demands of influence over local authorities.Thereby, a situation arose in which it became more important for ordinary courts to be careful in theirrecord keeping with, among other things, time-reckoning. Terms for time are also formed by the context in which they are reckoned. As life is different in different types of local communities, there are also differences in the use of time in different courts. Therefore, the empirical study is a comparison of the Lagunda district court, the Uppsala city courts, and the Sala mining court, circa 1650 and circa 1730. Lagunda represents a rural environment, while Uppsala represents a preindustrial urban area. Sala silver mine is included in the study as an industrial environment. Also, the city courts of Sala have been studied to gain perspective on the comparison between Uppsala and Sala silver mine.The results show that both the chronological differences and differences in areas of investigation were important. During the 1730's, all courts were considerably more careful in time-reckoning than they had been in the 1650's. Also, the similarities between the areas were greater, which must be seen as a result of the fact that time-reckoning primarily was made for the sake of the central institution towhich the records were to be sent. The more interactive the state, the greater the precision of courtrecords and uniformity of local communities. The time-indications used are thus more a reflection ofthe need for understanding in communication between separate institutions than of organisation in thelocal community.The manifest differences between the areas are that while time in Lagunda and at Sala silver mine in different ways reflected the areas' economic foundation, time-reckoning in the towns was of a more varied nature. The results for the towns of Sala and Uppsala are more similar than those of the townof Sala and Sala silver mine, although the selection of people was practically the same at the mine andin the town. This indicates that the environment and the type of court played a greater role in deter-mining which results we obtain, than did the people's own concept of time. However, there were somesimilarities between the town of Sala and the silver mine. Therefore, one cannot rule out that the results also reflect peoples' relation to time, irrespective of the situation they are in.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-6 av 6
Typ av publikation
tidskriftsartikel (2)
rapport (1)
bok (1)
konferensbidrag (1)
doktorsavhandling (1)
Typ av innehåll
populärvet., debatt m.m. (3)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (2)
refereegranskat (1)
Författare/redaktör
Blennow, Kaj, 1958 (1)
Minthon, Lennart (1)
Sagrén, Cecilia (1)
Winblad, Bengt (1)
Börjeson, Lowe (1)
Barup, Kerstin (1)
visa fler...
Ranta, Heikki (1)
Karlsson, Lennart (1)
Elfgren, Lennart (1)
Enochsson, Ola (1)
Andreasen, Niels (1)
Sundin, Peter (1)
Lundmark, Robert (1)
Emborg, Mats (1)
Knutsson, Per (1)
Ek, Elisabeth (1)
Nilimaa, Jonny (1)
Bagge, Niklas (1)
Tu, Yongming (1)
Sabourova, Natalia (1)
Grip, Niklas (1)
Lundmark, Tore (1)
Malmer, Anders (1)
Barron, Jennie (1)
Hagberg, Sten, 1962- (1)
Gordon, Line (1)
Nilsen, Lisa (1)
Bernerstedt, Thomas (1)
Eriksson, Barbro Tit ... (1)
Fegler, Kristina (1)
Fries, Odd (1)
Gjesdahl Noach, Soph ... (1)
Laserna, Max (1)
Lindberg, Annika (1)
Lindahl, Lars (1)
Lundmark, Elin (1)
Martis, Niklas (1)
Morin, Lisa (1)
Mäkelä, Edla (1)
von Quanten, Lennart (1)
Stenholm, Ellen (1)
Sunde Thorbjörnsen, ... (1)
Wirdby, Nadja (1)
Yoshida, Maki (1)
Orgogozo, Jean-Marc (1)
Lundmark, Lars (1)
Forsberg, BO (1)
Staufenbiel, Matthia ... (1)
Ågren, Henrik, 1968- (1)
Oswald, Madelene (1)
visa färre...
Lärosäte
Luleå tekniska universitet (2)
Göteborgs universitet (1)
Uppsala universitet (1)
Linköpings universitet (1)
Lunds universitet (1)
Karolinska Institutet (1)
visa fler...
Kungl. Konsthögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (4)
Engelska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (2)
Humaniora (2)
Naturvetenskap (1)
Teknik (1)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy