| 1. |
|
|
| 2. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Utsättning av djur för jakt och fiske
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
|
|
| 3. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 4. |
- Almstedt, Åsa, 1977-, et al.
(författare)
-
Beyond Post-productivism : From Rural Policy Discource to Rural Diversity
- 2014
-
Ingår i: European Countryside. - Berlin : Walter de Gruyter GmbH. - 1803-8417. ; 6:4, s. 297-306
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There has been a strong discourse in public policy aimed at transforming rural places from venues of primary production into truly diverse socioeconomic landscapes. Yet conceptualisations of the rural as envisioned in the policy and politics of the ‘new economy’ often prove to be elusive on the ground. However, post-productive activity in rural areas has become a major focus for rural studies scholars. This paper investigates the ideas of post-productivism in the existing literature, and argues for a holistic understanding of post-productivism as an idea and political ambition rather than an imperative and irreversible change of rural economic activity. The purpose of the study is to make clear the division between post-productivism and the related concepts of post-production and post-productive activities in order to better understand processes of rural change in relation to different geographical contexts. It is argued that post-productivism as a concept stands apart from de facto post-production and alternative concepts such as multifunctionality and should be regarded as part of broader regional development discourses. The paper outlines several important fields in which post-productivism is a necessary component for rural transformation and development. While it is not always easily captured in indicators or empirical studies in rural locations, post- productivism exists at the level of discourse and planning and thus has real effects on the ground. The paper concludes by offering suggestions on how to apply the concepts of post-productivism, post-production and multifunctionality in future studies.
|
|
| 5. |
- Almstedt, Åsa, 1977-, et al.
(författare)
-
Public spending on rural tourism in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Fennia. - : Geografiska sällskapet i Finland. - 1798-5617. ; 194:1, s. 18-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tourism is an important part of rural policies in European countries. An increased demand for rural amenities is seen as creating a more diversified labour market and contributing to the restructuring of the economy, from primary sectors and manufacturing to a more service-oriented economy, which has been termed a "new rural economy". As a result, and as often presented in many policy documents, tourism is now seen as a universal tool for rural development. The purpose of this study is to investigate the distribution of public spending on tourism in rural areas in Sweden. It focuses on public spending on the main programme for rural development, the Swedish rural development programme, but also on the regional structural funds programmes, from 2000 to 2013. Another subject of interest is how policy makers understand rural tourism as presented in policy documents since these documents, to a great extent, direct programme spending in terms of projects and their content. This study is based on register data on programme spending, policy documents and programme evaluation reports. Results show that a relatively small amount of total public spending targets tourism – mainly going to accommodation, activities and marketing efforts – indicating that tourism is still not a prioritised area despite policy makers’ understanding of rural tourism as expressed in policy documents. Thus, although public efforts target adequate parts of the tourism industry, they cannot be expected to contribute significantly to the restructuring of the rural economy.
|
|
| 6. |
- Andersson Cederholm, Erika, et al.
(författare)
-
Decommodification as a socially embedded practice: The example of lifestyle enterprising in animal-based tourism
- 2020
-
Ingår i: Degrowth and Tourism : New Perspectives on Tourism Entrepreneurship, Destinations and Policy - New Perspectives on Tourism Entrepreneurship, Destinations and Policy. - 9780367335656
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studies of degrowth in tourism have shed light on the phenomenon of lifestyle entrepreneurship, often highlighting these businesses as examples of alternative, non-growth oriented production. This chapter focuses on two examples of lifestyle oriented animal-based tourism in Sweden: horse-related tourism and hunting tourism. It is argued that these enterprises are engaged in decommodification practices, although the individual entrepreneurs do not necessarily identify with an ideologically or politically ‘alternative’ or non-growth position. It is argued that decommodification, or resistance to commodification, is a socially embedded practice. The analysis demonstrates how a non-growth orientation is related to the way passion and responsibility for animals, nature and professional skill is narrated and performed, and how economic valuation and exchange is socially organized and culturally understood within the enterprise and in the operators´ social network. The analysis sheds light on the role of favour exchanges in friendship networks and how gift-economic exchanges are intertwined with market relationships.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 9. |
- Andersson, Svante, et al.
(författare)
-
Internationalisation in Malaysian furniture firms : gradual or rapid internationalisation?
- 2006
-
Ingår i: International Journal of Globalisation and Small Business. - Olney : InderScience Publishers. - 1479-3059 .- 1479-3067. ; 1:3, s. 220-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study of the initial steps in a firm's international development has traditionally been dominated by various forms of the 'stage theory', but these theories have been challenged more recently by evidence that rapid internationalisation can take place in certain firms contradicting the notion of gradual development that was an essential aspect of the stage-model perspective. Moreover, earlier studies and models have been developed in industrialised countries. The present study examines the internationalisation of Malaysian furniture firms and concludes that the traditional stage models are not suited to understanding the development of these firms. The firms did not expand in a gradual manner, and did not choose markets that were 'psychically close' to Malaysia. The emerging literature on 'born globals' was a better tool for understanding the development of these firms. However, this literature must be complemented with country-specific and industry-specific factors, if full understanding of the international expansion of firms in developing countries, such as Malaysia, is to be achieved.
|
|
| 10. |
|
|
