| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Uhlén, Mathias, et al.
(författare)
-
The human secretome
- 2019
-
Ingår i: Science Signaling. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 1945-0877 .- 1937-9145. ; 12:609
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The proteins secreted by human cells (collectively referred to as the secretome) are important not only for the basic understanding of human biology but also for the identification of potential targets for future diagnostics and therapies. Here, we present a comprehensive analysis of proteins predicted to be secreted in human cells, which provides information about their final localization in the human body, including the proteins actively secreted to peripheral blood. The analysis suggests that a large number of the proteins of the secretome are not secreted out of the cell, but instead are retained intracellularly, whereas another large group of proteins were identified that are predicted to be retained locally at the tissue of expression and not secreted into the blood. Proteins detected in the human blood by mass spectrometry-based proteomics and antibody-based immuno-assays are also presented with estimates of their concentrations in the blood. The results are presented in an updated version 19 of the Human Protein Atlas in which each gene encoding a secretome protein is annotated to provide an open-access knowledge resource of the human secretome, including body-wide expression data, spatial localization data down to the single-cell and subcellular levels, and data about the presence of proteins that are detectable in the blood.
|
|
| 4. |
- Alfvén, Tobias, et al.
(författare)
-
Agenda 2030 och målen för en hållbar utveckling angår oss alla
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The 2030 Agenda for Sustainable Development and its seventeen Sustainable Development Goals were adopted by the United Nations General Assembly in 2015. It is a bold agenda for global social, environmental and economic development, with human health as a central theme. Even though substantial improvements in health have been achieved during the last decades, every year over 5 million children die, mostly from preventable causes, and 300 000 women die in conjunction with childbirth. Premature deaths from non-communicable diseases are increasing, and our ability to treat infections is under threat through widespread anti-microbial resistance. Climate change is recognized as the biggest threat to health in our time. When the world now starts to plan for how society and our health systems should be reorganized after the COVID-19 pandemic the 2030 Agenda could and should play a central role. In this context, Agenda 2030 provides an ambitious roadmap for development, with its emphasis on collaboration across borders and disciplines. The agenda is achievable but reaching its goals will require strong commitment at all levels and societal change on a large scale.
|
|
| 5. |
- Alfvén, Tobias, et al.
(författare)
-
Agenda 2030 och målen för en hållbar utveckling angår oss alla [The 2030 Agenda for Sustainable Development - an important opportunity to improve global health]
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The 2030 Agenda for Sustainable Development and its seventeen Sustainable Development Goals were adopted by the United Nations General Assembly in 2015. It is a bold agenda for global social, environmental and economic development, with human health as a central theme. Even though substantial improvements in health have been achieved during the last decades, every year over 5 million children die, mostly from preventable causes, and 300 000 women die in conjunction with childbirth. Premature deaths from non-communicable diseases are increasing, and our ability to treat infections is under threat through widespread anti-microbial resistance. Climate change is recognized as the biggest threat to health in our time. When the world now starts to plan for how society and our health systems should be reorganized after the COVID-19 pandemic the 2030 Agenda could and should play a central role. In this context, Agenda 2030 provides an ambitious roadmap for development, with its emphasis on collaboration across borders and disciplines. The agenda is achievable but reaching its goals will require strong commitment at all levels and societal change on a large scale.
|
|
| 6. |
- Allmér, Hans, Lecturer, 1958-
(författare)
-
Servicescape for Digital Wellness Services for Young Elderly
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis digital wellness services (DWSs) are in focus. The DWSs are services provided through digital devices, such as smartphones, bracelets, and tablets, by using digital environments such as Internet, cloud services, and websites. They can provide users with information that has an impact on their wellness, such as pulse, nutrition, and training guidance. The focus for this work on DWSs is on the age group of young elderly (60 – 75 years old). They belong to a group who were born long before digital devices and environments emerged and this factor may affect their motivation and willingness to use and benefit from DWSs.This thesis offers a framework for a digital servicescape that enables young elderly to benefit from DWSs. DWSs are produced and offered in digital servicescapes, where the interaction between the service providers and the service users occurs. The interaction can take place in different spaces like fitness studios, shopping malls or banks. DWSs for large groups of young elderly will require an ecosystem of stakeholders to develop, distribute, maintain, support, and further develop these services. An ecosystem builds on policies, strategies, processes, information, technologies, applications and stakeholders, and includes people who build, sell, manage and use the system. In order to understand the ecosystem, it is necessary to have a holistic approach to work out how its context, technology, stakeholders, and use interact with each other. A digital servicescape offers the conceptual basis for the ecosystem to form, evolve, and survive and produces platforms on which it is easy, effective, and productive to access and use DWSs.The described interaction between digital servicescape and DWSs for improved health leads to the research question: How can a digital servicescape enhance young elderly’s use of Digital Wellness Services (DWSs)?In order to answer the research question, the thesis presents different approaches that influence the young elderly’s capabilities and willingness to use and benefit from DWSs. If the young elderly follow recommendations to apply DWSs they will benefit in terms of healthier aging, reduced ill health, and a better quality of life. For developers and providers of DWSs development work will open up business opportunities if they understand the needs and demands of the young elderly. In addition, DWSs can contribute to significant health, social, and economic benefits for society in general. Proactive wellness programs for young elderly will have cumulative effects on the conditions for good health. The digital servicescape is a conceptual framework for future work on actually building the necessary platforms for DWSs.The work on this thesis follows an explorative approach. The data collection was carried out through surveys, literature review, and focus groups after which the data was sorted, analysed and interpreted. As the work progressed, a need arose to obtain insights from additional perspectives with the consequence that the additional data contributed to a deeper knowledge of the young elderly, DWSs and digital servicescape.The young elderly are, as a group, a very large market consisting of almost 100 million people in Europe alone. For the young elderly, digitalisation has been a part of their lives and its development has provided them with new opportunities to communicate. To them the interface on their digital device is where the interaction with a service provider occurs. Behind the interface, a digital servicescape and an ecosystem provide the necessary tools for the young elderly to achieve the wellness they seek. Nevertheless, to understand the target group it is important to consider four wellness dimensions: i) physical wellness, ii) social wellness, iii) emotional wellness, and iv) intellectual wellness. Together, the four dimensions form a holistic wellness approach to motivate young elderly to use DWSs. The research results show that the young elderly need to be motivated to adopt the services offered. Motivation that affects the young elderly is both intrinsic and extrinsic and this should be considered when developing and providing DWSs and digital servicescapes. Therefore, the service providers have to meet the expectations, needs, and demands of the young elderly and develop services that are suited for the target group. However, this is not enough, as this research shows that the young elderly want to be in a context where they feel safe.Information systems offer a basis for communication and interaction with and through digital devices such as smartphones, tablets, and bracelets. The Internet constitutes a platform for service and social interaction. Services offered on the Web, make it possible to do shopping, be entertained, entertain, and be involved in education, research, business and much more. The internet forms an important part of the infrastructure for DWSs and digital servicescapes.An efficient and well-designed DWS and its servicescape can create a win-win-win situation. The first part is the young elderly who can benefit from DWSs by increasing their chances of a longer, healthier, and happier life and thereby achieve wellness. The second win situation concerns the service developers and providers who can build a business by designing well-working DWSs aimed at the young elderly. Finally, the third win situation is about family, friends, and society. Well-designed DWSs can be beneficial for family and friends to help the young elderly to achieve wellness and require less support from family and friends. For society in general, there are financial benefits, as healthier and happier young elderly will reduce the demand for health care and support. Together the three win-win-win scenarios build an opportunity for a better tomorrow for all concerned. This thesis has created a foundation for continued research, testing, and development of DWSs and digital servicescapes. It has shown that there is a need for deeper understanding of the benefits a well-designed servicescape for DWSs can bring to people in general and to the group of young elderly in particular. Furthermore, there is a need for further research in the win-win-win situations when young elderly get access to digital wellness devices. A particularly interesting avenue of research would be to investigate how that digital servicescape could be designed and whether society should provide devices free of charge, at discount or with some other business model.
|
|
| 7. |
- Almqvist, Ylva, et al.
(författare)
-
In vitro characterization of 211 At-labeled antibody A33 : a potential therapeutic agent against metastatic colorectal carcinoma
- 2005
-
Ingår i: Cancer Biotherapy and Radiopharmaceuticals. - : Mary Ann Liebert Inc. - 1084-9785 .- 1557-8852. ; 20:5, s. 514-523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The humanized antibody A33 binds to the A33 antigen, expressed in 95% of primary and metastatic colorectal carcinomas. The restricted pattern of expression in normal tissue makes this antigen a possible target for radioimmunotherapy of colorectal micrometastases. In this study, the A33 antibody was labeled with the therapeutic nuclide 211At using N-succinimidyl para-(tri-methylstannyl)benzoate (SPMB). The in vitro characteristics of the 211At-benzoate-A33 conjugate (211At-A33) were investigated and found to be similar to those of 125I-benzoate-A33 (125I-A33) in different assays. Both conjugates bound with high affinity to SW1222 cells (Kd = 1.7 ± 0.2 nM, and 1.8 ± 0.1 nM for 211At-A33 and 125I-A33, respectively), and both showed good intracellular retention (70% of the radioactivity was still cell associated after 20 hours). The cytotoxic effect of 211At-A33 was also confirmed. After incubation with 211At-A33, SW1222 cells had a survival of approximately 0.3% when exposed to some 150 decays per cell (DPC). The cytotoxic effect was found to be dose-dependent, as cells exposed to only 56 DPC had a survival of approximately 5%. The 211At-A33 conjugate shows promise as a potential radioimmunotherapy agent for treatment of micrometastases originating from colorectal carcinoma.
|
|
| 8. |
- Awad, Anna, et al.
(författare)
-
Lower cognitive performance among long-term type 1 diabetes survivors : A case-control study
- 2017
-
Ingår i: Journal of diabetes and its complications. - : Elsevier. - 1056-8727 .- 1873-460X. ; 31:8, s. 1328-1331
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Patients with type 1 diabetes (T1D) have an increased risk of cognitive dysfunction. The cognitive decrement is believed to depend on macro- and microvascular complications and long disease duration. Some patients do not develop these complications, but still report cognitive symptoms. We examined if long-standing T1D without complications is associated with lower cognitive performance.METHODS: A group of patients (n=43) with long-standing T1D (>30years) without micro- or macro vascular complications was compared with a non-diabetic control group (n=86) on six cognitive tests which probed episodic memory, semantic memory, episodic short-term memory, visual attention and psychomotor speed. Each patient was matched with two controls regarding age, gender and education. A linear mixed effect model was used to analyze the data.RESULTS: The mean age was 57years and mean duration was 41years. Patients with diabetes had lower diastolic blood pressure but BMI, waist circumference, systolic blood pressure and smoking did not differ between groups. Patients had lower results than non-diabetic controls in episodic short-term memory (p<0.001) and also lower values on a test that mirrors visual attention and psychomotor speed (p=0.019).CONCLUSIONS: Long-standing T1D was associated with lower cognitive performance, regardless of other diabetes-related complications.
|
|
| 9. |
- Axelsson, Mette, et al.
(författare)
-
Mat vid diabetes. : En systematisk översikt med utvärdering av effekter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SlutsatserTyp 1- och typ 2-diabetes Det finns ett samband mellan att äta medelhavskost och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att äta en större andel2 fibrer eller baljväxter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel nötter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet) samt lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att dricka mer2 kaffe och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak och lägre risk att dö i förtid i kranskärlssjukdom (måttlig tillförlitlighet) samt möjligen en lägre risk att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det råder generell brist på studier med lång uppföljningstid som jämför inverkan av olika slags kostråd på överlevnad, diabeteskomplikationer, diabetesremission3, livskvalitet och biverkningar. Tillförlitligheten av befintliga resultat är dessutom mycket låg för de flesta koster, kostbehandlingar, livsmedel och näringsämnen som har utvärderats. Effekter på hälsa och relaterade mått kan i dessa fall inte bedömas.2. Begreppet ”större andel” eller ”mer” avser inte nödvändigtvis att äta eller dricka mer totalt utan att öka mängden av ett visst livsmedel genom att byta ut annan mat eller dryck.Typ 2-diabetes Det kan finnas ett samband mellan att äta en större andel mättat fett och högre risk för att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel enkelomättat fett och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet). En behandling med en initial period av kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) med efterföljande övergång till mat för viktstabilitet jämfört med vanlig kostbehandling har gynnsamma effekter på livskvalitet (enligt EQ-5D), långtidsblodsocker (HbA1c) och vikt upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)4. Vidare kan metoder där VLED ingår ha gynnsamma effekter på diabetesremission5 och midjeomfång upp till 12 månader (låg tillförlitlighet) och långtidsblodsocker (HbA1c) upp till 24 månader (låg tillförlitlighet). Intensiv livsstilsbehandling därlågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på långtidsblodsocker (HbA1c), vikt, kroppsmasseindex (BMI), midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)3. Viktminskningen kan kvarstå upp till omkring 10 år (låg tillförlitlighet). Behandlingen kan leda till bättre fysisk livskvalitet upp till 8 år (låg tillförlitlighet) medan effektskillnaden i psykisk livskvalitet under samma tid kan vara obefintlig eller försumbar (låg tillförlitlighet). Jämförelsen påvisar ingen förändrad risk att dö i förtid oavsett orsak eller att dö eller insjukna av kardiovaskulära orsaker efter omkring 10 år (låg tillförlitlighet). I det hälsoekonomiska perspektivet är intensiv livsstilsbehandling mer resurskrävande än vanlig kostbehandling, och beräkningar visar små eller inga vinster i kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) på individnivå. Energirestriktion i samband med intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost eller med högproteinkost (20 E%) i kombination med fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling kan ge en viktminskning upp till 11 månader (låg tillförlitlighet) men det saknas studier som kan visa om vikten kan bibehållas på längre sikt. Det saknas studier som undersökt kliniskt viktiga utfall som dödlighet, kardiovaskulära sjukdomar, livskvalitet och diabetesremission.3. Gäller endast vid typ 2-diabetes.4. Utgår från individer med en medelkroppsvikt på cirka 100 kg och medel-HbA1c på 60 mmol/mol.5. Resultaten för utfallet diabetesremission (att uppnå normala blodsockervärden) gäller när en diabetesdiagnos sattes för mindre än 6 år sedan eller för mindre än 3 år sedan. Definitionen för diabetesremission var ett HbA1c på mindre än 48 mmol/mol och att samtidigt vara fri från blodsockersänkande läkemedel.Graviditetsdiabetes Det saknas studier om kost vid graviditetsdiabetes med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.
|
|
| 10. |
- Bentham, James, et al.
(författare)
-
A century of trends in adult human height
- 2016
-
Ingår i: eLIFE. - 2050-084X. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Being taller is associated with enhanced longevity, and higher education and earnings. We reanalysed 1472 population-based studies, with measurement of height on more than 18.6 million participants to estimate mean height for people born between 1896 and 1996 in 200 countries. The largest gain in adult height over the past century has occurred in South Korean women and Iranian men, who became 20.2 cm (95% credible interval 17.522.7) and 16.5 cm (13.319.7) taller, respectively. In contrast, there was little change in adult height in some sub-Saharan African countries and in South Asia over the century of analysis. The tallest people over these 100 years are men born in the Netherlands in the last quarter of 20th century, whose average heights surpassed 182.5 cm, and the shortest were women born in Guatemala in 1896 (140.3 cm; 135.8144.8). The height differential between the tallest and shortest populations was 19-20 cm a century ago, and has remained the same for women and increased for men a century later despite substantial changes in the ranking of countries.
|
|
