| 1. |
- Ahlström, Gerd, et al.
(författare)
-
A Psychometric Evaluation of the Family Collaboration Scale and an Investigation of How the Close Family of Frail Older Patients Perceive the Collaboration with Healthcare Professionals on Acute Medical Wards at Hospitals in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Healthcare. - : MDPI. - 2227-9032. ; 10:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The inclusion of family members in the acute care of older persons with complex needs results in better coordination of care and reduces the frequency and/or duration of rehospitalisation. Therefore, healthcare professionals need a tool to assess the collaboration with family members on acute hospital wards. The aims were to test the psychometric properties of the Swedish version of the Family Collaboration Scale (FCS), to investigate family members' perception of collaboration with healthcare professionals on acute medical wards in Sweden and to compare the data with the corresponding Danish results. Three hundred and sixty family members of frail patients aged 65 or older from 13 acute medical wards answered the FCS questionnaire. In addition to descriptive statistics, psychometric methods were applied. The internal consistency of the Swedish version of the FCS was excellent, and confirmatory factor analysis revealed that its factor structure was equivalent to that of the original Danish FCS. The respondents' ratings indicated better perceived collaboration than in the Danish case. Older age than 60 was associated with worse collaboration with healthcare professionals regarding Influence on discharge than younger respondents. Those with compulsory and health or nursing education showed better collaboration. The Swedish version of the FCS should be further evaluated for its retest reliability and as an outcome measure in intervention studies.
|
|
| 2. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
Analysing validity : The case of Swedish national tests in year 6 science
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this article is to analyse and discuss standardized tests in biology, physics and chemistry with a special focus on their content validity. In the article we describe and discuss three different tensions between the Swedish curricula and standardized tests in science: (1) Curricular intentions and assessment choices, (2) The ‘knowledge requirements’ specified in the curriculum and the marking scheme used in the assessment and (3) The intention of the evaluation system and its actual result. These tensions have consequences for the validity of the tests. Hence, it is necessary to regard these tests as only one of many resources teachers can use in their teaching and assessment practices.
|
|
| 3. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
De nationella provens innehåll : Vilken scientific literacy mäts i NO-proven
- 2013. - 1
-
Ingår i: Scientific literacy. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140684431 ; , s. 101-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan vårterminen 2009 skriver svenska elever i årskurs 9 i grundskolan nationella prov i biologi, fysik och kemi, en reform som är tänkt att bland annat påverka likvärdig och rättvis bedömning och lärares sätt att välja innehåll, undervisa och genomföra bedömning av elevers kunskaper. I detta kapitel är syftet att analysera och diskutera vilka kunskapsinnehåll som proven mäter, d.v.s. vilken scientific literacy som mäts. Kapitlet ämnar också belysa likheter och skillnader mellan vilka kunskaper som bedöms i de tre olika proven, i biologi, fysik respektive kemi. Resultatet visar att för att bli godkänd på proven behöver eleverna kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier och om naturvetenskapens vardagstillämpningar i relation till samhälleliga och tekniska problem. Detta innebär samtidigt att för att klara godkänt på provet behöver eleverna inte visa kunskaper om hur naturvetenskapliga frågor relaterar till frågor om politik, moral och etik.
|
|
| 4. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
Scientific Literacy and the New National Tests
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- All students in year nine in the Swedish compulsory school take a national test in biology, physics or chemistry. The ambition of these tests, which were given for the first time as late as spring 2009, is to measure the Swedish students’ knowledge in science, but also to provide an aid in teachers’ development of their teaching and to promote student learning. The purpose of this paper is to analyze and discuss what knowledge the national tests in biology, physics and chemistry measure – and what knowledge is not measured - what kind of scientific literacy is assessed by tests. The paper highlights similarities and differences between the three subject tests. The analysis shows that a student, to pass the tests, need to show evidence that she has two kinds of knowledge: (1) scientific knowledge (scientific concepts, models, methods) and (2) applied knowledge (in relation to mundane and technical problems). This also shows that knowledge about the use of science in relation to political and moral issues are not required to pass the tests. The paper discusses what the privileging of the scientific literacy measured can lead to in teachers’ planning of teaching and for students’ prerequisites for learning and socialization.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
What content is assessed in the Swedish national tests in biology, chemistry and physics?
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- All students in year nine in the Swedish compulsory school take a national test in biology, physics or chemistry. The ambition of these tests, which were given for the first time as late as in the spring semester 2009 is to measure the Swedish students’ knowledge in science, but also to provide an aid in teachers’ development of their teaching in order to support equal and fair assessment and grading. The purpose of this paper is to analyze and discuss the content of the national tests in biology, physics and chemistry. The paper highlights and discusses similarities and differences between the three subject tests carried out 2009-2012. The study presented in the paper has clarified five categories of content.The analysis shows that a student, to pass the tests, need to show evidence that he or she can answer correctly on questions about (a) scientific concepts, models theories, (b) the scientific ways of thinking about the world and (c) the scientific method. For higher grades, however, the students need to be able to give correct answers on questions about (d) the use of science in relation to everyday problems and also (e) the use of science in relation to political and moral issues. In the paper we discuss what the privileging of content measured can lead to in teachers’ planning of teaching and for the assessment of students’ knowledge, but also in relation to prerequisites for students’ participation in decision making where scientific knowledge is a central part of the problem at hand.
|
|
| 7. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 8. |
- Arrhenius, Mattias, 1971-
(författare)
-
Datorbaserade animationer i geografiundervisningen : En studie om gymnasieelevers lärande i mötet med datorbaserade animationer om bergartscykeln
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Animations are new visualization tools for the teachers to use in their education practice when teaching about complex models in science. The school environment is a social arena where collaborative learning is a recognized teaching method, often used by teachers as it motivates students and enables them to participate and share knowledge with each other. This method is used by teachers when students are working with animations in computer-based instructions. In these environments the spoken language, as well as other forms of body-language such as gestures, becomes the means for communication between the participants. By using a prag-matic/sociocultural perspective on learning, this form of communication is described in terms of actions. The aim of this thesis is to study how learning is constituted in one of these social environments by using action as an analyzing unit. The empirical material consist of video-taped sessions of 61 upper secondary school students divided in 22 groups, working with 6 animations in an interactive web-based software on different geological processes of the rock cycle. The results from the study shows that successful animations, in terms of fulfilling the teaching objectives, enables students to focus their attention on the important events in the animation and form relevant relations between key concepts required for understanding a specific geological process. The result also shows that the groups of students experienced different problems (gaps) in their learning process in their encounter with the animations. Different types of gaps were identified as a result from what the students focused their attention on in the 6 animations. There were four main reasons why gaps occurred, three of them were related to the design, scientific content and new concepts introduced in the animations. The fourth reason was related to situations when students could not relate to previous experience of the rock cycle. The results shows that collaborative learning benefits students in their learning process in the encounter with animations, as some types of gaps were solved with the aid from other students. The results also show that the teacher is very important for students, as they are the only resource in the classroom that has the potential to solve all types of gaps that may occur in the students encounter with animations. Although many of the gaps identified in the study were solved by these two social resources, some other gaps remained unsolved. The research study contributes with new empirical results to the international animation research field, as well as a methodological development which gives researchers new analyzing tools for studying students and teacher’s actions in social environments where animations are used.
|
|
| 9. |
- Austeng, Dordi, et al.
(författare)
-
Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care : extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS)
- 2010
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 99:7, s. 978-992
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to determine the incidence of neonatal morbidity in extremely preterm infants and to identify associated risk factors. Methods: Population based study of infants born before 27 gestational weeks and admitted for neonatal intensive care in Sweden during 2004-2007. Results: Of 638 admitted infants, 141 died. Among these, life support was withdrawn in 55 infants because of anticipation of poor long-term outcome. Of 497 surviving infants, 10% developed severe intraventricular haemorrhage (IVH), 5.7% cystic periventricular leucomalacia (cPVL), 41% septicaemia and 5.8% necrotizing enterocolitis (NEC); 61% had patent ductus arteriosus (PDA) and 34% developed retinopathy of prematurity (ROP) stage >= 3. Eighty-five per cent needed mechanical ventilation and 25% developed severe bronchopulmonary dysplasia (BPD). Forty-seven per cent survived to one year of age without any severe IVH, cPVL, severe ROP, severe BPD or NEC. Tocolysis increased and prolonged mechanical ventilation decreased the chances of survival without these morbidities. Maternal smoking and higher gestational duration were associated with lower risk of severe ROP, whereas PDA and poor growth increased this risk. Conclusion: Half of the infants surviving extremely preterm birth suffered from severe neonatal morbidities. Studies on how to reduce these morbidities and on the long-term health of survivors are warranted.
|
|
| 10. |
- Axelsson, Eva, et al.
(författare)
-
Recessiveness and Dominance in Barley Mutants Deficient in Mg-Chelatase Subunit D, an AAA Protein Involved in Chlorophyll Biosynthesis.
- 2006
-
Ingår i: Plant Cell. - : Oxford University Press (OUP). - 1040-4651 .- 1532-298X. ; 18:12, s. 3606-3616
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mg-chelatase catalyzes the insertion of Mg2+ into protoporphyrin IX at the first committed step of the chlorophyll biosynthetic pathway. It consists of three subunits: I, D, and H. The I subunit belongs to the AAA protein superfamily ( ATPases associated with various cellular activities) that is known to form hexameric ring structures in an ATP-dependant fashion. Dominant mutations in the I subunit revealed that it functions in a cooperative manner. We demonstrated that the D subunit forms ATP-independent oligomeric structures and should also be classified as an AAA protein. Furthermore, we addressed the question of cooperativity of the D subunit with barley (Hordeum vulgare) mutant analyses. The recessive behavior in vivo was explained by the absence of mutant proteins in the barley cell. Analogous mutations in Rhodobacter capsulatus and the resulting D proteins were studied in vitro. Mixtures of wild-type and mutant R. capsulatus D subunits showed a lower activity compared with wild-type subunits alone. Thus, the mutant D subunits displayed dominant behavior in vitro, revealing cooperativity between the D subunits in the oligomeric state. We propose a model where the D oligomer forms a platform for the stepwise assembly of the I subunits. The cooperative behavior suggests that the D oligomer takes an active part in the conformational dynamics between the subunits of the enzyme.
|
|
