| 1. |
- Lundqvist, Gunnar, et al.
(författare)
-
Childhood sexual abuse. Women's health when starting in group therapy
- 2004
-
Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry. - : Informa UK Limited. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 58:1, s. 25-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Childhood sexual abuse has been shown to be common among adult women, 15-30% in prevalence studies, and among mentally ill women, 25-77%. These women often suffer from depression, anxiety, sexual and relationship problems. Suicide attempts and self-destructive behaviour are common. Within the Department of Psychiatry at Lund University Hospital, 45 women with experiences of childhood sexual abuse were offered a 2-year-long trauma-focused group therapy. They were well educated but 27% were unemployed. Nearly half of the group had made suicide attempts, 87% had had suicidal thoughts and, according to the questionnaire SCL-90, they were suffering from psychiatric symptoms significantly to a greater degree than both a general group and a clinical group with mixed diagnoses. According to the questionnaire ISSI, they were less well socially integrated than both a general group and a clinical group, and the degree of social adjustment according to the questionnaire SAS-SR was lower than in a general group. The study shows that childhood sexually abused women seeking therapy are a symptom-burdened group. These women probably need psychiatric treatment of a particular character. Special group therapy for these women can potentially improve their health. © 2004 Taylor and Francis.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
- Ahmadi, Elena, 1978-, et al.
(författare)
-
A qualitative study of factors that managers in small companies consider important for their wellbeing
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Taylor & Francis. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeGiven the importance of small businesses for society, and the significance of managers’ wellbeing for employee health, leadership, and business performance, more knowledge is needed on the sources of managers’ wellbeing. This study explored factors within the small business context that were perceived by managers to hinder or enable their wellbeing.MethodsData were collected through qualitative semi-structured interviews with 20 managers from 12 small companies, and analysed with content analysis.ResultsThe factors that these managers in small businesses experienced as enhancing or hindering their personal wellbeing covered five categories: demands and resources in the daily managerial work, achievement of results, social factors, organizational factors, and individual factors.ConclusionsThe specific context of managerial work in small companies encompasses unique factors. For instance, the small company managers’ wellbeing was affected by vulnerability due to the smallness of the business and the absence of available resources. Simultaneously, a small company context provided a strong social climate and close relationships with employees and customers that strengthened the managers’ wellbeing. The findings suggest that the availability of financial, personnel, and organizational resources varies between small companies of different size, which may have implications for small business managers’ work and wellbeing.
|
|
| 5. |
- Ahmadi, Elena, 1978-, et al.
(författare)
-
Managers’ and employees’ experiences of how managers’ wellbeing impacts their leadership behaviours in Swedish small businesses
- 2023
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 75:1, s. 97-112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND:There is a growing interest in managers’ wellbeing due to the observed associations between their wellbeing and leadership behaviours, and between leadership behaviours and employees’ wellbeing. However, it is still unclear how managers’ wellbeing influences their practiced leadership across different workplace contexts, which specific behaviours are affected, and how this varies across time.OBJECTIVE:The purpose of this study was therefore to explore managers’ and employees’ experiences and perceptions regarding the consequences of managers’ wellbeing for their leadership behaviours in small businesses.METHODS:Semi-structured interviews were conducted with 37 participants (19 managers and 18 employees) working at 12 Swedish small firms, and analysed using content analysis.RESULTS:The findings show that managers were more constructive when they felt well, and more passively destructive when unwell. Variations in managers’ wellbeing influenced their mood, energy level, and performance, as well as the company’s working climate. However, these destructive leadership variations did not have a substantial impact, because several protective factors were present.CONCLUSION:This study shows that the wellbeing of managers in small businesses has perceptible consequences for their leadership behaviours. The study also shows that sustained leadership behaviours may coexist with temporary variations of these behaviours on a constructive-destructive continuum depending on the leader’s wellbeing. Overall, the findings contribute to a more nuanced and dynamic understanding of how the interaction between managers’ wellbeing and their behaviours unfolds in the particular context of small companies.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahmadi, Elena, 1978-
(författare)
-
Managers’ Work, Working Conditions and Wellbeing in Small Companies with Profitable Growth
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background Managers’ work, working conditions and wellbeing are important determinants of occupational health in organizations. Nevertheless, little research has investigated these factors in the context of small growing businesses, which are known to contribute to employment, economic growth and social stability. The aim of this thesis was to explore managers’ work, working conditions and wellbeing in the context of small businesses with profitable growth. Methods Study I used a cross-sectional design to assess patterns in managerial work activities and leadership behaviours. Studies II–IV used qualitative interviews with managers (II–IV) and employees (II) to explore the effects of managers’ wellbeing on their leadership (II), their working conditions (III), and changes in their working conditions and wellbeing in the context of growing small businesses (IV).Results Managers worked long hours, posing risks for occupational health, but also adopted work practices that bolster occupational health. Firm size matters for managerial work. Managers’ wellbeing reflected in their mood and energy levels and influenced their leadership behaviours and performance, and the company’s work environment. Managers were more constructive when they felt well, and more passively destructive when they felt unwell. Certain factors mitigated the consequences of their negative behaviours in the organization. Five types of managers’ demands and resources (daily managerial work; achievement of results; and social; organizational; and individual factors) were identified, where the specificity of the small business context revealed unique characteristics. Company growth changed managers’ experiences of working conditions and wellbeing.Conclusions The specific context of small growing businesses shaped managers’ work, working conditions and wellbeing and the interplay between them. Dynamism in the organizational context due to growth had implications for managers’ work, working conditions and wellbeing.
|
|
| 8. |
- Alevronta, Eleftheria, et al.
(författare)
-
Dose-response relationships for an atomized symptom of fecal incontinence after gynecological radiotherapy.
- 2013
-
Ingår i: Acta oncologica (Stockholm, Sweden). - : Taylor & Francis. - 1651-226X .- 0284-186X. ; 52:4, s. 719-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose. The aim of this study was to investigate what bowel organ and delivered dose levels are most relevant for the development of 'emptying of all stools into clothing without forewarning' so that the related dose-responses could be derived as an aid in avoiding this distressing symptom in the future. Material and methods. Of the 77 gynecological cancer survivors treated with radiotherapy (RT) for gynecological cancer, 13 developed the symptom. The survivors were treated between 1991 and 2003. The anal-sphincter region, the rectum, the sigmoid and the small intestines were all delineated and the dose-volume histograms were exported for each patient. The dose-volume parameters were estimated fitting the data to the Relative Seriality (RS), the Lyman and the generalized Equivalent Uniform Dose (gEUD) model. Results. The dose-response parameters for all three models and four organs at risk (OARs) were estimated. The data from the sigmoid fits the studied models best: D50 was 58.8 and 59.5 Gy (RS, Lyman), γ50 was 1.60 and 1.57 (RS, Lyman), s was 0.32, n was 0.13 and a was 7.7 (RS, Lyman, gEUD). The estimated volume parameters indicate that the investigated OARs behave serially for this endpoint. Our results for the three models studied indicate that they have the same predictive power (similar LL values) for the symptom as a function of the dose for all investigated OARs. Conclusions. In our study, the anal-sphincter region and sigmoid fit our data best, but all OARs were found to have steep dose-responses for 'emptying of all stools into clothing without forewarning' and thus, the outcome can be predicted with an NTCP model. In addition, the dose to the four studied OARs may be considered when minimizing the risk of the symptom.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Anders, et al.
(författare)
-
Describing fish passage in a river confluence with telemetry and CFD
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The confluence between hydropower tailrace and the old river bed in Stornorrfors in the river Umeälven in the northern part of Sweden has shown to be the largest obstacle for upstream migrating salmon and sea trout during the migrating season. Fish are attracted to the high flow rate from the tailrace and will not migrate upstream in the old river bed being the passage to the fishway leading past the hydropower dam. By triangulating the movements of radio tagged fish using eight antennas in the confluence, it is here possible to describe the individual fish tracks left by radio tagged fish during the migrating season. These tracks are then compared with three-dimensional Computational Fluid Dynamics (CFD) simulations of the confluence. By simulating the most common combinations of turbine flow and spill flow in the old river bed it is then possible to find correlations between individual fish movements and flow parameters such as velocity, turbulence intensity or vorticity for different flow combinations. It was previously assumed that fish had trouble locating the old river bed, the results of the triangulation however shows that most fish finds the old river bed within a few days but does not chose to migrate until several days (or weeks) later. The main issue to be solved is therefore not how to attract the fish to the old river bed but rather how to create favorable conditions in the old river bed so that migrating fish are more inclined to take that path upstream.
|
|
