| 1. |
- Andersson, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Deficiency in perilipin 5 reduces mitochondrial function and membrane depolarization in mouse hearts.
- 2017
-
Ingår i: The international journal of biochemistry & cell biology. - : Elsevier BV. - 1878-5875 .- 1357-2725. ; 91:Pt A, s. 9-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Myocardial triglycerides stored in lipid droplets are important in regulating the intracellular delivery of fatty acids for energy generation in mitochondria, for membrane biosynthesis, and as agonists for intracellular signaling. Previously, we showed that deficiency in the lipid droplet protein perilipin 5 (Plin5) markedly reduces triglyceride storage in cardiomyocytes and increases the flux of fatty acids into phospholipids. Here, we investigated whether Plin5 deficiency in cardiomyocytes alters mitochondrial function. We found that Plin5 deficiency reduced mitochondrial oxidative capacity. Furthermore, in mitochondria from Plin5((-/)(-)) hearts, the fatty acyl composition of phospholipids in mitochondrial membranes was altered and mitochondrial membrane depolarization was markedly compromised. These findings suggest that mitochondria isolated from hearts deficient in Plin5, have specific functional defects.
|
|
| 2. |
- Andersson, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Rip2 modifies VEGF-induced signalling and vascular permeability in myocardial ischemia
- 2015
-
Ingår i: Cardiovascular Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0008-6363 .- 1755-3245. ; 107:4, s. 478-486
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In myocardial ischemia, vascular endothelial growth factor (VEGF) induces permeability by activating a signalling pathway that includes VEGF receptor 2 (VEGFR2), resulting in increased oedema and inflammation and thereby expanding the area of tissue damage. In this study, we investigated the role of receptor-interacting protein 2 (Rip2) in VEGF signalling and myocardial ischemia/reperfusion injury.
|
|
| 3. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 4. |
- Anthon, Carl Thomas, et al.
(författare)
-
Thrombocytopenia and platelet transfusions in ICU patients : an international inception cohort study (PLOT-ICU)
- 2023
-
Ingår i: Intensive Care Medicine. - 0342-4642. ; 49:11, s. 1327-1338
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: Thrombocytopenia (platelet count < 150 × 10 9/L) is common in intensive care unit (ICU) patients and is likely associated with worse outcomes. In this study we present international contemporary data on thrombocytopenia in ICU patients. METHODS: We conducted a prospective cohort study in adult ICU patients in 52 ICUs across 10 countries. We assessed frequencies of thrombocytopenia, use of platelet transfusions and clinical outcomes including mortality. We evaluated pre-selected potential risk factors for the development of thrombocytopenia during ICU stay and associations between thrombocytopenia at ICU admission and 90-day mortality using pre-specified logistic regression analyses.RESULTS: We analysed 1166 ICU patients; the median age was 63 years and 39.5% were female. Overall, 43.2% (95% confidence interval (CI) 40.4-46.1) had thrombocytopenia; 23.4% (20-26) had thrombocytopenia at ICU admission, and 19.8% (17.6-22.2) developed thrombocytopenia during their ICU stay. Absence of acquired immune deficiency syndrome (AIDS), non-cancer-related immune deficiency, liver failure, male sex, septic shock, and bleeding at ICU admission were associated with the development of thrombocytopenia during ICU stay. Among patients with thrombocytopenia, 22.6% received platelet transfusion(s), and 64.3% of in-ICU transfusions were prophylactic. Patients with thrombocytopenia had higher occurrences of bleeding and death, fewer days alive without the use of life-support, and fewer days alive and out of hospital. Thrombocytopenia at ICU admission was associated with 90-day mortality (adjusted odds ratio 1.7; 95% CI 1.19-2.42).CONCLUSION: Thrombocytopenia occurred in 43% of critically ill patients and was associated with worse outcomes including increased mortality. Platelet transfusions were given to 23% of patients with thrombocytopenia and most were prophylactic.
|
|
| 5. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Camponeschi, Alessandro, et al.
(författare)
-
Human CD38 regulates B cell antigen receptor dynamic organization in normal and malignant B cells.
- 2022
-
Ingår i: The Journal of experimental medicine. - : Rockefeller University Press. - 1540-9538 .- 0022-1007. ; 219:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- CD38 is a multifunctional protein expressed on the surface of B cells in healthy individuals but also in B cell malignancies. Previous studies have suggested a connection between CD38 and components of the IgM class B cell antigen receptor (IgM-BCR) and its coreceptor complex. Here, we provide evidence that CD38 is closely associated with CD19 in resting B cells and with the IgM-BCR upon engagement. We show that targeting CD38 with an antibody, or removing this molecule with CRISPR/Cas9, inhibits the association of CD19 with the IgM-BCR, impairing BCR signaling in normal and malignant B cells. Together, our data suggest that CD38 is a new member of the BCR coreceptor complex, where it exerts a modulatory effect on B cell activation upon antigen recognition by regulating CD19. Our study also reveals a new mechanism where α-CD38 antibodies could be a valuable option in therapeutic approaches to B cell malignancies driven by aberrant BCR signaling.
|
|
| 10. |
- Danielsson, Henrik, et al.
(författare)
-
A Systematic Review of Longitudinal Trajectories of Mental Health Problems in Children with Neurodevelopmental Disabilities
- 2024
-
Ingår i: Journal of Developmental and Physical Disabilities. - : Springer. - 1056-263X .- 1573-3580. ; 36, s. 203-242
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- To review the longitudinal trajectories - and the factors influencing their development - of mental health problems in children with neurodevelopmental disabilities. Systematic review methods were employed. Searches of six databases used keywords and MeSH terms related to children with neurodevelopmental disabilities, mental health problems, and longitudinal research. After the removal of duplicates, reviewers independently screened records for inclusion, extracted data (outcomes and influencing factors), and evaluated the risk of bias. Findings were tabulated and synthesized using graphs and a narrative. Searches identified 94,662 unique records, from which 49 publications were included. The median publication year was 2015. Children with attention deficit hyperactivity disorder were the most commonly included population in retrieved studies. In almost 50% of studies, trajectories of mental health problems changed by < 10% between the first and last time point. Despite multiple studies reporting longitudinal trajectories of mental health problems, greater conceptual clarity and consideration of the measures included in research is needed, along with the inclusion of a more diverse range of populations of children with neurodevelopmental disabilities.
|
|
