| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Djurfeldt, Mikael, 1967-, et al.
(författare)
-
Brain-scale simulation of the neocortex on the IBM Blue Gene/L supercomputer
- 2008
-
Ingår i: IBM Journal of Research and Development. - : IBM. - 0018-8646 .- 2151-8556. ; 52:1-2, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biologically detailed large-scale models of the brain can now be simulated thanks to increasingly powerful massively parallel supercomputers. We present an overview, for the general technical reader, of a neuronal network model of layers II/III of the neocortex built with biophysical model neurons. These simulations, carried out on an IBM Blue Gene/Le supercomputer, comprise up to 22 million neurons and 11 billion synapses, which makes them the largest simulations of this type ever performed. Such model sizes correspond to the cortex of a small mammal. The SPLIT library, used for these simulations, runs on single-processor as well as massively parallel machines. Performance measurements show good scaling behavior on the Blue Gene/L supercomputer up to 8,192 processors. Several key phenomena seen in the living brain appear as emergent phenomena in the simulations. We discuss the role of this kind of model in neuroscience and note that full-scale models may be necessary to preserve natural dynamics. We also discuss the need for software tools for the specification of models as well as for analysis and visualization of output data. Combining models that range from abstract connectionist type to biophysically detailed will help us unravel the basic principles underlying neocortical function.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundqvist, Mikael, et al.
(författare)
-
Attractor dynamics in a modular network model of neocortex
- 2006
-
Ingår i: Network. - : Informa UK Limited. - 0954-898X .- 1361-6536. ; 17:3, s. 253-276
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Starting from the hypothesis that the mammalian neocortex to a first approximation functions as an associative memory of the attractor network type, we formulate a quantitative computational model of neocortical layers 2/3. The model employs biophysically detailed multi-compartmental model neurons with conductance based synapses and includes pyramidal cells and two types of inhibitory interneurons, i.e., regular spiking non-pyramidal cells and basket cells. The simulated network has a minicolumnar as well as a hypercolumnar modular structure and we propose that minicolumns rather than single cells are the basic computational units in neocortex. The minicolumns are represented in full scale and synaptic input to the different types of model neurons is carefully matched to reproduce experimentally measured values and to allow a quantitative reproduction of single cell recordings. Several key phenomena seen experimentally in vitro and in vivo appear as emergent features of this model. It exhibits a robust and fast attractor dynamics with pattern completion and pattern rivalry and it suggests an explanation for the so-called attentional blink phenomenon. During assembly dynamics, the model faithfully reproduces several features of local UP states, as they have been experimentally observed in vitro, as well as oscillatory behavior similar to that observed in the neocortex.
|
|
| 6. |
- Alsterholm, Mikael, 1977, et al.
(författare)
-
Establishment and utility of SwedAD : a nationwide Swedish registry for patients with atopic dermatitis receiving systemic pharmacotherapy
- 2023
-
Ingår i: Acta Dermato-Venereologica. - : Medical Journals Sweden AB. - 0001-5555 .- 1651-2057. ; 103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- SwedAD, a Swedish nationwide registry for patients with atopic dermatitis receiving systemic pharmacotherapy, was launched on 1 September 2019. We describe here the establishment of a user-friendly registry to the benefit of patients with atopic dermatitis. By 5 November 2022, 38 clinics had recorded 931 treatment episodes in 850 patients with an approximate national coverage rate of 40%. Characteristics at enrolment included median Eczema Area and Severity Index (EASI) 10.2 (interquartile range 4.0, 19.4), Patient-Oriented Eczema Measure (POEM) 18.0 (10.0, 24.0), Dermatology Life Quality Index (DLQI) 11.0 (5.0, 19.0) and Peak Itch Numerical Rating Scale-11 (NRS-11) 6.0 (3.0, 8.0). At 3 months, median EASI was 3.2 (1.0, 7.3) and POEM, DLQI, and NRS-11 were improved. Regional coverage varied, reflecting the distribution of dermatologists, the ratio of public to private healthcare, and difficulties in recruiting certain clinics. This study highlights the importance of a nationwide registry when managing systemic pharmacotherapy of atopic dermatitis.
|
|
| 7. |
- Angelopoulos, K., et al.
(författare)
-
Computed tomography contrast enhancement pattern of the uterus in premenopausal women in relation to menstrual cycle and hormonal contraception
- 2021
-
Ingår i: Acta Radiologica. - : SAGE Publications. - 0284-1851 .- 1600-0455. ; 62:9, s. 1257-1262
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background There are different types of computed tomography (CT) contrast enhancement patterns of the uterus. It is not known whether these are hormonally dependent. Purpose To assess the relationship between these patterns and the menstrual cycle in non-users of hormonal contraception, and the possible impact of hormonal contraception. Material and Methods Prospective observational study of abdominal CT scans of 53 premenopausal women of whom 28 were non-users and 25 users of hormonal contraception. The non-users were divided according to menstrual cycle phase: follicular (n = 12); ovulatory (n = 1); and luteal (n = 12). The pattern and intensity of contrast enhancement of the uterine myometrium were assessed. Results The dominant pattern of contrast enhancement of the myometrium was the diffuse homogeneous type in both non-users and users. The intensity of the enhancement measured in Hounsfield units (HU) was higher in the follicular phase (median 102, range 73-130) compared to the luteal phase in non-users (median 92, range 57-130); however this was not statistically significant (P = 0.2). The HU values observed in users (median 95, range 45-160) were at the same levels compared to those of the luteal phase in non-users. Conclusion The dominant pattern of contrast enhancement in the portal venous phase of the myometrium in fertile ages is the diffuse homogeneous type and is independent of menstrual cycle phase or the use of hormonal contraception. However, these factors seem to play a role in the intensity of contrast enhancement, with a tendency of higher HU values in the follicular phase of non-users.
|
|
| 8. |
- Austeng, Dordi, et al.
(författare)
-
Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care : extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS)
- 2010
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 99:7, s. 978-992
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to determine the incidence of neonatal morbidity in extremely preterm infants and to identify associated risk factors. Methods: Population based study of infants born before 27 gestational weeks and admitted for neonatal intensive care in Sweden during 2004-2007. Results: Of 638 admitted infants, 141 died. Among these, life support was withdrawn in 55 infants because of anticipation of poor long-term outcome. Of 497 surviving infants, 10% developed severe intraventricular haemorrhage (IVH), 5.7% cystic periventricular leucomalacia (cPVL), 41% septicaemia and 5.8% necrotizing enterocolitis (NEC); 61% had patent ductus arteriosus (PDA) and 34% developed retinopathy of prematurity (ROP) stage >= 3. Eighty-five per cent needed mechanical ventilation and 25% developed severe bronchopulmonary dysplasia (BPD). Forty-seven per cent survived to one year of age without any severe IVH, cPVL, severe ROP, severe BPD or NEC. Tocolysis increased and prolonged mechanical ventilation decreased the chances of survival without these morbidities. Maternal smoking and higher gestational duration were associated with lower risk of severe ROP, whereas PDA and poor growth increased this risk. Conclusion: Half of the infants surviving extremely preterm birth suffered from severe neonatal morbidities. Studies on how to reduce these morbidities and on the long-term health of survivors are warranted.
|
|
| 9. |
- Bastos, André M., et al.
(författare)
-
Layer and rhythm specificity for predictive routing
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences. - 0027-8424 .- 1091-6490. ; 117:49, s. 31459-31469
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In predictive coding, experience generates predictions that attenuate the feeding forward of predicted stimuli while passing forward unpredicted “errors.” Different models have suggested distinct cortical layers, and rhythms implement predictive coding. We recorded spikes and local field potentials from laminar electrodes in five cortical areas (visual area 4 [V4], lateral intraparietal [LIP], posterior parietal area 7A, frontal eye field [FEF], and prefrontal cortex [PFC]) while monkeys performed a task that modulated visual stimulus predictability. During predictable blocks, there was enhanced alpha (8 to 14 Hz) or beta (15 to 30 Hz) power in all areas during stimulus processing and prestimulus beta (15 to 30 Hz) functional connectivity in deep layers of PFC to the other areas. Unpredictable stimuli were associated with increases in spiking and in gamma-band (40 to 90 Hz) power/connectivity that fed forward up the cortical hierarchy via superficial-layer cortex. Power and spiking modulation by predictability was stimulus specific. Alpha/beta power in LIP, FEF, and PFC inhibited spiking in deep layers of V4. Area 7A uniquely showed increases in high-beta (∼22 to 28 Hz) power/connectivity to unpredictable stimuli. These results motivate a conceptual model, predictive routing. It suggests that predictive coding may be implemented via lower-frequency alpha/beta rhythms that “prepare” pathways processing-predicted inputs by inhibiting feedforward gamma rhythms and associated spiking.
|
|
| 10. |
|
|
