| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekström, Sara, et al.
(författare)
-
Micro-teaching i Grundlärarprogrammet : Ett utvecklings- och forskningsprojekt för att stödja lärarstudenter att utveckla yrkesspecifik kunskap i matematik
- 2023
-
Ingår i: Abstracts för Decemberkonferensen. - Trollhättan : Högskolan Väst. ; , s. 1-1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid matematikutbildningen i lärarprogrammen vid Högskolan Väst (HV) genomförs ett utvecklings- och forskningsprojekt (med flera delstudier) för att stödja lärarstudenter att utveckla specifik yrkeskunskap som förbereder dem för undervisningens komplexitet. Kontexten i den här studien är förskoleklassen, den skolform som ska knyta samman förskolans och skolans pedagogik. I en granskning av undervisningen i förskoleklassen (Skolinspektionen, 2015) framkom att endast en fjärdedel av eleverna får en undervisning som motsvarar läroplanens övergripande mål för kunskaper. Det finns därför ett stort behov av att utveckla undervisningen i förskoleklass. Detta gäller särskilt undervisningen i matematik.Teoretisk utgångspunkt i projektet är Banduras teori om självtillit i att undervisa (1997). Forskningen behandlar individens föreställningar om sin kompetens och inte den reella undervisningsförmågan. Det finns dock en tydlig koppling mellan lärares uppfattningar om sin kompetens och vad deras elever presterar. I studien undersöker vi lärarstudenters tilltro till deras egen förmåga att undervisa i matematik och hur den förändras när studenterna får genomföra micro-teaching inför sin VFU (Pekdağ et al., 2020).Studien inleddes med att studenterna fick undervisning i matematik och därefter med handledningsstöd planera en matematiklektion. Lärarutbildare och studentkollegor gav feedback via ett strukturerat observationsprotokoll i ett intilliggande hybridklassrum. Samma undervisningssession genomfördes sedan på VFU där läraren observerade och gav feedback. Datainsamling har skett genom fokusgrupper för att fånga studenternas upplevelse av micro-teaching och om/hur den förändrat deras tillit till att undervisa i matematik. Teoretiskt analysverktyg är fyra aspekter som stöd för utveckling av självtillit (Bandura, 1997).Generellt upplevde studenterna micro-teaching som lärorikt och vill gärna möta liknande upplägg igen. Kontinuerlig återkoppling på ett begränsat innehåll upplevdes positivt. Studenterna tyckte tekniken med micro-teaching var en bra lärsituation, som blandade teori och praktik samt gav dem nya perspektiv på deras egen undervisning, en “levande kunskap”.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Granbom, Ingrid, 1966-, et al.
(författare)
-
Children’s Transitions from Preschool to School
- 2016
-
Ingår i: NERA 2016, 9-11 march, Helsinki, Finland, 44th congress, 2016.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is an ongoing project where one community in Sweden, along with University West, are studying children's transitions between different school types. This school differs from others in the sense that different school types are placed in the same building. One of the aim is to promote cooperation between different school forms. In the first phase, children’s transition from preschool to preschool classes and to school was studied. The project is characterized by an attempt of deepening knowledge. The researches and the professionals have reflected upon children's transitions between preschool and preschool classes and the knowledge is based on current research and the teachers own experiences. The areas treated are routines for transitions, educational and social continuity, and opportunities for children to take part in and the transition between preschool and school. We have collected our data through a case study where one school is participating. The participating school has children from 3 years to 7 years. The investigation was formed as a research circle were some themes were discussed. The discussions were recorded and transcribed by the researchers. Benefits identified in the analysis is for example that most of the participating children know both the school environment and most of the teachers. This does not apply to all children, when some children are coming from other preschools when they start preschool class at age of six. It also emerges that the structure during handovers from preschool to preschool classes vary even if the community has some guidelines for how the information should be submitted. The professionals have different systems for educational documentation in the various school forms and documentation is not used in order to learn more about children’s learning processes. Focus of documentation in preschool is learning processes in which children participate. The information requested from school teachers however, concerns children’s social relations and information about children with special needs rather than knowledge about the learning processes in which children have participated. Even though teachers work in the same school, one conclusion in this study is that there are some discontinuity regarding for example tools for documentation, the process of children's learning, organization of groups and children's social relations. The study shows that children are quite used to participate and move between different groups before they start school. These transitions differ in many ways from the transition to preschool class and school and it is not considered when the teachers are planning the classes.
|
|
| 5. |
- Johansson, Eva M., 1956-, et al.
(författare)
-
Unika individer och kollektivt samspel
- 2018
-
Ingår i: Samhälle, genus och pedagogik. - Trollhättan : Högskolan Väst. - 9789188847171 - 9789188847164 ; , s. 141-159
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel diskuterar vi kunskaper och kunskapande i förhållande till individ och grupp. Vilka föreskrifter finns i styrdokumenten? Vi dröjer oss också kvar vid hur läraren, i sin undervisning, kan främja elevernas kunskapande? Hur möter läraren de enskilda eleverna och hur kan läraren utnyttja gruppdynamiken? Och, inte minst viktigt, hur kan läraren skapa trygga grupper där varje elev får lära och utvecklas harmoniskt och där ingen blir utanför och tappar landfästet? Slutligen knyter vi ihop detta genom att belysa undervisningen i lärarutbildningen – hur kan studenterna hitta sina segelleder och ankarplatser i fritidshemmet, skolan och förskolan?
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lundström, Marita, 1955-, et al.
(författare)
-
Energibesparing i ord och handling : Installation av energisparsystem och undervisning om elenergi i relation till hållbar utveckling : förskoleanställdas erfarenheter och förskolebarns förståelse
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Centrum för hållbar utveckling (CHU) på Högskolan Väst har tillsammans med teknikföretaget Raybased finansierat och genomfört detta forskningsprojekt om energibesparing. Syftet med riktade samverkansprojekt är att främja forskning och/eller utveckling i nära samarbete mellanforskare och externa aktörer. I ett samverkansprojekt är det forskaren och den externa verksamheten/aktören som tillsammans formulerar de frågeställningar som ska studeras, och undersökningens upplägg och metod arbetas fram i dialog mellan forskaren och samverkansparten. Avsikten med samverkansprojekt inom CHU på Högskolan Väst är att de ska främja kunskapsutveckling kring hållbarhetsfrågor. Det här forskningsprojektet syftar till att få fördjupad kunskap om brukarnas upplevelser av såväl implementering som användande av ett nytt energisparsystem på en förskola i Trollhättan. Systemet installerades av Raybased och omfattar belysning, värme och ventilation på förskolans samtliga tre avdelningar. I samband med installationen byttes armaturerna ut, och dimrar och rörelsevakter för belysningen installerades i vissa utrymmen. På varje avdelning finns numera också en display(läsplatta) med hjälp av vilken personalen kan reglera belysning, värme och ventilation samt avläsa statistik över energiförbrukningen på de olika avdelningarna. Studien undersöker även om energisparsystemet kan knytas till den pedagogiska verksamhetens innehåll. Det görs i form av en lärstudie (delstudie 2) med fokus på hållbar utveckling där vi prövar om förskolebarn kan utveckla en förståelse för hur vatten kan omvandlas till elenergi.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundström, Marita, 1955-
(författare)
-
Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to explore and describe preschool children’s use of mathematics in their communication with others. This study is limited to examining situations in which children communicate with other children and adults. Moreover, the aim is to deepen the understanding of how preschool children use mathematics to convey mathematical meanings with other children and adults in preschool. The research questions is: How do children communicate mathematics? In what kind of situations does mathematics occur in their communication? What mathematical content is communicated? The theoretical framework is selected from a sociocultural perspective, which is a collective term for theories which assume that language's original function is communicative and that it is a means of social interaction. From a socio-cultural perspective, language, culture and children's actions are seen as essential elements of childhood development and learning. Prerequisites for this development include children’s participation in creating an interaction with their environment. In order to study preschool children's mathematical communication, this study is based in ethnographic methodological traditions. The results show that preschool children communicate mathematics through: linguistic expressions, semiotics, linguistic tools and bodily expressions. Children communicate mathematically in situations when: they are making comparisons, when they are comparing changes, and when they are trying to give descriptions about the world which surrounds them. It also shows that preschool routines, material support and activities stimulate mathematical communication. When teachers are supportive and engaged in children’s communication their mathematical knowledge can also be developed and deepened
|
|
| 10. |
|
|
