| 1. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Att designa epistemiska praktiker i nv-undervisningen - en studie om hur gymnasieelever producerar naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I läroplanen för gymnasiet betonas det i de naturvetenskapliga ämnena att undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor. Holmström, Pendrill et al. (2018) beskriver dock hur besparingar och en minskad tid för gymnasiets laborationsundervisning resulterat i att reformer likt denna inte fått någon genomslagskraft i lärares planering av laborationsundervisning. Den naturvetenskapliga undervisningen öppnar sällan upp för elever att formulera och utforska egna frågor (Lunde, 2015). Stort fokus läggs istället på reproduktion av redan etablerad kunskap och “rätta svar” (Andrée, 2007). När väl ansatser görs för att utforma uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla förmåga till systematiskt undersökande är det inte självklart att uppgifterna faktiskt möjliggör det. Utmaningen är att utforma uppgifter som inte bara fokuserar på att eleverna ska utveckla förmåga att använda vissa tekniker och redskap för systematiskt undersökande utan att involvera eleverna i arbete med utveckla naturvetenskaplig kunskap (Bergvall, Lavett Lagerström & Andrée, 2018). Eleverna behöver få delta i aktiviteter som syftar till att synliggöra vad som kännetecknar naturvetenskapliga praktiker (Lunde, 2015; Kelly & Licona, 2018). En förutsättning för att etablera naturvetenskaplig epistemisk undervisningspraktik är enligt Kelly (2008) att eleverna får vara med och producera nya frågor och ny kunskap. Studiens syfte är att undersöka hur epistemiska praktiker kan etableras i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Vi har genomfört en designbaserad studie i tre iterativa cykler i ett nära samarbete mellan nio NV-lärare och sex forskare i NV-didaktik. Cyklerna har genomförts på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, med 60-90 deltagande elever i respektive cykel. Empiri består av videoinspelningar och ljudupptagningar från elevgruppers diskussioner under lektionerna, samt elevers skriftligt formulerade frågor. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanayls (Graneheim & Lundman, 2003;2017) vilket har resulterat i en variation av kvaliteter av förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. De preliminära resultaten visar att dessa kvaliteter, som exempelvis att förhålla sig till frågans undersökningsbarhet, och hur eleverna fick möjlighet att utveckla dessa spelade roll för huruvida kunskapsproduktion eller vanemässiga handlingar etablerades i undervisningen (jfr Eriksson & Lindberg, 2016; Knorr Cetina, 2001).
|
|
| 2. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
- 2020
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 8:1, s. 81-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet.
|
|
| 3. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 4. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 5. |
- Freerks, Per, et al.
(författare)
-
Att utveckla gymnasieelevers förmåga att formulera, värdera och precisera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning visar att elevers deltagande i laborationer inte självklart utvecklar förmågan till systematiskt undersökande arbete. I studien som presenteras utforskas därför hur undervisning kan bidra till att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Lärare från tre olika gymnasieskolor och fem ämnesdidaktiska forskare har i tre cykler tillsammans designat, implementerat och analyserat lektioner där elever engagerats i att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Det preliminära resultatet visar att gymnasieelever kan urskilja och diskutera flera aspekter av vad som kan känneteckna en naturvetenskapligt undersökningsbar fråga. Vidare synliggörs betydelsen av att sätta formuleringen av naturvetenskapliga frågor i relation till att också planera och genomföra en undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Planting-Bergloo, Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap : Mangling av en didaktisk modell
- 2021
-
Ingår i: LUMAT. - : LUMA Centre Finland. - 2323-7112. ; 9:1, s. 774-803
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 10. |
|
|
