| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att undersöka om torsken i Ålands hav kan utgöra ett separat lekbestånd har Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet gjort genetiska släktskapsanalyser på totalt 263 individer samt kartlagt tillväxt och parasitförekomst i torsk från olika delar av Östersjön. Resultaten visar att den torsk som leker i Ålands hav kan vara genetiskt skild från det så kallade östra beståndet som leker i södra Östersjön, även om skillnaderna är små. En genetisk skillnad indikerar att det kan vara fråga om två bestånd som har ett begränsat utbyte med varandra, alternativt att det endast är individer med en särskild genuppsättning som sprids från Bornholm och ansamlas i Ålands hav. Individer från Ålands hav har en högre tillväxt än torsk från södra Östersjön, och saknar parasiten sälmask som är talrik i södra Östersjön. En sammanställning av yrkesfiskets fångster visar att man historiskt sett fångat mycket torsk i Ålands hav, och att fångsterna de senaste åren varit ökande i motsats till övriga delar av Östersjön. Sammantaget indikerar våra resultat att torsken i Ålands hav kan utgöra ett separat lekbestånd. För att belägga detta behövs dock ytterligare studier i form av befruktningsexperiment i låg salthalt, kemiska analyser av fiskarnas hörselstenar samt fördjupad statistisk analys av det undersökta genetiska materialet. Ifall torsken i Ålands hav utgör ett lokalt reproducerande bestånd så är det fråga om en unik anpassning till den låga salthalten, och en separat förvaltning behövs för ett fortsatt uthålligt fiske.
|
|
| 4. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Green lamps as visual stimuli affect the catch efficiency of floating cod (Gadus morhua) pots in the Baltic Sea
- 2014
-
Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 157, s. 187-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study compared catches in numbers (catch per unit effort, CPUE) and biomass (weight per unit effort, WPUE) of Atlantic cod (Gadus morhua) in two-chambered floating cod pots equipped with and without a green lamp as a form of visual stimuli in two areas. A green lamp inside the pot increased the CPUE and WPUE of cod above the maximum legal size (>38 cm) by 74 and 80%, respectively. There were no differences in CPUE and WPUE of small (<38 cm) cod caught in pots with and without a green lamp. By increasing the catch efficiency of cod green lamps could consequently be highly beneficial for the Baltic commercial cod pot fishery. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 6. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Predator damaged eel caught in coastal fisheries of the Baltic Sea
- 2023
-
Ingår i: Fisheries Research. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 267
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fish stock assessment may be constrained by incomplete knowledge on all mortality sources. Seal and cormorant raiding fishing gear to access the catch has been asserted by fishers to be a considerable problem in the small-scale European eel fishery along the Swedish Baltic Sea coast. We analysed logbook data and found predator losses in fisheries at 13.6 ± 12.6% among catches landed in 16 Swedish harbours in subdivisions 25, 27 and 29 of the Baltic Sea in 2019–2021. These numbers were used to assess the total predator damage along this coast at 12 ± 10 tonnes of caught eel at a landings value (about 10% of the retail value) of 105,000 ± 97,000 euros in 2020. This may constrain prospects of the declining commercial small-scale coastal eel fishery. Moreover, this quantitative estimate may be useful in future assessments of the local stock component, with potentially important implications for ecological, economic and social sustainability.
|
|
| 7. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 8. |
- Hansson, Sture, et al.
(författare)
-
Competition for the fish - fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds
- 2018
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 75:3, s. 999-1008
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Seals and fish-eating birds have increased in the Baltic Sea and there is concern that they compete with fisheries. Using data from around year 2010, we compare consumption of different fish species by seals and birds to the catch in the commercial and recreational fishery. When applicable this is done at the geographical resolution of ICES subdivisions. Predation by birds and mammals likely has limited impact on the populations of the commercially most important species (herring, sprat, and cod). In the central and southern Baltic, seals and birds consume about as much flatfish as is caught by the fishery and competition is possible. Birds and seals consume 2-3 times as much coastal fish as is caught in the fishery. Many of these species are important to the fishery (e. g. perch and whitefish) and competition between wildlife and the fishery is likely, at least locally. Estimated wildlife consumption of pike, sea trout and pikeperch varies among ICES subdivisions and the degree of competition for these species may differ among areas. Competition between wildlife and fisheries need to be addressed in basic ecosystem research, management and conservation. This requires improved quantitative data on wildlife diets, abundances and fish production.
|
|
| 9. |
- Hansson, Sture, 1953-, et al.
(författare)
-
Response to comments by Heikinheimo et al. (in press) on Hansson et al. (2018): competition for the fish—fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds
- 2018
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 75:5, s. 1837-1839
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As discussions and debates are crucial to science, we appreciate the comments by Heikinheimo et al. (in press) on our article on competition for Baltic Sea fish resources between fishery and wildlife. We cannot see that the comments by Heikinheimo et al. changes the general conclusion derived in our original article—that there are cases of competition between wildlife and fisheries in the Baltic Sea, although not for all species and not to the same extent everywhere. Our responses are structured in the same order as the comments by Heikinheimo et al.
|
|
| 10. |
|
|
