| 1. |
|
|
| 2. |
- Lyxell, Tommy
(författare)
-
Det svenska teckenspråket – ett svenskt språk
- 2016
-
Ingår i: Språk i Norden. - : Nätverket för språknämnderna i Norden. - 2246-1701. ; , s. 117-133
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska teckenspråket är ett språk som funnits i Sverige under lång tid, men ändå har det inte status som ett nationellt minoritetsspråk. Många teck- enspråkstalare menar att de borde få samma språkliga rättigheter som infödda minoritetsgrupper. De tycker att dövhet inte i första hand bör ses som en funk- tionsnedsättning utan som en språklig och kulturell markör. De förespråkar ett etniskt synsätt och menar att teckenspråkiga bör ses som en folkgrupp. Till gruppen räknas också hörande teckenspråkstalare vars rättigheter bör värnas. Denna artikel beskriver det svenska teckenspråkets utveckling, språkets struktur och språkets ställning i det svenska samhället i ett språkvårdsperspektiv.
|
|
| 3. |
- Lyxell, Tommy
(författare)
-
Korpusarbete i teckenspråk : Förstudie om hur korpusarbete av teckenspråk ska bedrivas på Språkrådet
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Språkrådets uppdrag ingår att ta fram korpusar i teckenspråk. Korpusar är en viktig källa för språkliga analyser som kan användas vid språkrådgivning och för att ta fram språklig referenslitteratur. Målet med förstudien är att undersöka hur Språkrådet kan arbeta med teckenspråkskorpusar.Denna förstudie ger en kort översikt av korpusarbetet för teckenspråk, i Sverige och internationellt, och beskriver två datorprogram som används för teckenspråkskorpusar.
|
|
| 4. |
- Lyxell, Tommy
(författare)
-
Med blick på modersmålet : Om språksituationen för hörande barn till döva och modersmålsundervisningen i svenskt teckenspråk
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målgrupperna för denna rapport är pedagogisk personal som kommer i kontakt med hörande barn till döva, utbildningsansvariga inom skolans värld, utredare och andra beslutsfattare inom utbildningsområdet.Rapporten består av tre delar: en kunskapssammanställning om språksituationen för hörande barn till döva, en bakgrundsbeskrivning om hörande barns möjligheter att lära sig svenskt teckenspråk och resultatet av en enkätundersökning om teckenspråkiga föräldrars syn på modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk för sina hörande barn.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lyxell, Tommy
(författare)
-
Teckenspråkiga förskolor 2020 : En kartläggning av förskolor som erbjuder en teckenspråkig miljö
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna kartläggning är en uppföljning av Språkrådets kartläggning 2010 där det undersöktes hur många förskolor som tar emot döva och hörselska- dade barn och erbjuder en teckenspråkig miljö. Resultatet sammanfattas i nedanstående punkter.Antalet förskolor som erbjuder en teckenspråksmiljö var ungefär lika många 2020 som 2010. 9 av 20 av förskolor som tog emot döva eller hörselskadade barn våren 2020 bedömdes erbjuda en teckenspråksmiljö.Antalet döva eller hörselskadade barn i de förskolor som erbjuder teckenspråkig miljö var ungefär lika många 2020 som vid kartlägg- ningen 2010.Antalet hörande barn till teckenspråkiga föräldrar eller syskon är förhållandevis få i de undersökta förskolorna.Många förskolor använder både svenskt teckenspråk och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, i sin verksamhet.
|
|
| 7. |
- Lyxell, Tommy, et al.
(författare)
-
Ökad förståelse eller symbolvärde? : Användning av information på finska och svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport visar hur talare av finska och svenskt teckenspråk använder information översatt till finska och svenskt teckenspråk på fyra myndighe- ters webbplatser. Språkrådet genomförde sommaren och hösten 2020 en enkätundersökning som vände sig till finsktalande och teckenspråkiga med- borgare. Av svaren framgår det att de som besöker myndigheternas webb- platser tar del av såväl de svenska texterna som översättningar till det egna språket för att utföra sina ärenden.Översättningarna har en både praktisk och symbolisk betydelse för mi- noritetsspråkstalarna. Genom att ta fram översättningar visar myndighe- terna att de finsktalande och teckenspråkiga medborgarna har en särskild ställning i det svenska samhället. Att få information på sitt eget språk inne- bär att man blir erkänd som språkgrupp. För många medborgare ger den översatta texten bättre förståelse av informationen, vilket underlättar för dem att utföra sina ärenden. Men det krävs också kunskaper i svenska för att utföra ärenden, eftersom endast en bråkdel av informationen är översatt. De flesta som svarade på enkäten önskar att det fanns mer information på finska respektive svenskt teckenspråk på myndigheternas webbplatser. Man önskar också e-tjänster på finska och att kontakter med handläggare kan ske på det egna språket.
|
|
| 8. |
|
|
