| 1. |
|
|
| 2. |
- Cronström, Anna, et al.
(författare)
-
Is good muscle function a protective factor for early signs of knee osteoarthritis after anterior cruciate ligament reconstruction? The SHIELD cohort study protocol
- 2020
-
Ingår i: Osteoarthritis and Cartilage Open. - : Elsevier. - 2665-9131. ; 2:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Knee injury history and increased joint load, respectively, are major risk factors for the development of knee osteoarthritis (OA). Lower extremity muscle function, such as knee muscle strength, influence joint load and may be important for the onset of knee OA. However, the role of muscle function as a possible modifiable protective mechanism for the development of OA after anterior cruciate ligament reconstruction (ACLR) is not clear.Methods and analysis: In this prospective cohort study, 100 patients (50% women, 18-35 years) with ACLR will be recruited from Skåne University Hospital, Sweden and Oslo University Hospital, Norway. They will be assessed with a comprehensive test battery of muscle function including muscle strength, muscle activation, hop performance, and postural orientation as well as patient-reported outcomes, one year (baseline) and three years (follow-up) after ACLR. Primary predictor will be knee extension strength, primary outcome will be patient-reported knee pain (Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score, subscale pain) and secondary outcomes include compositional MRI (T2 mapping) and turnover of cartilage and bone biomarkers. Separate linear regression model will be used to elucidate the influence of each baseline muscle function variable on the outcomes at follow-up, adjusted for baseline values. Twenty non-injured individuals will also be assessed with MRI. This study is approved by The Regional Ethical Review Board in Lund (Sweden) and Oslo (Norway).Discussion: This study may have important clinical implications for using muscle function to screen for risk of early-onset knee OA and for optimizing exercise therapy after knee injury.
|
|
| 3. |
- Groenewold, Nynke A., et al.
(författare)
-
Volume of subcortical brain regions in social anxiety disorder : mega-analytic results from 37 samples in the ENIGMA-Anxiety Working Group
- 2023
-
Ingår i: Molecular Psychiatry. - : Springer Nature. - 1359-4184 .- 1476-5578. ; 28:3, s. 1079-1089
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is limited convergence in neuroimaging investigations into volumes of subcortical brain regions in social anxiety disorder (SAD). The inconsistent findings may arise from variations in methodological approaches across studies, including sample selection based on age and clinical characteristics. The ENIGMA-Anxiety Working Group initiated a global mega-analysis to determine whether differences in subcortical volumes can be detected in adults and adolescents with SAD relative to healthy controls. Volumetric data from 37 international samples with 1115 SAD patients and 2775 controls were obtained from ENIGMA-standardized protocols for image segmentation and quality assurance. Linear mixed-effects analyses were adjusted for comparisons across seven subcortical regions in each hemisphere using family-wise error (FWE)-correction. Mixed-effects d effect sizes were calculated. In the full sample, SAD patients showed smaller bilateral putamen volume than controls (left: d = −0.077, pFWE = 0.037; right: d = −0.104, pFWE = 0.001), and a significant interaction between SAD and age was found for the left putamen (r = −0.034, pFWE = 0.045). Smaller bilateral putamen volumes (left: d = −0.141, pFWE < 0.001; right: d = −0.158, pFWE < 0.001) and larger bilateral pallidum volumes (left: d = 0.129, pFWE = 0.006; right: d = 0.099, pFWE = 0.046) were detected in adult SAD patients relative to controls, but no volumetric differences were apparent in adolescent SAD patients relative to controls. Comorbid anxiety disorders and age of SAD onset were additional determinants of SAD-related volumetric differences in subcortical regions. To conclude, subtle volumetric alterations in subcortical regions in SAD were detected. Heterogeneity in age and clinical characteristics may partly explain inconsistencies in previous findings. The association between alterations in subcortical volumes and SAD illness progression deserves further investigation, especially from adolescence into adulthood.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Bengt, et al.
(författare)
-
Klimatpolitik och energisäkerhet: konflikter och synergier
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att begränsa risken för allvarliga klimatförändringar måste utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt. Detta kommer att kräva en omställning av energisystemet där energieffektivisering och en ökad elektrifiering, förnybar energi, avskiljning och lagring av koldioxid samt kärnkraft kan få stor betydelse. I denna rapport analyseras hur en sådan omställning kan påverka olika aspekter av energisäkerhet. Det rör sig bland annat om försörjningstryggheten och risken för energibrist och volatila priser, risken för negativa konsekvenser för energiexportörers ekonomi, risken för att energi bidrar till konflikter och används som politiskt påtryckningsmedel samt risken för att olyckor och andra oönskade händelser kan leda till hot mot människors hälsa och miljön, en risk som även kan uppkomma vid normal drift. Enligt våra analyser finns det inget som motsäger att framtida energisystem med låga utsläpp av växthusgaser kan vara minst lika säkra som dagens huvudsakligen fossilbaserade system. Vad gäller många aspekter ser vi i stället betydande fördelar. Energieffektivisering och förnybar energi är huvudsakligen bra för såväl klimat som energisäkerhet men löser inte alla problem. Omställningen kommer att kräva ökad integrering av elmarknader. Under omställningsperioden är det också viktigt att ekonomiska resurser och kompetens tillförs expanderande energislag, samtidigt som tillräckliga resurser och kompetens bibehålls för energislag på tillbakagång. Detta behövs för att inte energisäkerheten ska sjunka för dessa. Vidare måste de nya affärsmodeller, som krävs för att dra full nytta av effektiviserings- och förnybarhetspotentialen, kunna utvecklas i samspel med, eller ersätta, de gamla. Investeringar och nya regelverk kommer också att krävas för att de nya systemen ska kunna leverera en hög energisäkerhetsnivå i bred bemärkelse. Det finns också en rad mer generella slutsatser kring energisäkerhet som kan sammanfattas i följande punkter: Det finns många sätt att mäta energisäkerhet på - men inga heltäckande. Vad man lägger in i begreppet energisäkerhet beror på vems säkerhet det gäller. Importberoende är ett ofta använt men trubbigt mått på energisäkerhet. Hur olika energisäkerhetsaspekter ska prioriteras är huvudsakligen en politisk snarare än en vetenskaplig fråga. Energisäkerhet handlar inte bara om olja och gas även om detta dominerar i den internationella diskussionen och litteraturen. Energisäkerhet för el och förnybara energisystem är också viktigt att studera. Den överordnade prioriteringen bör vara att säkra nyttan av energitjänster snarare än tillförseln av en viss mängd kWh. Man kan inte enkelt ranka energisäkerheten hos framtida system eftersom olika omvärldsfaktorer är avgörande för hur energisäkerheten påverkas av exempelvis klimatåtgärder. Många energisäkerhetsaspekter kommer dessutom att förändras oberoende av klimatomställningen. Det finns brister i hur energisäkerhet integreras med andra energipolitiska mål inom EU. Svensk energipolitik utgår från en global liberal marknadsstrategi men det är viktigt att ta hänsyn till att andra länder och aktörer på energimarknaden har andra utgångspunkter, t.ex. geopolitiska. Mot bakgrund av kommande förändringar i energisystemen finns det anledning för Sverige att se över hanteringen av energisäkerhetsfrågorna, bland annat för en bättre framförhållning och en starkare samordning mellan olika departement, myndigheter och andra aktörer.
|
|
| 6. |
- Johansson, Bengt, et al.
(författare)
-
Transition to a Low Carbon Energy System and Energy Security -Synergies and Conflicts
- 2014
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emissions of greenhouse gases must be significantly reduced in order to limit the risk of severe climatic change. Such reductions will require a long-term transition of the energy system to one in which energy efficiency improvements, electrification, renewable energy, carbon capture and storage and nuclear energy can play important roles. Energy security will be affected by such a transition. This paper summarises the main findings from a research project that investigated the synergies and conflicts between a low carbon energy transition and energy security. Energy security can be interpreted in several different ways. Our approach involves studying energy both as an object exposed to security threats, using concepts such as security of supply or security of demand, and the energy system as the subject generating or enhancing insecurity and conflict. Our results indicate that a low carbon energy system can have at least as high level of energy security as the current system, but there will be some new challenges. One is the potential strains and conflicts that can emerge around bioenergy and land use issues. Another is the large scale expansion of variable electricity production, which will require significant investments in new infrastructure. An overlook of institutions and regulations will probably be required to meet the new challenges. The transition period requires special attention; however, since while economic resources and competencies need to be redirected to new, expanding, energy systems, there is a risk that contracting technologies may receive insufficient allocation of resources for maintaining a high level of energy security.
|
|
| 7. |
- Jonsson, Daniel K., et al.
(författare)
-
Energi, säkerhet och konflikt i ett framtidsperspektiv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energifrågan berör många politikområden, inte minst säkerhetspolitiken. Föreställningar om framtida energisäkerhet, eller energi och säkerhet, baseras oundvikligen på underliggande antaganden och subjektiva perspektiv som gärna färgas av dagsaktuella problem. Detta kan innebära problem för dem som ägnar sig åt beslutsfattande i ett långsiktigt perspektiv. Denna rapport har ett säkerhetspolitiskt fokus där kopplingen mellan energi och internationella relationer respektive energi och konflikter studeras med syftet att öka förståelsen om hur energi och säkerhet kan interagera i en framtida internationell kontext. Energisäkerhetsbegreppet omfattar många betydelser och tolkningar, t.ex. kan det förstås genom att se energisystemet som ett objekt som kan utsättas hot och risker, eller att energi är ett subjekt som kan generera nya säkerhetsproblem eller förstärka befintliga sådana. Säkerhetspolitik och formandet av internationella maktstrukturer och relationer kan ses som ett spel där olika aktörer positionerar sig gentemot varandra och försöker tolka varandras intentioner. En viss aktörs framtida position baseras inte bara på uppfattningen om omvärlden och framtiden utan också på uppfattningen av andra aktörers positioner. När detta görs i en framtidskontext kan ett handlingsutrymme skönjas som fungerar som vägledande för vad en viss aktör kan eller bör göra idag för att förbättra sin framtida situation. Detta ger en bild av det framtida handlingsutrymmet som påverkar de framtida internationella relationerna. Det finns olika principiella sätt att uppfatta framtiden. En frågeställning som inte sträcker sig så långt in i framtiden, eller faktiskt är förutsägbar långt in i framtiden, kan hanteras med hjälp av prognoser. Policyutveckling förknippad med specifika mål kan utgå från normativa framtidsansatser medan analyser som förknippas med stor osäkerhet bör hantera omvärldsfaktorer med hjälp av explorativ scenariometodik. Utvecklingen av framtidens energisystem påverkas av ekonomiska, tekniska, resursmässiga och politiska faktorer. Det bör noteras att den syn på energiframtiden som presenteras av olika aktörer påverkas av aktörens världsbild och intentioner vilket påverkar val av grundläggande sätt att betrakta framtiden i termer av prediktiva, explorativa och normativa synsätt. Energi- och säkerhetskomplexet kan förstås via olika skolbildningar inom internationella relationer (IR) präglade av olika syn på om relationerna domineras av samverkan eller rivalitet och konflikt mellan olika aktörer. Exempel på sådana skolor är strukturell neorealism, institutionell neoliberalism och den socialkonstruktivistiska Köpenhamnsskolan. IR är en förklaringsmodell till de säkerhetsstrukturer som har präglat vissa tidsepoker men kan, genom att ett antal särdrag kan ses som generaliserbara, också fungera som verktyg för beslutsfattaren och på så sätt bidra till framtidsanalyser. IR speglar också de olika perspektiv olika aktörer (samtidigt) kan ha på omvärlden – som därigenom påverkar deras strategival och ageranden. När konfliktdimensionen i energi- och säkerhetskomplexet fördjupas kan energi ses som ett mål (eller objekt) i en konflikt, ett konfliktmedel eller en orsak till konflikt (eller instabilitet). I detta sammanhang är även energisystemegenskaper som möjliggör konflikt, konfliktdomäner (global, regional, nationell och lokal), samt de kontextuella faktorerna som bidrar till konflikt relevanta vid analyser. I rapportens avslutande del diskuteras olika synvinklar på framtida energi och säkerhet utifrån dels beslutsfattarens perspektiv, dels analytikerns perspektiv – bl.a. med utgångspunkt från ett exempel på en scenariostudie där olika tänkbara framtida energi- och geopolitiska förhållanden ger olika säkerhetsimplikationer för ett framtida EU och därmed olika handlingsutrymmen. Inspirerad av Köpenhamnsskolan föreslås även en multidimensionell modell för att förstå energisäkerhet baserat på nivåer, sektorer och aktörer. Modellen kan användas för korsvis analys beroende på den frågeställning som ska belysas men också som sorteringsverktyg för att göra välavvägda avgränsningar inför en viss analys.
|
|
| 8. |
- Jonsson, Daniel K., et al.
(författare)
-
Energy security and climate change mitigation as combined areas of analysis in contemporary research
- 2013
-
Ingår i: Energy studies review. - 0843-4379. ; 20:2, s. 90-112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change mitigation and energy security are partly interacting areas that both present future challenges. The extensive research underway within these areas is mainly conducted in separate research communities, although there are some integrative efforts. This paper examines the breadth and heterogeneity involved in treating energy security and climate change mitigation as a combined research area. The outcome is a comprehensive analytical framework which considers energy security aspects, climate change mitigation strategies, temporal scope and future perspective, analytical focus, approaches and methodologies, geographical scope, and scientific traditions and perspectives.
|
|
| 9. |
- Jonsson, Daniel K., et al.
(författare)
-
Energy security matters in the EU Energy Roadmap
- 2015
-
Ingår i: Energy Strategy Reviews. - : Elsevier. - 2211-467X .- 2211-4688. ; 6, s. 48-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Energy security has gained increasing prominence on the EU political agenda, but is often framed narrowly, in terms of import dependency or security of supply. In this paper we screen and scope out a more comprehensive suite of energy security aspects to be considered when assessing low-carbon energy scenarios and apply it using the EU Energy Roadmap as an example. Availability and affordability issues as well as security of demand matters and geopolitical security aspects are identified and discussed. External factors, e.g., future international climate treaties and international relations, are important for some energy security outcomes. A broader framing of energy security together with structured assessments on the security implications of energy transitions would benefit future EU energy policy.
|
|
| 10. |
- Kahn, Robin, et al.
(författare)
-
Population-based study of multisystem inflammatory syndrome associated with COVID-19 found that 36% of children had persistent symptoms
- 2022
-
Ingår i: Acta Paediatrica, International Journal of Paediatrics. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 111:2, s. 354-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: Our aim was to describe the outcomes of multisystem inflammatory syndrome in children (MIS-C) associated with COVID-19. Methods: This national, population-based, longitudinal, multicentre study used Swedish data that were prospectively collected between 1 December 2020 and 31 May 2021. All patients met the World Health Organization criteria for MIS-C. The outcomes 2 and 8weeks after diagnosis are presented, and follow-up protocols are suggested. Results: We identified 152 cases, and 133 (87%) participated. When followed up 2weeks after MIS-C was diagnosed, 43% of the 119 patients had abnormal results, including complete blood cell counts, platelet counts, albumin levels, electrocardiograms and echocardiograms. After 8weeks, 36% of 89 had an abnormal patient history, but clinical findings were uncommon. Echocardiogram results were abnormal in 5% of 67, and the most common complaint was fatigue. Older children and those who received intensive care were more likely to report symptoms and have abnormal cardiac results. Conclusion: More than a third (36%) of the patients had persistent symptoms 8weeks after MIS-C, and 5% had abnormal echocardiograms. Older age and higher levels of initial care appeared to be risk factors. Structured follow-up visits are important after MIS-C.
|
|
