| 1. |
|
|
| 2. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Tillitsstyrning istället för minutscheman är bra – men glöm inte att hjälpen är till för de äldre.
- 2024
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Istället för att kräva sin rätt har äldre förståelse för personalens stressiga situation och accepterar att inte få sina behov tillgodosedda, skriver Håkan Jönson, Tove Harnett och Glenn Möllergren, forskare vid Socialhögskolan i Lund.Företrädare för Kristdemokraterna i Malmö, Lars Hector, Anna Reimer och Henrik Reimer, kritiserar den så kallade minutstyrningen inom hemtjänsten i staden och förklarar att minutscheman skapar stress och bidrar till en avhumanisering av både personalen och de äldre (Aktuella frågor 5/3).Minutstyrningen bör ersättas med tillit, anser KD-politikerna.Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för hälsa, vård och omsorg, betonar också vikten av en tillitsbaserad styrning (Aktuella frågor 13/3). Både han och KD-politikerna fokuserar på personalens arbetsvillkor och har en stark tilltro till deras förmåga. Det är bra, men viktigast är att äldreomsorgen i första hand är till för de äldre.Vi studerar äldres erfarenheter av att använda hemtjänst. Hur fungerar hjälpen i deras vardag?I ett flerårigt projekt som fortfarande pågår djupintervjuar vi ett 50-tal äldre som får hemtjänst i västra och södra Skåne, samlar in dagboksanteckningar och observerar när insatser inom hemtjänsten utförs.Våra intervjupersoner håller med politikerna om problemen med minutscheman. De gör att en del som jobbar inom hemtjänsten tappar bort att de arbetar med människor och agerar som om de äldre är ting.I stort sett alla vi intervjuat upplever problem när personalen inte kommer på utsatt tid. Men de äldre pratar också om att de som kommer till dem har för lite tid och om att de som omsorgstagare drabbas av nedskärningar.Vår forskning visar att äldre ofta anpassar sig till villkoren för den hjälp de får av hemtjänsten. De är i högsta grad medvetna om att personalen är stressad och att andra omsorgstagare väntar. Siv som är 87 år berättar att hemtjänsten är ”fantastisk” men några saker är inte bra. Personalen har inte tid att utföra vissa av de insatser hon är beviljad och under besöken larmar hela tiden andra omsorgstagare på personalens telefoner. Siv blir stressad av det, men är framför allt bekymrad för personalen och säger att det är synd om dem för att de har en pressad arbetssituation.När tiden är otillräcklig anpassar sig de äldre för att få hjälpen att fungera. Vi kan berätta om Gunnel, 82 år, som får hjälp med att göra i ordning en enklare måltid. Vid ett tillfälle undrar hon om personalen kan koka ett ägg till henne. ”Vi har bara sju minuter på oss”, blir svaret. Gunnel tycker synd om personalen och vill underlätta för dem, så hon tar ett stekt ägg. Ett stekt ägg går ju också bra, även om man egentligen vill ha ett kokt. Gunnel uppskattar personalen och personalen uppskattar Gunnels hjälpsamma hållning.Omsorgsforskaren Rebecka Strandell har visat att hemtjänstpersonal använder olika strategier för att kunna ge en värdig omsorg till äldre också när tiden inte räcker till. De kan exempelvis arbeta på sina raster eller ”stjäla” tid från någon som har mindre behov. Problemet, påpekar Strandell, är att personal som tar ett moraliskt ansvar genom att inte arbeta i enlighet med de givna tidsramarna samtidigt döljer att det rådande systemet gör att personalen har för lite tid för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Våra studier visar att de äldre ofta medverkar i detta döljande samspel.De som får hemtjänst blir ”medarbetare” i ett system där tiderna är otillräckliga. Det kan handla om att avstå från beviljade duschtillfällen och promenader, att nöja sig med snabbkaffe eller lägga fram rätt utrustning för att hjälpa personalen att spara tid. Genom att låta personal rusa iväg lite tidigare underlättar de äldre för nästa person som ska få hjälp. Det hela blir ett slags tillitsbaserat arbetssätt där personal och de äldre agerar utifrån de begränsade tidsramarna. Det kan liknas vid en farlig dans. De äldre får inte sina rättigheter uppfyllda, men istället för att kräva sin rätt har de förståelse för personalens stressiga situation och accepterar att inte få sina behov tillgodosedda.Ofta vet inte de som får hemtjänst hur mycket tid som är avsatt för deras insatser. I flera av våra intervjuer beskrivs det som ett problem. Personalen utför insatserna slarvigt och lämnar efter kort tid, berättar Britta som är 80 år. Ibland ger de sig av med hänvisning till att insatsen är utförd, ibland med argumentet att det ”fattas folk”. Smiter personalen? Är Britta en av de omsorgstagare som kan lämnas eftersom den som kommer efter henne i schemat har större behov? Eller har organisationen gjort en nedskärning? Här vinner den som får hemtjänst på att känna till hur många minuter som är avsatta för hjälpen, men organisationen vill hellre utgå från insatserna. Det gör att de äldre hamnar i underläge.Oavsett styrmodell måste den tid som avsätts räcka till för en värdig omsorg, något som också Olga Krivtsova, undersköterska och vice ordförande för Kommunal sektion Malmö vård och omsorg påpekar (Aktuella frågor 22/1).Kristdemokraterna föreslår självstyrande personalgrupper och Socialdemokraterna lovar att avskaffa minutstyrningen. Men om det inte finns tillräckligt mycket tid att styra över består problemen med stressad personal och stressade äldre och i värsta fall döljs de. Varken KD eller S föreslår utökade resurser eller att de som jobbar inom hemtjänsten ska få mer tid för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.Ibland får man höra att dagens äldre tillhör en tacksam generation och det är därför de klagar så lite på äldreomsorgen. Vi som forskar i äldreomsorg ser en annan dynamik. Dagens system uppfostrar äldre till att förstå vad de kan och inte kan förvänta sig och hur de behöver anpassa sig för att hjälpen ska fungera för hemtjänsten.
|
|
| 3. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
Den mångetniska äldreomsorgen ur hemtjänstanvändares perspektiv
- 2024
-
Ingår i: Äldre i Centrum Vetenskapligt Supplement. - 2003-9050. ; 4:1, s. 49-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den som använder äldreomsorg möter ofta personal som är utlandsfödd eller har en annan etnicitet än den svenska. Syftet med den här studien var att undersöka äldre hemtjänstanvändares uppfattningar om ”utländsk” personal. Studien baseras på 34 intervjuer med äldre som använder hemtjänst. Resultaten visade att språkproblem var vanliga, men att den övervägande bilden av personalen var positiv, vilket vi i analysen relaterar till en mer allmänt förekommande sympati och lojalitet som hemtjänstanvändare har gentemot omsorgspersonalen. Personalens härkomst sågs också som en ingång till att skapa en mer personlig kontakt, vilket kan ses som en variant på ett bredare tema om hemtjänstanvändarnas betoning av värdet av personliga relationer.
|
|
| 4. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
The logic of ‘home care time’
-
Ingår i: Time & Society. - 0961-463X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study investigates temporal aspects of home care in Sweden, as experienced and interpreted by older care users. Data consists of 34 interviews with 36 care users and 15 participant observations during home visits by care staff. By focusing on care users’ recalibration of time and events, the analysis identifies a form of interpreted experience – here termed ‘home care time’ – that comprises two governing sublogics – care users’ understanding of themselves as part of the home care organisation, and care users’ empathetic understanding for care staff – where each sublogic evolved from several approaches where care users expressed time empathy, tried to increase time efficiency, or adapted to other care users. Some care users described attempts to take control and influence temporal aspects. Such attempts resulted in adjustments to services at the individual care user's request, but they were also associated with the risk of conflict between care users and care workers. The study addresses the gap in the literature, which mostly studies and theorises care from a care provider perspective. The logic of home care time identified in the study can explain why older people may say they are satisfied with services though poorly performed due to time shortages. This explanation is a corrective to stereotypes that portray older care users as docile and grateful.
|
|
| 5. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 6. |
- Möllergren, Glenn, et al.
(författare)
-
Life story templates in dementia care : Ambiguous direction and purpose
-
Ingår i: Dementia. - 1471-3012.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The use of life stories in dementia care has been described as a way of seeing every person as an individual, looking beyond their dementia. Life stories have become synonymous with high-quality care, while in Sweden their mere existence in dementia care settings is taken to indicate quality in national comparisons. Such life stories are often standardised, generated by a family member answering predetermined questions in a template. Aim and methods: Using a constructionist approach, this study will (1) chart what versions of a person’s life story the templates produce, and (2) establish the intended purpose of such life stories, as communicated by the templates. This study departs from the assumption that life story templates communicate something about the conceptions of people living with dementia. The thematic analysis used data comprising 30 blank templates, totalling about 1,700 questions. Findings: The life story templates were found to generate two very different versions of the individual: (1) a person before symptoms of dementia or (2) a patient with dementia. We also found contradictions about what information should be included, whose life story it was, and the intended use. Discussion: Despite strong pressure on dementia care providers to collect life stories from residents, the life story templates they use are without clear direction, ideology, or purpose. The lack of direction is key given that life stories can be considered actants that shape assumptions about people with dementia and construct realities in dementia care settings. We highlight the need to develop ethical guidelines for life story template design, matched with guidelines for their intended use.
|
|
| 7. |
|
|
