| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Samverkan om genomströmning
- 2012
-
Ingår i: NU 2012. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Avhopp och genomströmning är viktiga faktorer för högre utbildning. Studenter som börjar en utbildning bör också känna sig motiverade att fortsätta, lyckas och nå sina mål. Olika mått på avhopp och genomströmning kan också ses som indikatorer på utbildningens kvalitet (Högskoleverket, 2009). Detta är mycket viktigt för hela högre utbildningssystemet, men ses som kritiskt inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning (Teknikdelegationen, 2010). Det finns ett uttalat behov av fler personer med civilingenjörsexamen, men andelen studenter som når examen har minskat under många år (Andersson, 2011). Denna trend har också observerats för flera andra programutbildningar (Högskoleverket & SCB, 2011).Vi har medverkat i flera olika samarbetsprojekt med mål att bland annat förstå och förbättra genomströmningen på utbildningsprogram (Marklund, 2009; Andersson, Gelin och Marklund, 2011; Andersson Chronholm och Andersson, 2011). Utifrån våra erfarenheter från dessa projekt vill vi diskutera erfarenheter och möjligheter för framtida samverkan med andra som delar vårt intresse för denna viktiga fråga. Inom de olika projekten har vi särskilt intresserat oss för tre områden:• Att mäta och visualisera genomströmningHur mäter vi genomströmning på bästa sätt? Vilka mått är viktiga? Hur kan vi visualisera genomströmning? Hur kan visualiseringen hjälpa utvecklingsarbete?• Att utforska och beskriva faktorer som påverkar genomströmningVilka verktyg använder vi för att utforska de faktorer som kan påverka genomströmning? Vilka beskrivningsmodeller finns kring genomströmning? Vilka möjligheter och begränsningar finns med dessa modeller?• Att genomföra framgångsrika insatser för att förbättra genomströmningVad kan man göra för att förbättra genomströmning på utbildningar? Hur kan insatser förbättras utifrån forskning och annan information?Vår förhoppning är att en diskussion kring dessa områden kan leda till värdefullt erfarenhetsutbyte. Vi vill också lyfta den övergripande frågan om hur olika lärosäten kan samverka kring dessa frågor och vad vi kan lära av varandra.Referenser:Andersson, S. (2011). “Identitetsresan", I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: SkolverketAndersson, S., Gelin, B. och Marklund, B. (2011). ATTRACT - International collaboration to help students succeed. Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2011.Andersson Chronholm, J. & Andersson, S. (2011). Lär för din framtid - Så lyckas du med högskolestudier Lund:StudentlitteraturHögskoleverket (2009). Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad niva, Högskoleverkets rapportserie 2009:29Högskoleverket och SCB (2011). Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/2010 Statistiska meddelanden UF20SM1103, Stockholm: SCBMarklund, B. (2009). “Hur kan genomströmningen i våra program- utbildningar mätas, presenternas och analyseras? Vilka hinder och kritiska framgångsfaktorer finns för en god genomströmning?" Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2009.Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap och IKT, Statens Offentliga Utredningar 2010:28, Stockholm
|
|
| 3. |
- Berglund, Per, et al.
(författare)
-
Linking Education and Research : A Roadmap for Higher Education Institutions at the Dawn of the Knowledge Society
- 2019
-
Ingår i: Linking education and research. - Basel, Switzerland : MDPI. ; , s. 11-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In an era characterized by a move towards a “knowledge society”, universities are central in fostering “knowledgeability”, that is the reflexive understanding of knowledge in knowledge societies. The objective of “knowledgeability” can be met through creating a stronger link between education and research. Furthermore, overall student performance, for example in critical thinking and problem solving, can be improved if research-related activities are incorporated into the curriculum.The aim of this paper is to use international examples to discuss the research- education nexus from four different perspectives, namely context, policy, implementation and quality, with case studies from higher education institutions in Singapore and Sweden.We suggest that different integrative technologies can be used to enhance the links, but it will be essential to consider the inputs of training, service and support in using new technology. Interestingly, the act of evaluating the link between education and research will increase awareness of this linkage by stakeholders involved in both education and research. In turn the link can be strengthened, contributing to increased quality in both education and research.
|
|
| 4. |
- Björn, Camilla, et al.
(författare)
-
The Nature of Progression Between Yearly Project Courses
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the 19th International CDIO Conference. - Norway : NTNU SEED. ; , s. 692-704
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study focuses on the progression between courses in a programme, meaning that thelearning experiences build upon and reinforce the previous ones. The idea of mutuallysupporting courses is a cornerstone of the integrated curriculum, and hence of the CDIOapproach. However, despite much use of the term, there is a lack of work to conceptualiseprogression. The aim of this paper is, accordingly, to provide a richer theoreticalconceptualisation of progression and to apply this in analysing the implementation in aprogramme. In this case, we focus specifically on the progression through a series of coursesbased on authentic engineering projects. Such courses, called Design-implementExperiences, are a prominent feature of the CDIO framework; Standard 5 recommends at leasttwo project courses with progression through the curriculum. The context for the study is the5-year Electrical Engineering programme at KTH Royal Institute of Technology. It contains aseries of yearly project courses starting in the first year and ending with the master thesisproject. The purpose is to support students to synthesise and consolidate their learning inprevious and parallel subject courses, and to develop professional engineering skills. Here,the progression between the three first project courses is described with detailed elaborationof three themes: communication, project planning and management, and ethics. The questionsguiding our investigation are: What is the nature of progression across these project courses?In particular, along what dimensions is progression planned, and how is that implemented inthe course design?
|
|
| 5. |
- Edström, Kristina, 1963-, et al.
(författare)
-
Teaching excellence programmes - lessons learned at two universities
- 2023
-
Ingår i: SEFI 2023 - 51st Annual Conference of the European Society for Engineering Education: Engineering Education for Sustainability, Proceedings. - : European Society for Engineering Education (SEFI). ; , s. 366-376
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Universities are seeking novel ways to strengthen the collective educational competence of their faculty and promote educational merits. In this paper we describe and compare the experiences of two recently started initiatives for teaching excellence, the Program for Future Leaders for Strategic Educational Development at KTH Royal Institute of Technology (henceforth KTH) and the Teaching Fellowship Programme at the University of Twente. Both programs have recently completed one complete round of implementation. The programmes are similar in that the participants work on a project of their own for an extended time, while also being part of a community with regular meetings and supported by coaches. The main differences are the programme duration, number of participants, and whether the projects are in a specific theme or wholly formulated by the participants. In this study, both programs are evaluated using similar themes. We analyse this data, and reflect on the context, conditions and design of the programs and our lessons learned from these first experiences.
|
|
| 6. |
- Geschwind, Lars, 1970-, et al.
(författare)
-
Kopplingen mellan forskning och utbildning på KTH
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet för föreliggande rapport är kopplingen mellan forskning och utbildning i policy och praktik vid KTH. Studien består av en litteraturgenomgång, enkätstudie, fallstudier vid två av KTH:s skolor samt en utblick mot TU Delft i Nederländerna. Teman som behandlats är ledarskap och styrning, finansiering, karriärvägar och högskolepedagogik. Resultaten visar att idén om en stark koppling mellan forskning och utbildning är högst levande på KTH. Intervjuerna visar också att det är en tanke som ständigt behöver såväl bevaras och bevakas, som en omistlig del av högre utbildning, som utmanas och diskuteras, i en föränderlig högskolesektor med allt högre krav. Kopplingen mellan forskning och utbildning behöver också beaktas i utvärderingar, finansiering och befordringskriterier, som uttryck för styrning och incitament. I enkätresultaten framgår också att en majoritet av biträdande lektorer och lektorer är missnöjda med fördelningen av sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar också att det anses avsevärt lättare att ha en stark koppling till forskning på avancerad nivå än på grundläggande nivå. Ett flertal goda exempel har dykt i utredningen när det gäller hur man praktiskt kan arbeta med forskningsanknytning i utbildningen: det bör på ett systematiskt sätt spridas över hela KTH.
|
|
| 7. |
- Geschwind, Lars, et al.
(författare)
-
The teaching-research nexus in engineering education : A case study
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of the 43rd SEFI Annual Conference 2015 - Diversity in Engineering Education. - : European Society for Engineering Education (SEFI). - 9782873520120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The topic of this paper has been teaching-research links at a Swedish Technical University. In summary, the policy documents analysed present the ideal of a close link between research and teaching. However, this link is presented at an overall level, thus not in detail how this link is expected to be accomplished and performed. Moreover, it is presumed that research will have a positive influence on education based solely on the fact that all faculty members will do both research and teaching. Another aspect worth noting is the fact that the link is assumed to be established already in first cycle.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kann, Viggo, 1964-, et al.
(författare)
-
Reflektionsseminarier som håller ihop och utvecklar programmet
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En programsammanhållande kurs går över flera år, visar den röda tråden i programmet och har som syfte att kursdeltagarna ska bli professionella studenter, samtidigt som kursen har positiva effekter på mentorerna, övriga kurser och själva programmet. Detta uppnås genom regelbundna reflektionsseminarier där studenterna träffas i små årskursöverskridande grupper tillsammans med en lärare som mentor.Den programsammanhållande kursen på civilingenjörsprogrammet i datateknik på KTH är nu inne på sitt femte år och har utvecklats och utvärderats för varje år. I denna artikel motiveras kursens förmåga att ge akademisk integration och ökad genomströmning, visas hur reflektionerna utvecklats med högre nivåer och hur kurskonceptet spritts till flera program både inom och utanför KTH.
|
|
| 10. |
- Magnell, Marie, et al.
(författare)
-
A seamless blend of research and professional practice : dual coupling in engineering education
- 2019
-
Ingår i: Higher Education Research and Development. - : Routledge. - 0729-4360 .- 1469-8366. ; 38:4, s. 807-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to challenge the idea of incompatibility between links to research and links to professional practice in engineering education. The concept of ‘academic drift’ is introduced, both related to drift towards theory and towards research links in the curriculum. Empirical data were collected through a case study conducted at a department in a research-intensive technical university, including semi-structured interviews with academic staff and an analysis of course syllabuses. The results show that the respondents perceive no incompatibility between including links to research and including links to professional practice in engineering education. Indeed, they state that the two aspects are mutually reinforcing and overlapping. Their rationales for incorporating such coupled links to research and professional practice include increased motivation among students and preparing them for employment. In conclusion, including research in the curriculum does not necessarily lead to academic drift; conversely, the curriculum in engineering education can consist of a seamless blend of research and professional practice.
|
|
