| 1. |
- Djuric Ilic, Danica, et al.
(författare)
-
Stockholms fjärrvärmenät idag och imorgon : en tvärvetenskaplig studie av ett regionalt energisystem
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjärrvärme spelar en viktig roll i strävan mot ett hållbart samhälle. Därför har vi i denna studie studerat Stockholms fjärrvärmenät och de aktörer som påverkar dess utformning. Syftet med studien har varit att undersöka drivkrafter och hinder för att utveckla fjärrvärmenäten i Stockholm. Vidare har syftet varit att studera hur aktörerna samverkar på kommunal och regional nivå för att bibehålla och/ eller vidareutveckla energisamarbeten. Fjärrvärmenätet har modellerats utifrån sex olika scenarier i optimeringsprogrammet MODEST. Genom scenarierna har vi kunnat testa dagens nät med bättre sammankopplingar, byggande av kraftvärmeverk samt naturgas som bränsle i kraftvärmeverken. Vidare har kvalitativa intervjuer med kommuner, energibolag, intresse- och branschorganisationer samt regionala aktörer genomförts. Studien visar att Stockholms fjärrvärmenät redan idag är väl sammankopplat vilket innebär att de ekonomiska vinsterna med ytterligare sammankopplingar inte är särskilt stora. Modelleringarna pekar dock på att byggande av kraftvärme, både med biobränsle och med naturgas, har en viss ekonomisk potential. En positiv effekt är också minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser. Vinster med samarbeten och sammankopplingar från energibolagens sida är framförallt ökad driftsäkerhet och driftsoptimering samt möjligheten att samordna revisioner. För att samarbeten ska fungera är dock ekonomisk vinst för samtliga parter samt jämlika förhållanden dem emellan en förutsättning. Det är inte tekniska problem som hindrar utökade sammankopplingar, snarare är det ökat behov av planering och administration som försvårar utökat samarbete mellan bolag. Genom resultatet från intervjuerna kan slutsatsen dras att ett glapp finns i synen på samverkan mellan bolag och kommuner. Detta oavsett om bolagen är kommunalt eller privat ägda. Att energibolagen ska drivas på bolagsmässiga grunder kan vara en förklaring till detta. Energiplanering från kommunernas perspektiv har kommit att handla om klimatfrågan i hög utsträckning och ses ofta som synonymt med miljöarbete. Energiplaneringen har därmed fått högre status och flyttats närmre kommunledning. Samtidigt sker energiplanering på många olika nivåer, inom och mellan kommunerna samt på regional nivå, vilket gör det svårt att få ett samlat grepp om frågan. Också bolagen har olika syn på det regionala perspektivet vilket pekar på att det saknas ett fungerande regionalt organ där bolag och kommuner kan samverka. Även om både energibolagen och kommunerna är positivt inställda till fjärrvärme som teknik ser framtiden för fjärrvärmebranschen något osäker ut. Minskade värmelaster på grund av energieffektiviseringar och klimatförändringar bidrar till osäkerheten. Samtidigt väntar en utredning om tredjepartstillträde som potentiellt kan innebära stora förändringar för branschen. Genom att alla bygger kraftvärme kan det vara ett sätt att ändra marknadsinriktning från värme till el för att ge ökad lönsamhet. Det går inte heller att bortse från att Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att införa ett tredjepartstillträde där kunderna själva kan välja fjärrvärmeleverantör.
|
|
| 2. |
- Envall, Fredrik, 1990-
(författare)
-
Experimenting for change? : The politics of accomplishing environmental governance through smart energy pilot projects
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates how smart energy experimentation arranges environmental governance in Sweden, focusing on the politics of such processes, against the background of an escalating environmental and climate crisis that necessitates urgent energy transformation. Empirically the thesis includes case studies of pilot projects in Stockholm, Malmö, Västerås, and on Gotland, and analysis of the policy landscape, mainly through text analysis and interviews. Theoretically the study takes a critical approach based on a Foucauldian understanding of governance. Concepts are derived from “governmentality studies” and science and technology studies. This approach aims to unpack experimentation as governance arrangement through asking questions about how governance is arranged beyond singular experiments, such as ideas and practices of achieving broader change beyond isolated experiments. The thesis shows how smart energy experimentation is incorporated into an existing governmental apparatus and underpinned by a broader political rationality, a “rationale of governance” crystallized in institutional arrangements and policy instruments. This political rationality underpins governance arrangements shaped through experimentation both across governmental agencies and policy networks and on a local level. The investigation also highlights contingencies of arranging governance across cases as ambitions are materialized, as well as the significance of different local contexts and the import of infrastructures on how governance is produced. The main contribution is a theoretical conceptualization of “experimentation” as arranging environmental governance, and empirically uncovering how governance is shaped beyond singular experiments in a contemporary Swedish context. Such analysis is currently lacking in the literature on environmental politics and energy transitions. The thesis thus elucidates how power relations are shaped through smart energy experimentation, contributing to shaping knowledge generation and interpretation of environmental issues, thus institutionalizing particular ways of handling environmental issues and improving the environmental condition.
|
|
| 3. |
- Grundel, Ida, PhD, 1979-, et al.
(författare)
-
Infrastrukturutmaningar i krympande kommuner
- 2022
-
Ingår i: Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid. - Stockholm : Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, SSAG. - 9789198215083 ; , s. 185-204
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nästan hälften av Sveriges 290 kommuner har haft en minskande befolkning under de senaste 40 åren (SCB 2021). Flertalet kommuner kämpar därför med minskande skatteintäkter och således minskande ekonomiska resurser som ska täcka kostnader för skola, vård och omsorg, infrastrukturutveckling och service. Flera studier har också visat hur skillnaderna både mellan och inom regioner har ökat gällande till exempel medelinkomst, utbildningsnivåer, ohälsa, arbetsmarknad och service under samma period. Till viss del har denna utveckling sin förklaring i den urbaniseringsprocess som har pågått sedan mitten av 1950-talet. Urbaniseringen har inte enbart inneburit att människor flyttat från landsbygden till staden, utan även att andra viktiga samhällsfunktioner och service har koncentrerats till tätorter och storstadsregioner vilket i sin tur har lett till ökad ojämlikhet mellan stad och landsbygd.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grundel, Ida, PhD, 1979-, et al.
(författare)
-
Planning to grow, planning to rock on – infrastructure management and development in shrinking municipalities
- 2023
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge; Taylor & Francis. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 31:6, s. 1184-1202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous work on shrinking cities has mainly addressed shrinkageand its effects in large and former industrial cities and not as muchin municipalities in rural areas. In this paper, we focus oninfrastructure challenges, responsibilities, and growth strategies inSwedish municipalities. We argue that there is a tension betweenthe responsibilities connected to the municipal operations andinfrastructure challenges posed by being a shrinking municipalityon the one hand, and the ways the municipalities are planning forgrowth on the other hand. The municipalities are all strugglingwith the effects of population decline, leading to economic strainsin all areas, including infrastructure management anddevelopment, but investments in infrastructure are many timesdirected towards the establishment of specific industries such asthe tourism or mining industry with the belief of attracting newinhabitants, visitors, firms and industry. In addition, many of themunicipalities lack the capacity and jurisdiction needed to managethe infrastructure development in some areas such as fibre optics,district heating, and electricity grids. Also, in some municipalities,the populations are spread over large geographical areas but muststill provide infrastructure services to all inhabitants.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
Effektstudie fibernät : Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersökningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslutningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernätet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företagen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopplade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.
|
|
| 8. |
-
Kommunerna och hållbar utveckling : Demokrati, välfärd och lokal utveckling
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.
|
|
| 9. |
- Kooij, Henk-Jan, et al.
(författare)
-
Between grassroots and treetops: Community power and institutionaldependence in the renewable energy sector in Denmark, Sweden and theNetherlands
- 2018
-
Ingår i: Energy Research & Social Science. - : Elsevier BV. - 2214-6296 .- 2214-6326. ; 37, s. 52-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The speed and progress of transitions towards renewable energy systems varies greatly between Europeanmember states. Among others, these differences have been attributed to the emergence of grassroots initiatives(GIs) that develop radical ideas and sustainable practices. The goal of this paper is to understand the differencesin the emergence of GIs for renewable energy in relation to the institutional characteristics of Denmark, theNetherlands and Sweden. We analyze the possibilities of GIs to emerge and act within three dimensions: thematerial-economic, the actor-institutional and discursive dimension. We conclude that conditional factors liewithin the material-economic dimension in terms of the biophysical conditions, the structure of the economy,energy dependency and the energy market. Within the actor-institutional dimension, we conclude that thepresence or absence of fossil fuel incumbents, such as regional utilities, strongly influence the possibilities of GIs.Within the discursive dimension, openness for alternative discourses proved to be enabling for GI-activities, aswell as democratized knowledge production. In addition to these conditions of possibility, GIs can also actdespite dominant institutions, albeit limited. Finally, GIs need a strong network with knowledge institutes,technology developers and political parties in order to achieve institutional change that enables GIs to flourish.Without institutional space, GIs remain subjected to the dominant power-relations, and cannot exert much influenceupon the energy system.
|
|
| 10. |
- Magnusson, Dick, 1983-
(författare)
-
Between municipal and regional planning : The development of regional district heating systems in Stockholm from 1978 to 2010
- 2011
-
Ingår i: Local Environment. - : Informa UK Limited. - 1354-9839 .- 1469-6711. ; 16:4, s. 319-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- District heating (DH) is an important part of the Swedish energy system and one of the most important climate measures at the municipal level. The Swedish planning system gives a large amount of power to municipalities, thus leaving the regional level weak. Despite this, the DH systems in Stockholm have developed into regional systems; how has this development occurred and what made it possible? Regional and municipal strategies concerning DH and energy from 1978 to 2010 have been studied through Regional plans and comprehensive plans. The conclusions show that the municipal DH systems have grown and become interconnected, thus fulfilling one of the most important regional strategies: to expand and interconnect the systems to be able to build combined heat and power plants. This is not entirely due to the regional strategies, however; the local importance of the system, economic reasons and supply security are other explanations. The study shows that regional importance generally has grown, and thus also the regional focus on DH. As environmental and climate issues have risen on the agenda, the importance of DH from the municipal perspective has become more evident, as well as a shift from supply orientation to more focus on energy efficiency.
|
|
