| 1. |
- Althén, Kajsa, 1948-, et al.
(författare)
-
Hur hittar man ett hål? : projekt E22 och publiken: en väg till Möres förhistoria
- 1999
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När E22 projektet startade för tre år sedan, var det slutet på en lång tid av utredanden om vägsträckningens läge och miljökonsekvenser. Projektet påverkades helt av de förändrade villkor, som 1997 års ändring av Kulturminneslagen innebar, med kravet på att exploateringsarkeologiska undersökningar ska bedrivas i form av god vetenskap.
|
|
| 2. |
- Ahrland, Åsa, 1961-
(författare)
-
Under arbetsledighetens stunder
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
|
|
| 3. |
- Isacson, Maths, 1948-, et al.
(författare)
-
Ängersjö på generalstabens karta
- 2001
-
Ingår i: Plats, landskap, karta. - Stockholm : Kulturgeografiska institutionen, Stockholms univ.. - 9197286753 ; , s. 36-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Magnusson, Gert, 1948-
(författare)
-
Kvinnors arbete : ett dolt kulturlandskap
- 1990
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3, s. 21-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Männens arbetsuppgifter har varit mer cykliska än kvinnors. De kvinnliga arbetsuppgifterna skulle skötas dagligen, rutinmässigt.Trots kvinnornas osynlighet i historien är det deras arbeten som gett det mänskliga samhället dess djup och mångfald.
|
|
| 5. |
- Magnusson, Gert, 1948-
(författare)
-
Lapphyttan : en medeltida hyttanläggning
- 1982
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; [7]:2, s. 27-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Magnusson, Gert, 1948-
(författare)
-
Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län
- 1986
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The bloomery furnace technigue suited the kind of society existing in Jämtland and Härjedalen during prehistoric times and right down to the nineteenth century. This theses is based upon different sources in order to study the importance and changes in iron production in the area. The ancient monuments inventory has made it possible to deduce in which areas ironworking was conducted on a significant scale. Written sources and place names do not really contradict the inventory findings in any way, but some areas appear to be under-represented.Altogether we have 431 known sites in Jämtland and 290 in Härjedalen. On 19 of theese archaeological investigations have been made. Three main types of furnace occur in the material: 1. clay-lined pit furnace, 2. clay-lined shaf furnace and dry-stone walled pit furnace. The third type is most common in both Jämtland and Härjedalen. The radion carbon method gives us an undirect data for the operation of blommery furnaces. This indicates two main horizons for the ironworking, a prehistoric horizon, spanning from 200 B.C. to 1200 A.D., and a more recent horizon between about 1050-1850. The older horizon is shore-bound and mainly confined to Storsjön. The great majority of the later sites are in forest areas, directly adjoining wetlands.Situated in an attempt to reconstruct models of the iron working a retrospective approach has been adopted in order to identify the social sphere. The iron production during the Migration Period in Jämtland probably formed part of a redistributive system in which this area were exploited from Medelpad, Hälsingland or Tröndelagen. This has been considered previously, in view of the large number of spadeshaped billets.
|
|
