| 1. |
- Blindow, Katrina J., et al.
(författare)
-
Gender-based harassment in Swedish workplaces and alcohol-related morbidity and mortality : A prospective cohort study
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Nordic Association of Occupational Safety and Health (NOROSH). - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 49:6, s. 395-404
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The study investigated experiences of different types of work-related gender-based harassment (GBH), specifically sexual and gender harassment, as risk factors for alcohol-related morbidity and mortality (ARMM).Methods: Information about experiences of (i) sexual harassment (SH-I) and (ii) gender harassment (GH-I) from inside the organization and (iii) sexual harassment from a person external to the organization (SH-E) were obtained from the Swedish Work Environment Survey 1995–2013, a biannual cross-sectional survey, administered to a representative sample of the Swedish working population. The survey responses from 86 033 individuals were connected to multiple registers containing information about alcohol-related diagnoses, treatment, or cause of death. Cox proportional hazard models were fitted to assess hazard ratios (HR) of incident ARMM during a mean follow-up of eight (SH-I and GH-I) and ten (SH-E) years.Results: A higher prospective risk estimate of ARMM was found among participants who reported experiences of SH-E [HR 2.01, 95% confidence interval (CI) 1.61–2.52], GH-I (HR 1.33, CI 1.03–1.70), or SH-I (HR 2.37, CI 1.42–3.00). Additional analyses, distinguishing one-time from reoccurring harassment experiences, indicated a dose–response relationship for all three harassment types. Gender did not modify the associations. Under the assumption of causality, 9.3% (95% CI 5.4–13.1) of the risk of ARMM among Swedish women and 2.1% (95% CI 0.6–3.6) among Swedish men would be attributable to any of the three types of GBH included in this study.Conclusions: Experiences of GBH in the work context may be a highly relevant factor in the etiology of ARMM.
|
|
| 2. |
- Blomqvist, Sandra, 1985-, et al.
(författare)
-
Associations between COVID-19-related changes in the psychosocial work environment and mental health
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 51:5, s. 664-672
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Individuals' lives have been substantially affected by the COVID-19 pandemic. We aimed to describe changes in psychosocial work environment and mental health and to investigate associations between job insecurity and mental ill-health in relation to changes in other psychosocial work factors, loneliness and financial worries.Methods: A sub-sample of individuals from the eighth Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health answered a web-based survey in early 2021 about current and pandemic-related changes in health, health behaviours, work and private life. We investigated participants working before the pandemic (N=1231) in relation to standardised measures on depression, anxiety and loneliness, together with psychosocial work factors, in descriptive and logistic regression analyses.Results: While 9% reached the clinical threshold for depression and 6% for anxiety, more than a third felt more worried, lonelier or in a low mood since the start of the pandemic. Two per cent had been dismissed from their jobs, but 16% experienced workplace downsizings. Conditioning on socio-demographic factors and prior mental-health problems, the 8% experiencing reduced job security during the pandemic had a higher risk of anxiety, but not of depression, compared to employees with unaltered or increased job security. Loneliness and other psychosocial work factors explained more of the association than objective measures of job insecurity and financial worries. Conclusions: Reduced job security during the COVID-19 pandemic seems to have increased the risk of anxiety among individuals with a strong labour market attachment, primarily via loneliness and other psychosocial work factors. This illustrates the potentially far-reaching effects of the pandemic on mental health in the working population.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blomqvist, Sandra, 1985-, et al.
(författare)
-
Job loss and job instability during the COVID-19 pandemic and the risk of depression and anxiety among Swedish employees
- 2023
-
Ingår i: SSM - Population Health. - 2352-8273. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The COVID-19 pandemic led to permanent and temporary job losses but the mental health consequences of different types of employment transitions are not well-understood. In particular, knowledge is scarce concerning furloughs, which was a common job protection strategy in many high-and upper middle-income countries during this crisis. This study focuses on how different types of job instability and job loss during the pandemic influences depression and anxiety in the context of Sweden.A subset of participants from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health were contacted in February 2021 and again in February 2022. A total of 1558 individuals participated in either or both waves and worked before the pandemic. We examined whether i) workplace downsizing, ii) furlough, or iii) unemploy-ment/job loss were associated with depression and anxiety over this one-year period during the pandemic. Logistic regression models with cluster-robust standard errors were estimated, adjusting for sociodemographic factors and prior mental health problems. Effect modification by sex and prior mental health problems was also examined.In comparison to stable employment, being furloughed was unrelated to mental health, while experiencing workplace downsizing during the pandemic was associated with an increased risk of anxiety (adjusted Odds Ratio (OR) = 2.09, 95% Confidence interval (CI) = 1.08-4.05). Job loss/unemployment increased the risk of depression (OR = 1.91, 95% CI = 1.02-3.57) compared to being stably employed, but the risk estimate crossed unity when considering prior mental health status. No effect modification by sex or by prior mental health problems was found.This study found that while job loss and downsizing during the COVID-19 pandemic were associated with depression and anxiety, respectively, being furloughed was not. These findings thus suggest that job retention schemes in the form of short-time work allowances, as implemented in Sweden during the COVID-19 pandemic, may prevent mental health problems among employees during economic crises.
|
|
| 5. |
- Griep, Yannick, et al.
(författare)
-
Feeling stressed and depressed? : A three-wave follow-up study of the beneficial effects of voluntary work
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Clinical and Health Psychology. - : Elsevier. - 1697-2600 .- 2174-0852. ; 23:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While symptoms of stress are a major risk factor in the onset of depressive symptoms and major depression, a better understanding of intervening mechanisms in breaking down this positive association is urgently required. It is within this literature that we investigate (1) how symptoms of stress are associated with depressive symptoms and the onset of major depression, and (2) the buffering effect of hours spent on voluntary work on the stress-depression relationship. Using 3-wave longitudinal data, we estimated a direct and reverse auto-regressive path model. We found both cross-sectional and longitudinal support for the positive association between symptoms of stress and depressive symptoms. Next, we found that individuals who experienced more symptoms of stress at T1, T2, and T3 were 1.64 (95%CI [1.46;1.91]), 1.49 (95%CI [1.24;1.74]), and 1.40 (95%CI [1.21;1.60]) times more likely to be prescribed an anti-depression treatment at T3, respectively. Moreover, we found that the number of hours spent volunteering mitigated the (1) longitudinal-but not cross-sectional-stress-depression relationship, and (2) cross-sectional but not the longitudinal-association between symptoms of stress at T3 and the likelihood of being prescribed an anti-depression treatment. These results point toward the pivotal role of voluntary work in reducing the development of depressive symptoms and major depression in relation to the experience of symptoms of stress.
|
|
| 6. |
- Holmgren, Rebecka, et al.
(författare)
-
Bidirectional associations between workplace bullying and sickness absence due to common mental disorders : a propensity-score matched cohort study
- 2024
-
Ingår i: BMC Public Health. - 1471-2458. ; 24:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The link between workplace bullying and poor mental health is well-known. However, little is known about the prospective and potentially reciprocal association between workplace bullying and mental health-related sickness absence. This 2-year prospective study examined bidirectional associations between exposure to workplace bullying and sickness absence due to common mental disorders (SA-CMD) while controlling for confounding factors from both work and private life.Methods The study was based on propensity score-matched samples (N = 3216 and N = 552) from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, using surveys from years 2012, 2014 and 2016. Self-reported exposure to workplace bullying was linked to registry-based information regarding medically certified SA-CMD (≥ 14 consecutive days). The associations were examined by means of Cox proportional hazards regression and via conditional logistic regression analysis. Hazard ratios and odds ratios with 95% confidence intervals were estimated.Results Exposure to workplace bullying was associated with an increased risk of incident SA-CMD (HR: 1.3, 95% CI: 1.0–1.8), after accounting for the influence of job demands, decision authority, previous SA-CMD, as well as other sociodemographic covariates. However, we found no statistically significant association between SA-CMD and subsequent workplace bullying (OR 1.2, 95% CI 0.7–1.9).Conclusions The results support an association between self-reported workplace bullying and SA-CMD, independent of other sociodemographic factors and workplace stressors. Preventing workplace bullying could alleviate a share of the individual and societal burden caused by SA globally.
|
|
| 7. |
- Högnäs, Robin S., et al.
(författare)
-
It's giving me the blues : A fixed-effects and g-formula approach to understanding job insecurity, sleep disturbances, and major depression
- 2022
-
Ingår i: Social Science and Medicine. - : Elsevier BV. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research suggests that work-related factors like job insecurity increases the risk of major depression (MD), although it is unclear whether the association is causal. Research further suggests that job insecurity increases sleep disturbances, which is also a risk factor for MD. Based on current knowledge, it is possible that job insecurity operates through sleep disturbances to affect MD, but this pathway has not been examined in the literature. The current study extends the literature by using two complementary, counterfactual approaches (i.e., random- and fixed-effects regression and a mediational g-formula) to examine whether job insecurity causes MD and whether sleep disturbances mediate the relationship. A methodological triangulation approach allowed us to adjust for unobserved and intermediate confounding, which has not been addressed in prior research. Findings suggest that the relationship between job insecurity and MD is primarily direct, that hypothetically intervening on job insecurity (in our g-formula) would reduce MD by approximately 10% at the population level, and this relationship operates via sleep disturbances to some degree. However, the indirect pathway had a high degree of uncertainty.
|
|
| 8. |
- Klein, Yannick, 1991-, et al.
(författare)
-
Development of nature-related habits and their relation to mental health outcomes during two years of the COVID-19 pandemic : a population-based study in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Journal of Public Health. - 2198-1833 .- 1613-2238.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims Spending time in natural environments has been linked to mental health benefits, and may have been an important resilience factor during the COVID-19 pandemic, but longitudinal studies are limited. This longitudinal study aimed to investigate the development of nature-related habits and their relationship to different mental health outcomes before and during early and later phases of COVID-19 (2019–2022). Furthermore, the buffering potential of nature-related habits on effects of major life events on mental health outcomes was investigated.Subject and methods A subsample of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) was studied during 2018–2022, including follow-ups in early 2021 (n = 1902) and 2022 (n = 1580). Visits to various types of nature, mental health outcomes (symptoms of depression, anxiety, loneliness, sleep difficulties), and major life events were analyzed across the study period while controlling for confounders.Results Greater overall engagement in nature visits, particularly visiting forests or using one’s garden, was associated with lower levels of depression, anxiety, loneliness, and sleep problems in early 2021 and 2022.Importantly, changes in nature visits were consistently negatively associated with investigated mental health outcomes across the study period. All nature visits, except for garden time, increased in the long term (2019–2022). Visiting forests also increased in the short term, while overall nature visits initially decreased (2019–2020).Conclusion Generally, nature visits increased longitudinally and were associated with better mental health outcomes during the COVID-19 pandemic. This underscores the importance of green- and blue-space accessibility for facilitating outdoor recreation in natural environments, to support resilience and public health during pandemics.
|
|
| 9. |
- Klein, Yannick, 1991-
(författare)
-
Nature visits buffered against loneliness during COVID-19, especially among those working mainly remotely. A population-based study of working adults in Sweden.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundThe COVID-19 pandemic and associated restrictions posed challenges to people’s private and work lives. There was a rapid shift from on-site to remote working for many working adults in Sweden and internationally, while opportunities for in-person social and leisure activities indoors were limited. One challenge was thus the risk of increased loneliness and social isolation, especially among those working more remotely. In this context, nature visits may potentially mitigate loneliness. This study thus investigates whether a higher degree of remote work during COVID-19 was related to increased loneliness and whether nature visits mitigated loneliness, especially for those working mainly remotely, for which studies are limited. MethodsThe sample comprised a subsample of respondents to the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health 2020 (n = 984). The effect of remote work, nature-related habits (NRH), and time on loneliness (before – during COVID-19) were analyzed using linear mixed models while controlling for confounders.ResultsIn general, loneliness levels during COVID-19 were highest and increased the most compared to before the pandemic among the most remotely working individuals. Engaging daily in NRH was associated with lower levels of loneliness, particularly among individuals mostly working remotely. This was observed in a three-way interaction effect between remote work, NRH, and time on loneliness.ConclusionDaily nature visits may protect against loneliness during and beyond crises like COVID-19, particularly for those working mainly remotely. Policies preserving and facilitating access to natural environments may be crucial for promoting resilience during and beyond crises like COVID-19.
|
|
| 10. |
- Magnusson Hanson, Linda, 1977-, et al.
(författare)
-
Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö på den svenska arbetsmarknaden under coronapandemin : En del av regeringsuppdraget Coronapandemins konsekvenser för arbetsmiljön i Sverige
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Introduktion och syfte med rapportenCoronapandemin (Covid-19 pandemin) innebar en rad restriktioner och en påföljande ekonomisk kris, som påverkade mångas arbetsliv och privatliv. Det finns emellertid fortfarande få svenska och internationella populationsbaserade studier om arbetsmiljöförändringarna i samband med coronapandemin, som fokuserar på olika sektorer utöver vård-/omsorgssektorn, och som är representativa för den arbetande befolkningen.Syftet med denna rapport är att undersöka hur upplevelsen bland den arbetande befolkningen i Sverige har förändrats i samband med coronapandemin, vad gäller den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön samt balans mellan arbetet och privatlivet. Syftet är även att undersöka om de eventuella förändringarna inom dessa arbetsmiljöområden skiljer sig åt beroende av bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status, yrkesgrupp, samt distansarbete under coronapandemin.MetodUrvalet till analyserna i denna rapport är hämtat från den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH). Denna studie följer ett stort urval av initialt arbetande män och kvinnor ur Sveriges arbetande befolkning vartannat år med frågeformulär. Det genomfördes även en kompletterande webbundersökning i ett urval från SLOSH kallad ”SLOSH-corona” under 2021 (under ”mitten av coronapandemin”) och under 2022 (under ”slutet av coronapandemin”). Den fokuserade på arbetsmiljön, den sociala situationen, samt hälsan och hälsobeteenden i samband med coronapandemin.Denna rapport använder uppgifter från SLOSH-datainsamlingarna under våren 2018 (före coronapandemin), under våren 2020 (”i början av corona pandemin”), samt från SLOSH-corona 2021 och 2022. Det gäller uppgifter från totalt 1 345 individer som har deltagit i både SLOSH 2018 och 2020, samt som har arbetat både före coronapandemin och vid något av insamlingstillfällena under coronapandemin. De svarande i urvalet är representativa för hela Sverige och den svenska arbetsmarknaden. Men de bestod bland annat av en något större andel kvinnor än män, samt av en övervägande andel medelålders eller äldre personer i arbetslivet, gifta eller sammanboende personer, personer med en universitetsutbildning, samt tjänstemän. Frågeformulären innehöll uppgifter om en rad arbetsmiljöfaktorer som indelats i kategorierna; den organisatoriska arbetsmiljön, krav och resurser, den sociala arbetsmiljön, samt balans mellan arbete och privatliv.Eventuella förändringar över tid undersöktes i huvudsak genom regressionsanalyser. Dessa jämförde svaren på frågorna från någon av de insamlingar som gjordes under coronapandemin, med svaren på samma frågor från insamlingarna före coronapandemin. De svarande rapporterade själva för några faktorer, om de upplevde en förändring jämfört med före coronapandemin. Resultaten består därmed av både beskrivande och analytisk statistik samt tester av om de eventuella arbetsmiljöförändringarna över tid skilde sig åt beroende av ett antal bakgrundsfaktorer, samt på grund av om arbete skett från en ordinarie arbetsplats eller på distans/hemifrån.ResultatOrganisatorisk arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, så visade de övergripande analyserna i hela urvalet främst på:en betydligt högre andel som arbetade på distans/hemifrån under coronapandemin.en lägre andel som jobbade långa arbetstider (mer än 40 timmar per vecka) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde att arbetsuppgifterna ökade, och framför allt från början till mitten av coronapandemin.Förändringar i den organisatoriska arbetsmiljön skilde sig främst åt beroende på aspekter som utbildning och socioekonomi. Exempelvis så ökade förekomsten av distansarbete tydligare bland högutbildade personer och tjänstemän. Förekomsten av långa arbetstider minskade samtidigt mer markant i dessa grupper. Förekomsten av långa arbetstider ökade däremot i stället bland personer med yrken som fokuserar på vården/omsorgen och andra kontaktyrken.Krav och resurserJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:något lägre nivåer av psykologiska krav i arbetet under coronapandemin.något högre nivåer av kontroll/beslutsutrymme i arbetet under coronapandemin.en lägre andel med spänt arbete (höga psykologiska krav och en låg kontroll/ett lågt beslutsutrymme) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde en ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning (vilket skulle kunna handla om en anpassning och en hantering av sina känslor i olika arbetssituationer) under coronapandemin.marginellt högre nivåer av anställningsotrygghet, men endast under början av coronapandemin.En ökning av anställningsotryggheten var tydligare bland personer med yrken som fokuserar på materiell tillverkning i början av pandemin (såsom yrken inom byggverksamhet och tillverkning, maskinell tillverkning och transport, lantbruk, trädgård, skogsbruk, samt fiske). En ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning var tydligast bland kvinnor och personer som arbetar inom yrken med fokus på vården/omsorgen och grundskolan/barnomsorgen. De med yrken inom vården/omsorgen, upplevde emellertid även att beslutsutrymmet ökat i en större utsträckning. Det var även de personer som hade arbetet på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin som i en högre grad upplevde att arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen hade ökat. De personer som delvis eller mestadels arbetade på distans/hemifrån upplevde en ökad kontroll/ett ökat beslutsutrymme i en högre grad, samt ett ökat inflytande.Social arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:en lägre nivå av ett socialt stöd i arbetet under slutet av coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde ökade konflikter med andra (t.ex. patienter, kunder, elever, passagerare) under coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde en försämrad stämning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen under coronapandemin.Socialt stöd hade minskat speciellt för vården och omsorgspersonalen, samt bland de personer som hade jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. Ökade konflikter med andra var även tydligast bland de som jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. En försämrad stämning på arbetsplatsen var tydligast bland de personer som jobbade inom yrken med ett fokus på grundskolan och barnomsorgen, samt inom andra kontaktyrken och bland högutbildade. Det var tydligare med en försämrad sammanhållning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.Balans mellan arbete och privatlivAtt arbetssituationen under coronapandemin påverkade privatlivet på ett positivt sätt var en vanligare upplevelse än att det hade en negativ påverkan. Det var även vanligare med en upplevelse av att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt, än på ett negativt.Det var vanligare bland de som arbetat på distans under coronapandemin, att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett positivt sätt, eller att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt. För de personer som hade yrken fokuserade inom vården/omsorgen och inom grundskolan/barnomsorgen var det vanligare med en upplevelse av att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett negativt sätt.SlutsatserResultaten från dessa analyser tyder på flera förändringar inom den organisatoriska arbetsmiljön, i samband med coronapandemin. Det gäller främsten generell ökning av distansarbete, och en generell minskning av arbetstider. Resultaten var mindre tydliga vad gäller krav och resurser i arbetet. De psykologiska kraven minskade något, medan kontroll/beslutsutrymme ökade något. Det innebar en lägre andel deltagare med spänt arbete under pandemin, vilket kan tyda på en generell förbättring av balans mellan denna typ av krav och resurser. Det fanns samtidigt indikationer på en ökning av vissa typer av krav åtminstone för vissa grupper på arbetsmarknaden, till exempel vad gäller arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen. Resultaten tyder vidare på en generell försämring i den sociala arbetsmiljön, och en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet. Det finns emellertid betydande skillnader framför allt beroende av yrkesgrupper och distansarbete. Resultaten tyder exempelvis på en ökning av vissa typer av krav, och en försämring av vissa typer av sociala arbetsmiljöfaktorer bland de som arbetat inom hälso-/ sjukvårds- och utbildningssektorn, samt bland de som arbetat på sin ordinarie arbetsplats. Vidare så tyder resultaten på en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet, men på en försämring av andra sociala arbetsmiljöfaktorer bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.
|
|
