| 1. |
- Malovanyy, Andriy, et al.
(författare)
-
Ammonium removal by partial nitritation and Anammox processes from wastewater with increased salinity
- 2015
-
Ingår i: Environmental technology. - : Informa UK Limited. - 0959-3330 .- 1479-487X. ; 36:5, s. 595-604
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This work is dedicated to the biological treatment of wastewater with increased salinity using a combination of partial nitritation and Anammox processes. Two one-stage deammonification moving bed biofilm reactors were operated with the increase in NaCl concentration every two weeks by 5 and 2.5 g/L. The strategy with a step of 5 g/L of salinity increase led to complete inhibition of the process at the salinity level of 15 g/L. The strategy with a step of 2.5 g/L gave possibility to adapt bacteria to the elevated salinity. After reaching the salinity level of 10 g NaCl/L, the reactor was operated during 92 days with a nitrogen removal rate of 0.39 +/- 0.19 g N/(m(2)center dot day) (0.078 +/- 0.038 kg N/m(3)center dot day) and an average nitrogen removal efficiency of 59%. It was shown that conductivity cannot be used for monitoring the process when a reactor is treating wastewater with increased salinity, whereas pH can be correlated to effluent ammonium concentration regardless of wastewater salinity.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Malovanyy, Andriy, et al.
(författare)
-
Combination of ion exchange and partial nitritation/Anammox process for ammonium removal from mainstream municipal wastewater
- 2014
-
Ingår i: Water Science and Technology. - : IWA Publishing. - 0273-1223 .- 1996-9732. ; 70:1, s. 144-151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, a new technology of nitrogen removal from mainstream municipal wastewater is proposed. It is based on ammonium removal by ion exchange and regeneration of ion exchange material with 10-30 g/L NaCl solution with further nitrogen removal from spent regenerant by partial nitritation/Anammox process. Influence of regenerant strength on performance of ion exchange and biological parts of the proposed technology was evaluated. Moreover, the technology was tested in batch mode using pretreated municipal wastewater, strong acid cation (SAC) resin and partial nitritation/Anammox biomass. It was shown that with ion exchange it is possible to remove 99.9% of ammonium from wastewater while increasing the concentration of ammonium in spent regenerant by 18 times. Up to 95% of nitrogen from spent regenerant, produced by regeneration of SAC resin with 10 g/L NaCl solution, was removed biologically by partial nitritation/Anammox biomass. Moreover, the possibilities of integration of the technology into municipal wastewater treatment technology, and the challenges and advantages are discussed.
|
|
| 4. |
- Malovanyy, Andriy, et al.
(författare)
-
Concentration of ammonium from municipal wastewater using ion exchange process
- 2013
-
Ingår i: Desalination. - : Elsevier BV. - 0011-9164 .- 1873-4464. ; 329, s. 93-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The scope of this study is concentration of ammonium from municipal wastewater using ion exchange process. Four types of ion exchange materials were tested in packed bed columns, namely strong and weak acid cation exchange resins and natural and synthetic zeolites. In total 23 runs of saturation and regeneration were done using synthetic wastewaters of different kinds and pretreated municipal wastewater. Due to its high exchange capacity and fast regeneration strong acid cation exchange resin was found to be the most suitable for ammonium concentration under condition that selectivity of ammonium removal is not of a main concern and it allows concentrating ammonium from 27 to 580mg NH4-N/L. If selective ammonium removal is required, natural zeolite should be used instead. Regeneration with 0.17M HCl and 0.17-0.51M NaCl was tested and suitability of different regenerants for different technologies of spent regenerant treatment was discussed. It was shown that electric conductivity measurements can be used for detection of breakthrough and estimation of ammonium concentration in outflow from an ion exchange column. Breakthrough curve fitting with Thomas and Adams-Bohart models was performed which gave information about the maximum exchange capacity of materials and kinetics of ion exchange.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Sofia Lovisa, et al.
(författare)
-
Att tänka på vid genomförande av tester för växtnäringsåtervinning från avloppsströmmar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller tips och råd för pilotförsök. Texten är framtagen inom ramen för Svenska Näringsplattformen och syftet har varit att sammanställa vad som är viktigt att tänka på vid genomförande av tester för växtnäringsåtervinning från avloppsströmmar och vad en testbädd bör erbjuda. Sammanställningen är skriven i generella termer och råden kan anses gälla både för tester av växtnäringsåtervinning från avloppsströmmar men även för andra tester relaterade till kommunalt eller industriellt vatten.
|
|
| 7. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Framtidens slamhantering vid Roslagsvatten : Behandling av kommunalt orötat slam med HTC-teknik (OxyPower HTC™) och rening av HTC-vatten med SBR och MBBR
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hydrotermisk karbonisering (HTC) av avloppsslam har potential att bli en av teknikerna för framtidens slamhantering vid svenska kommunala avloppsreningsverk (ARV).HTC-tekniken bygger på en process där slammet eller andra substrat behandlas under högt tryck (>20 bar) och under hög temperatur (180-260 °C). HTC-processen genererar hydrokol som kan avvattnas mekaniskt till höga torrhalter (>60 % TS).Några förväntade fördelar med HTC-tekniken är en mer hållbar återföring av närsalter via det producerade hydrokolet, samt andra positiva effekter som t.ex. mindre växthusgasutsläpp och närsaltläckage till miljön. Samtidigt finns vissa utmaningar, som t.ex. hantering av processvatten, som behöver hanteras och oklarheter kring det hydrokolets egenskaper som behöver utredas.För att besvara dessa frågeställningar och samla in praktiska erfarenheter från HTC som slamhanteringsalternativ har pilotförsök med både HTC-behandling och våtoxidation av HTC-vatten genomförts. Orötat slam behandlades för att produce¬ra hydrokol och det producerade HTC-vattnet undersöktes vid pilotanläggning Hammarby Sjöstadsverk i bänk- och pilotskaletester för biologisk rening i sido- eller huvudström. Med avsikt att studera potential för jordförbättring och näringsegenskaper för hydrokol och slam från Roslagsvattens avloppsreningsverk i Margretelund karakteriserades och testades i odlingsförsök med jord och torv. Även bildningen av koldioxid i jord utvärderades. I dessa studier jämfördes resultaten även med hydrokol från fyra andra substrat (rötrest från matrester, stallgöd¬sel, bioslam från rening av processvatten från massa/pappersbruk samt rötat blandslam från ARV). Projektet har visat att C-Greens OxyPower HTC™ är ett tekniskt möjligt alternativ för att behandla Margretelunds orötade avloppsslam. Olika tester har illustrerat att tekniken kan minska slamvolymen genom en ökning av TS till ca 65 % inte bara för reningsverkets slam utan även för ett antal andra undersökta organiska substrat. Även om HTC-pilotanläggningen inte kunde köras kontinuerligt som en fullskaleanläggning så kunde ändå en processtabilitet visas.Trots att processen i princip är exoterm och en nettoproduktion av värmeenergi över hela processen kan observeras, så behöver processen högvärdig elenergi för drift. Ett effektivt utnyttjande av överskottsvärmen som produceras blir således en viktig aspekt för att åstadkomma högre resurseffektivitet. C-Greens OxyPower HTC™ är en kompakt process med relativ lite ytbehov och kostnader för processen bedöms domineras av driftkostnader i form av energi och driftpersonal. Tester med biologisk rening av HTC-vattnet som bildas vid HTC-behandling visade att en blandning med endast rejektvatten från slamavvattningen inte är tillräckligt för att åstadkomma en effektiv rening i delströmmen som krävs för att undvika en ökad internbelastning på huvudströmmen. Även om en effektiv reduktion av organiska föroreningar kunde åstadkommas så indikerade både kortidstester i bänkskala och långtidstester i pilotskala en tydlig hämning av nitrifikationen vilket kan tyda på rester av processpåverkande mikroföroreningar.Även om ingen komplett hämning observerades så visade långtidstester ändå tydligt att en anpassning av mikrobiotan över tid inte kunde observeras. Samtidigt visade kompletterande långtidspilottester med biologisk rening av både HTC-vatten och rejektvatten i huvudströmmen att en effektiv reduktion av både organiska föroreningar uppmätt som COD och ammonium kunde uppnås.Inga hämmande effekter indikerades vilket beror på den mycket kraftiga utspädningen av hämmande störsubstanser i HTC-vattnet. En återföring till huvudreningen innebär dock en kraftig ökat internbelastning främst med organiska föroreningar och ammonium som kräver extra processvolymer om inte utgående haltnivåer ska överskridas. HTC-tekniken utgör således ett intressant alternativ för slamhantering vid svenska kommunala avloppsreningsverk som dock kräver hänsynstagande till anläggningens förutsättningar för att kunna hantera en ökad internbelastning, dagens slamkvalitet för att få en god kvalitet på hydrokolet, och en bra integrering i befintliga processer för att nå ett optimalt resursutnyttjande.
|
|
| 8. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Förstudie - Mikroföroreningar vid Getteröverket i Varberg : Tekniska lösningar för en utökad rening av avloppsvatten
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan 2020 och 2023 har Vivab i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en förstudie om avancerad rening vid Getteröverket i Varberg. Förstudien genomfördes med bidrag från Naturvårdsverket i två olika etapper. Den första etappen omfattade en påverkansanalys av vattenmiljön, en behovsutredning och initiering av pilottester medan den andra etappen handlade främst om en fortsättning och komplettering av pilottester samt framtagandet av beslutsunderlag. Denna rapport redovisar etapp nummer två och kompletterar redan utfört arbete från etapp ett. Den första rapporten som avser etapp ett skickades till Naturvårdsverket i slutet av 2021.Syftet med den förstudien var att utreda förutsättningarna för en fullskaleinstallation av lämplig teknik för rening av organiska mikroföroreningar såsom läkemedelsrester vid Getteröverket. Målet med studien var att ge ett väl underbyggt underlag för aktuella beslutsfattare för en eventuell implementering av en fullskaleanläggning inom befintligt verksamhetsområde.För att uppnå ovan nämnda mål genomfördes kompletterande screeningar av organiska mikroföroreningar i föreliggande rapport. Provtagning har genomförts över avloppsreningsverket, potentiella punktkällor uppströms och i mottagande ytvatten som utgör Getteröverkets recipient. De tidigare startade långtidsförsöken från etapp 1 fortsatte under etapp 2. Försöken har utvärderat teknikkombinationen ultrafiltrering och granulerat aktiv kol (UF-GAK) och inkluderade även kompletterande pilottester med teknikkombinationen ozonering efterföljt av GAK (O3-GAK).Resultaten för den genomförda och kompletterande kartläggningen av i) mikroföroreningar över Getteröverket, ii) bidragande källor till inkommande avloppsvatten och iii) olika recipientpunkter, visade tydligt att Getteröverket är den dominerande transportvägen för läkemedelsrester till mottagande recipient inklusive Inre Farehammarsviken, som är ett känsligt och skyddat naturområde. För andra mikroföroreningar såsom PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) och fenoler, finns även andra källor än Getteröverket. Vid undersökningar av lakvattnet från Bösarp deponi, konstaterades att det endast bidrar med en mindre del av den totala PFAS-belastningen till Getteröverket.De genomförda pilottesterna med de olika teknikkombinationerna UF-GAK och O3-GAK visade att en mycket bra reduktion av läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar kunde åstadkommas.Långtidsförsöken som pågick i ca 30 månader visade också att reduktionen kan åstadkommas med en signifikant mindre kolförbrukning i UF-GAK-lösningen jämfört med en traditionell design av kolfilter. Principförslaget som inkluderar dimensionering och tekniskt utförande för UF-GAK visar hur en fullskaleimplementering kan utföras. Projektgruppen valde att fokusera på teknikkombinationen UF-GAK i principförslaget, eftersom denna tekniklösning utvärderades under en längre tid och utifrån flera aspekter. En annan anledning till ett ökat fokus för kombinationen UF-GAK, var att den även ger ökade möjligheter för en återanvändning av vatten. För alternativet med O3-GAK gjordes endast en förenklad bedömning av resursbehovet. Utifrån den genomförda kostnadsbedömningen skulle en implementering av avancerad rening med UF-GAK vid Getteröverket generera en specifik reningskostnad på ca 2,3 kr/m3.Utöver analyser av olika organiska mikroföroreningar för pilotprocesserna genomfördes det även ett antal olika aktiviteter såsom aktivitetstester av vattenprover över olika reningssteg, flödescytometri, karakterisering av den mikrobiella sammansättningen i GAK-filter, antibiotikaresistens med mera, vilket återfinns i rapporten.
|
|
| 9. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagsläget finns inga krav på svenska avloppsreningsverk att rena läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara organiska föroreningar, dock är det troligt att krav på detta snart kommer att införas i Sverige. SYVAB har initierat ett projekt, inom vilket komplettering av den framtida processen, med olika tekniker för utökad rening av läkemedelsrester kommer undersökas. Rapporten sammanfattar tidigare utredningar och försök kring rening av läkemedelsrester i avloppsvatten, med anknytning till Himmerfjärdsverket nuvarande och framtida reningsprocess. Tester har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, delvis i samarbete med SYVAB, genom pilottester vid Himmerfjärdsverket och FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Avskiljningsgrad i dagens process vid Himmerfjärdsverket är för vissa läkemedel över 85 % medan vissa andra läkemedel reduceras i mycket lägre grad eller till och med ökade i utgående vatten. Trots låga avskiljningsgrader för vissa läkemedel ligger halter i recipienten på en nivå som ger en låg risk för negativa miljöeffekter för de flesta av de studerade läkemedlen. Det beror mest på att vattnet släpps i Himmerfjärden, som har en hög omsättning av vatten genom vattenutbyte med den yttre skärgården. Genomförd riskanalys visar att det inte skulle krävas en förbättrad rening för att uppnå måttliga riskkvoter i recipienten, då dessa redan ligger under 1 för samtliga analyserade substanser. Vill man minska halter av läkemedel redan i utgående vatten (exklusive utspädning) till koncentrationer under gränsen för vad som förväntas vara ofarliga för vattenlevande djur och växter (PNEC, Predicted No Effect Concentration) krävs en utökad rening för minst 7 av de analyserade läkemedlen, varav högst rening krävs för Oxazepam och Diclofenac. Efter ombyggnad av dagens reningsverk till en aktivslamanläggning med MBR-teknik förväntas avskiljning av några läkemedel öka, vilket dock endast påverkar behovet av extra rening av läkemedel väldigt lite. Detta vilket framgår av genomförd riskanalys. Alla undersökta läkemedel avskiljs bra, från utgående vatten efter MBR, med både kolfiltrering och ozonering vid lämplig dos och belastning enligt resultat från flera genomförda pilottester. Rening av vatten i GAK-filter ger stabilt låga halter av läkemedel tills genombrott sker. Om anläggningen ska dimensioneras för att reducera halter i utgående vatten till under PNEC, vilket innebär ett krav på reduktion av Oxazepam med ca 96% och Diclofenac med ca 88%, behöver anläggningen dimensioneras för behandling av 96% av totalflödet. Samma resultat uppnås om en högre andel av flödet behandlas men att kolet då kan bytas ut efter längre tid, efter att hela sorptionskapaciteten förbrukats. Om ambitionsnivån är att reducera halter av samtliga läkemedel till väldigt låga nivåer kan man förvänta kolförbrukning av ca 15 – 20 g/m3 av vatten (eller 50 - 75 m3/kg kol). Om utökad rening ska utgöras av en ozoneringsanläggning bör den dimensioneras för en ozondos på >9 mg/L för reduktion av halter i utgående vatten till under PNEC. Förutom läkemedelsrester innehåller utgående vatten från Himmerfjärdsverket även andra organiska mikroföroreningar som är viktigt att ta med vid bedömning av reningstekniker. Eftersom gränsvärdet för PFOS är väldigt lågt står dock Himmerfjärdsverkets utsläpp för haltbidrag som motsvarar över 90% av gränsvärdet för uppfyllande av god kemisk ytvattenstatus. Reduktion av PFOS från avloppsvatten har inte testats grundligt men befintliga resultat från försök med lakvatten vid Hammarby Sjöstadsverk och dricksvatten tyder på att en hög reduktionsgrad över en kolfilteranläggning kan förväntas och genombrott av PFOS förväntas komma samtidigt eller lite tidigare än för läkemedelsrester. Däremot kan inte höga reduktionsgrader förväntas vid ozonering.
|
|
| 10. |
|
|
