| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Engström, Åsa, et al.
(författare)
-
Nursing Care of ICU Patients Lightly Sedated with Dexmedetomidine
- 2016
-
Ingår i: Journal of Clinical Intensive Care and Medicine. - : Heighten Science Publications Corporation. - 2639-6653. ; 1, s. 5-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Intensive care patients are often in need of sedation to endure being intubated. Lightsedation is increasingly common since it has been proved to offer benefi ts such as faster recovery to patients.Aim: The aim of this study was to describe critical care nurses’ experiences of nursing patients lightlysedated with dexmedetomidine.Research Methodology: Qualitative personal interviews were conducted during 2015 with 10 critical carenurses in Sweden. Interview transcripts were analysed using inductive qualitative thematic analysis.Results: Light sedation of the patient facilitated communication and interaction with him or her, and therelationship between the patient and his or her family members. Dexmedetomidine was described as a fairlynew drug, and the critical care nurses stated that they needed more knowledge about it and about sedationscales in order to learn more about the drug’s mechanism of action and its potential side effects on patients.Conclusion: It is important to critical care nurses to learn more about dexmedetomidine and about sedationscales to assess levels of sedation, as light sedation has been shown to benefi t the patient as opposed to deepsedation that can increase recovery time.
|
|
| 4. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 5. |
- Mattsson, Anita, et al.
(författare)
-
Silence on the Net : Distance Education Design in a CSCL and Community of Practice Framework
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of SITE 2008. - Waynesville, NC USA : Association for the Advancement of Computing in Education. - 9781880094648 ; , s. 549-556
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is about distance education design in a CSCL framework, building on theories of communities of practice. One teacher and nine student groups in higher education have been followed during one course. An analysis is made on1098 posted contributions, and interviews made with all participants. The result shows that the teacher says she is embraced by socio cultural theories. However, in practice she carries through the course in a constructivist manner, leaving it up to the students to form their pedagogical practice to a great extent on their own. Structuring assignments, feedback, designing for the unexpected, teacher as a co-learner, are aspects highlighted in the analysis.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mattsson, Gustav, et al.
(författare)
-
Clinical frailty scale as a predictor of disease severity in patients hospitalised with COVID-19 -an observational cohort study
- 2022
-
Ingår i: Infectious Diseases. - : Informa UK Limited. - 2374-4235 .- 2374-4243. ; 54:8, s. 583-590
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The coronavirus disease 2019 pandemic makes proper resource allocation and prioritisation important. Frailty increases the risk of adverse outcomes and can be quantified using the Clinical frailty scale. The aim of this study was to determine the role of the Clinical frailty scale, in patients >= 65 years of age with coronavirus disease 2019, as a risk factor either for critical coronavirus disease 2019 measured as intensive care unit admission or death or as a risk factor for death.Methods: This was a retrospective observational study on patients >= 65 years hospitalised with coronavirus disease 2019 verified by polymerase chain reaction between 5 March 5 and 5 July 2020. The association between Clinical frailty scale and the composite primary outcome intensive care unit admission or death within 30 days post hospitalisation and the secondary outcome death within 30 days post hospitalisation was analysed using multivariable logistic regression models adjusting for gender, age, body mass index, hypertension, and diabetes. Clinical frailty scale was used as a categorical variable (fit score 1-4, frail score 5-6, and severely frail score 7-9).Results: In total, 169 patients were included (47.3% women, mean age 79.2 +/- 7.8 years). In the fully adjusted model, adjusted odds ratio for intensive care unit admission or death was 1.84 (95%-confidence interval 0.67-5.03, p = .234) for frail and 6.08 (1.70-21.81, p = .006) for severely frail compared to fit patients. For death, adjusted odds ratio was 2.81 (0.89-8.88, p = .079) for frail and 9.82 (2.53-38.10, p = .001) for severely frail compared to fit patients.Conclusions: A high Clinical frailty scale score was an independent risk factor for the composite outcome intensive care unit admission or death and for the secondary outcome death.
|
|
| 8. |
- Mattsson Sydner, Ylva, et al.
(författare)
-
Mat och religion
- 2017
-
Ingår i: Nordisk Nutrition. - Lund. - 1654-8337. ; :3, s. 22-25
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
|
|
| 9. |
- Mattsson Sydner, Ylva, 1958-, et al.
(författare)
-
Mat och religion
- 2019. - 1
-
Ingår i: Mat och ätande. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144131672 ; , s. 313-330
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
