| 1. |
- Bernhardsson, Bo, et al.
(författare)
-
A Load Model Structure for Analysis and Control of Electric Distribution Network
- 1999
-
Ingår i: IFAC Proceedings Volumes. ; 32:2, s. 6148-6153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Power electronics result in increased harmonic distortion, but can also be used for harmonic mitigation. This requires simple, low order models for nonlinear networks. The Harmonic Norton Equivalent is a load model structure that supports aggregation of nonlinear loads, and makes nonlinear network solving (i.e. simulation) a non-iterative procedure. It is a linearized description of the relation between voltage spectrum and current spectrum. A procedure for obtaining the Equivalents from measurements is presented and shows good agreement with the validation data.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bernhardsson, Bo, et al.
(författare)
-
A Simple Model for Harmonics in Electrical Distribution Networks
- 1997
-
Ingår i: Proceedings of the 36th IEEE Conference on Decision and Control.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A modularized approach to modeling of harmonics in electrical distribution networks at steady state is presented. It is based on harmonic balance and exploits that the loads in a distribution network are connected in parallel in such a way that their operating conditions are approximately known in advance (e.g. 230 V, 50 Hz) and the harmonic distortion of the voltage is limited. The model for a component is given by a linear relation between the Fourier coefficients of the deviations from nominal current and voltage. The linear relationship implies that aggregation of loads and network solving are a matter of solving linear equation systems. This leads to fast calculations without convergence problems.
|
|
| 5. |
- Carlsson, Georg, et al.
(författare)
-
Artrika vallar ger hållbar energiråvara och gynnar den biologiska mångfalden
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta faktablad utgör slutrapport för projektet "Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi - nätverk och fältförsök", som har genomförts under 2011-2014. Projektet har fört samman många aktörer med intresse för jordbruk, naturvård och bioenergi, och visat att nyetablering och extensiv hävd av artrika vallar kan generera värdefulla synergieffekter mellan minskad klimatpåverkan, minskad övergödning och ett rikt odlingslandskap.
|
|
| 6. |
- Gissén, Charlott, et al.
(författare)
-
Comparing energy crops for biogas production Yields, energy input and costs in cultivation using digestate and mineral fertilisation
- 2014
-
Ingår i: Biomass & Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 64, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Analyses of six crops grown in southern Sweden for biogas production (hemp, sugar beet, maize, triticale, grass/clover ley, winter wheat) showed varying performance regarding methane yield per hectare and energy input and costs in the production and supply of crops as biogas feedstock. The highest biomass and biogas yield was observed for sugar beet. Crops with lower risk of negative environmental impact in cultivation, such as ley and hemp, produced less than half the methane energy yield per hectare. Triticale, also having less risk of negative environmental impact, gave an energy yield similar to that of winter wheat grain and maize. Replacing most of the mineral fertiliser with biogas digestate did not, with the exception for hemp, influence crop yields per hectare, but energy input in cultivation decreased by on average 34% for the six crops tested. For hemp and sugar beet the biogas feedstock costs for the freshly harvested crop per GJ methane were close to that of the economic reference crop, winter wheat grain. For maize, beet tops and first and second year ley, the feedstock costs were lower, and for triticale much lower. When ensiled crops were used for biogas the feedstock costs increased and only those of triticale silage remained slightly lower than the cost of dried wheat grain. However, all feedstock costs were so high that profitable biogas production based solely on ensiled crops would be difficult to achieve at present Swedish biogas sales prices. (c) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 7. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 8. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
| 9. |
- Mattsson, Jan Erik, et al.
(författare)
-
Halmaska i kretslopp
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Analyser på vetehalm från fyra platser i Skåne samt danska erfarenheter från återföring av halmaska i stor skala visar att halmaska kan användas som gödselmedel på åkermark och klassas som ett kaliumgödselmedel med viss fosfor- och kalkverkan. Med halmbärgning och halmeldning bortförs växtnäringen i halmen från åkermarken, men den finns i halmaskan, förutom kvävet som följer med rökgaserna. Askan innehåller dock även andra ämnen som tagits upp av växten, t. ex. kadmium. Kadmiumhalten var högre i vetehalm från gårdar med högre kadmiumhalt i matjorden. Om endast bottenaskan efter förbränning av halm används som gödselmedel, bör metoder utvecklas för utvinning av kalium ur flygaskan, eftersom den innehåller hälften av halmaskans kalium. Fortsatta studier bör inriktas på växttillgängligheten hos kalium, fosfor och kadmium i halmaska samt utvärdering av ny teknik för spridning av små mängder halmaska per hektar
|
|
| 10. |
|
|
