| 1. |
- Carlsen, Hanne Krage, et al.
(författare)
-
Birch pollen, air pollution and their interactive effects on airway symptoms and peak expiratory flow in allergic asthma during pollen season - a panel study in Northern and Southern Sweden
- 2022
-
Ingår i: Environmental health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1476-069X. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Evidence of the role of interactions between air pollution and pollen exposure in subjects with allergic asthma is limited and need further exploration to promote adequate preventive measures. The objective of this study was to assess effects of exposure to ambient air pollution and birch pollen on exacerbation of respiratory symptoms in subjects with asthma and allergy to birch. Methods: Thirty-seven subjects from two Swedish cities (Gothenburg and Umea) with large variation in exposure to both birch-pollen and air pollutants, participated in the study. All subjects had confirmed allergy to birch and self-reported physician-diagnosed asthma. The subjects recorded respiratory symptoms such as rhinitis or eye irritation, dry cough, dyspnoea, the use of any asthma or allergy medication and peak respiratory flow (PEF), daily for five consecutive weeks during two separate pollen seasons and a control season without pollen. Nitrogen oxides -(NOx), ozone -(O-3), particulate matter -(PM2.5), birch pollen counts, and meteorological data were obtained from an urban background monitoring stations in the study city centres. The data were analysed using linear mixed effects models. Results: During pollen seasons all symptoms and medication use were higher, and PEF was reduced in the subjects. In regression analysis, exposure to pollen at lags 0 to 2 days, and lags 0 to 6 days was associated with increased ORs of symptoms and decreased RRs for PEF. Pollen and air pollution interacted in some cases; during low pollen exposure, there were no associations between air pollution and symptoms, but during high pollen exposure, -O-3 concentrations were associated with increased OR of rhinitis or eye irritation, and -PM2.5 concentrations were associated with increased ORs of rhinitis or eye irritation, dyspnea and increased use of allergy medication. Conclusions: Pollen and air pollutants interacted to increase the effect of air pollution on respiratory symptoms in allergic asthma. Implementing the results from this study, advisories for individuals with allergic asthma could be improved, minimizing the morbidities associated with the condition.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Carlsen, Hanne Krage, et al.
(författare)
-
Emergency Hospital Visits in Association with Volcanic Ash, Dust Storms and Other Sources of Ambient Particles : A Time-Series Study in Reykjavik, Iceland
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 12:4, s. 4047-4059
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Volcanic ash contributed significantly to particulate matter (PM) in Iceland following the eruptions in Eyjafjallajökull 2010 and Grímsvötn 2011. This study aimed to investigate the association between different PM sources and emergency hospital visits for cardiorespiratory causes from 2007 to 2012. Indicators of PM10 sources; “volcanic ash”, “dust storms”, or “other sources” (traffic, fireworks, and re-suspension) on days when PM10 exceeded the daily air quality guideline value of 50 µg/m3 were entered into generalized additive models, adjusted for weather, time trend and co-pollutants. The average number of daily emergency hospital visits was 10.5. PM10 exceeded the air quality guideline value 115 out of 2191 days; 20 days due to volcanic ash, 14 due to dust storms (two days had both dust storm and ash contribution) and 83 due to other sources. High PM10 levels from volcanic ash tended to be significantly associated with the emergency hospital visits; estimates ranged from 4.8% (95% Confidence Interval (CI): 0.6, 9.2%) per day of exposure in unadjusted models to 7.3% (95% CI: −0.4, 15.5%) in adjusted models. Dust storms were not consistently associated with daily emergency hospital visits and other sources tended to show a negative association. We found some evidence indicating that volcanic ash particles were more harmful than particles from other sources, but the results were inconclusive and should be interpreted with caution.
|
|
| 4. |
- Carlsen, Hanne Krage, 1981-
(författare)
-
Health effects of air pollution in Iceland : respiratory health in volcanic environments
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Air pollution has adverse effects on human health. The respiratory system is the most exposed and short-term changes in air pollution levels have been associated with worsening of asthma symptoms and increased rates of heart attacks and stroke. Air pollution in cities due to traffic is the major concern, as many people are exposed. However, natural sources of air pollution such as natural dust storms and ash from volcanic eruptions can also compromise human health. Exposure to volcanic eruptions and other natural hazards can also threaten mental health. Air pollution has not been extensively studied in Iceland, in spite of the presence of several natural pollution sources and a sizeable car fleet in the capital area.The aim of this thesis was to determine if there was a measurable effect on health which could be attributed to air pollution in Iceland. This aim was pursued along two paths; time series studies using register data aimed to determine the short-term association between daily variation in air pollution and on one hand daily dispensing of anti-asthma medication or the daily number of emergency room visits and emergency admissions for cardiopulmonary causes and stroke. The other method was to investigate if exposure to the Eyjafjallajökull volcanic eruption was associated with adverse health outcomes, either at the end of the eruption, or 6 months later.In paper I time series regression was used to investigate the association between the daily number of individuals who were dispensed anti-asthma medication and levels of the air pollutants particle matter with an aerodynamic diameter less than 10 μm (PM10), nitrogen dioxide (NO2), ozone (O3), and hydrogen sulfide (H2S) during the preceding days. For the study period 2006-9, there were significant associations between the daily mean of PM10 and H2S and the sales of anti-asthma medication 3 to 5 days later. Giving the exposure as the highest daily one-hour mean gave more significant results. Air pollution negatively affected the respiratory health of asthma medication users, prompting them to refill their prescriptions before they had originally intended to.In paper II the main outcome was the number of individuals seeking help at Landspitali University Hospital emergency room for cardiopulmonary disease or stroke. Time series regression was used to identify the lag that gave the best predictive power, and models were run for data for 2003-9 pollutants PM10, NO2, and O3. O3 was significantly associated with the number of emergency hospital visits the same day and two days later in all models, and both for men, women and the elderly. Only emergency hospital visits of the elderly were associated with NO2, and there were no associations with PM10.In paper III the aim was to investigate if the health effects of PM10 were affected by the addition of volcanic ash from the 2010 eruption of Eyjafjallajökull and 2011 eruption of Grímsvötn to PM10 in the capital area. Time series regression of emergency hospital visits and PM10 before and after the Eyjafjallajökull eruption showed that the effect tended to be higher after the eruption, but the results were not significant. Analysis with a binary indicator for high levels of PM10 from volcanic ash and other sources showed that volcanic ash was associated with increased emergency hospital visits. There were no associations with high levels of PM10 from other sources.In paper IV, the health of the population exposed to the ongoing eruption of Eyjafjallajökull in 2010 was investigated thoroughly. Lung function in adults was better than in a reference group from the capital area, though many reported sensory organ irritation symptoms and symptoms of stress and mental unhealth, especially those with underlying diseases.Paper V report the results from a questionnaire study which was carried out six months after the Eyjafjallajökull eruption. The study population comprised a cohort of south Icelanders exposed to the eruption to varying degrees and a reference group from north Iceland. Respiratory and eye symptoms were much more common in south Icelanders than in the reference group, after adjusting for demographic characteristics. Mental unhealth rates had declined considerably.In the studies, we found that urban air pollution and natural particles have short-term effects on anti-asthma medication dispensing and emergency room visits and hospital admissions. Exposure to natural particles in the form of volcanic dust was associated with increased respiratory symptoms in a very exposed population. There were indications that volcanic ash particles were associated with increased emergency hospital visits in the following days.
|
|
| 5. |
- Carlsen, Hanne Krage, et al.
(författare)
-
Ozone is associated with cardiopulmonary and stroke emergency hospital visits in Reykjavík, Iceland 2003-2009.
- 2013
-
Ingår i: Environmental health : a global access science source. - : BioMed Central (BMC). - 1476-069X. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Air pollution exposure is associated with hospital admissions and emergency room visits for cardiopulmonary disease and stroke. Iceland's capital area, Reykjavik, has generally low air pollution levels, but traffic and natural sources contribute to pollution levels. The objective of this study was to investigate temporal associations between emergency hospital visits and air pollutants ozone (O-3), nitrogen dioxide (NO2), and particulate matter (PM10) in the Icelandic capital area. Methods: We constructed a time series of the daily number of adults who visited the emergency room, or were acutely admitted for stroke or cardiorespiratory causes to Landspitali University Hospital 1 January 2003 - 31 December 2009 from the hospital in-patient register. We used generalized additive models assuming Poisson distribution, to analyze the daily emergency hospital visits as a function of the pollutant levels, and adjusted for meteorological variables, day of week, and time trend with splines. Results: Daily emergency hospital visits increased 3.9% (95% confidence interval (CI) 1.7-6.1%) per interquartile (IQR) change in average O-3 the same and two previous days. For females, the increase was 7.8% (95% CI 3.6-12.1) for elderly (70+), the increase was 3.9% (95% CI 0.6-7.3%) per IQR increase of NO2. There were no associations with PM10. Conclusions: We found an increase in daily emergency hospital visits associated with O-3, indicating that low-level exposure may trigger cardiopulmonary events or stroke.
|
|
| 6. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.
|
|
| 7. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005 : projektrapport till Naturvårdsverket
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesökför astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet förluftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser harmetodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen avhalterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av ”akuta samband” medhalter i miljön bedöms mindre känslig än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall förtrender och förändringar i diagnostik och vårdresurser, eftersom totala antalet fall i sig kanpåverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 förandningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus),Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister.Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn underperioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- ochbulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltningrespektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashaltenindikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon.Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn tilltidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Allaluftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har ikombinationer beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena beträffande effekternaav partikelhalten som PM10 och NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök förandningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10 och akutbesök förastma med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar enökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%).Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, böranalyserna upprepas med viss periodicitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Meister, Kadri, et al.
(författare)
-
Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on Daily Mortality in Stockholm, Sweden
- 2012
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 120:3, s. 431-436
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Although serious health effects associated with particulate matter (PM) with aerodynamic diameter <= 10 mu m (PM10) and <= 2.5 mu m (PM2.5; fine fraction) are documented in many studies, the effects of coarse PM (PM2.5-10) are still under debate. OBJECTIVE: In this study, we estimated the effects of short-term exposure of PM2.5-10 on daily mortality in Stockholm, Sweden. METHOD: We collected data on daily mortality for the years 2000 through 2008. Concentrations of PM10, PM2.5, ozone, and carbon monoxide were measured simultaneously in central Stockholm. We used additive Poisson regression models to examine the association between daily mortality and PM2.5-10 on the day of death. and the day before. Effect estimates were adjusted for other pollutants (two-pollutant models) during different seasons. RESULTS: We estimated a 1.68% increase [95% confidence interval (Cl): 0.20%, 3.15%] in daily mortality per 10-mu g/m(3) increase in PM2.5-10 (single-pollutant model). The association with PM2.5-10 was stronger for November through May, when road dust is most important (1.69% increase; 95% CI: 0.21%, 3.17%), compared with the rest of the year (1.31% increase; 95% CI: -2.08%, 4.70%), although the difference was not statistically significant. When adjusted for other pollutants, particularly PM2.5, the effect estimates per 10 mu g/m(3) for PM2.5-10 decreased slightly but were still higher than corresponding effect estimates for PM2.5. CONCLUSIONS: Our analysis shows an increase in daily mortality associated with elevated urban background levels of PM2.5-10. Regulation of PM2.5-10 should be considered, along with actions to specifically reduce PM2.5-10 emissions, especially road dust suspension, in cities.
|
|
| 10. |
- Meister, Kadri, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 g/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 g/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 g/m3.Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7%(95% KI=0.4-3.1%) per 10 g/m3.För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8%(95% KI=0.2- 3.3%) per 10 g/m3.Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.
|
|
