| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hammar, Ann-Margreth, 1970-
(författare)
-
Från projektorganisation till förvaltningsorganisation : en studie av överlämningsarenan
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IT-system är idag vanligt förekommande i de flesta typer av organisationer och är ofta en förutsättning för anställda när de utför sina arbetsuppgifter. IT-systemen kan även vara en förutsättning för automatisering av en organisations verksam-hets- och produktionsprocesser. I takt med ökad IT-användning blir det allt vikti-gare för organisationer att få ut ett högre värde av sina IT-investeringar. IT-system bör därför kontinuerligt utvecklas för att skapa fortsatt god nytta för användare. Utveckling av IT-system kan bedrivas i projekt som arbetsform. När projektorgani-sationer ska avslutas överlämnas resultatet till en förvaltningsorganisation för för-valtning och fortsatt vidareutveckling.Denna avhandling är en studie avseende projekt- och förvaltningsuppdrag av IT-system. Dess övergripande syfte är att bidra till en fördjupad förståelse för hur överlämning från en projektorganisation till en förvaltningsorganisation kan genomföras. En central utgångspunkt har varit att frilägga överlämningen och därmed studera överlämningen i sig och inte som en specifik aktivitet i ett projekt.Två fallstudier har genomförts i två svenska organisationer, vid ett landsting och vid ett försäkringsbolag. För respektive organisation har jag studerat överläm-ningen från ett utvecklingsprojekt till en förvaltningsorganisation genom intervju-er och observationer samt studier av sekundära data. För organisering och presen-tation av de enskilda fallen, dvs. den friläggande tolkningen, har jag tillämpat nar-rativ analys. För den tilldelande tolkningen har jag tillämpat teorigenerering på empirisk grund.Studiens bidrag är begreppsbildande och jag definierar begreppet ”överläm-ningsarena”. För överlämningsarenan identifierar och beskriver jag involverade aktörer, aktiviteter som utförs samt vad som överlämnas. Ett centralt bidrag är även identifierandet och beskrivandet av den kontext som omfattar en överläm-ningsarena. Vidare är bidraget normativt, jag ger råd och riktlinjer för hur en över-lämning bör genomföras.
|
|
| 4. |
- Hedström, Karin, 1967-, et al.
(författare)
-
Availability in Practice
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Hedström, Karin, 1967-, et al.
(författare)
-
Identitet, arbete och privatliv : smarta ID-kort
- 2018
-
Ingår i: Ett smartare samhälle. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176852460 ; , s. 112-128
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Holgersson, Stefan, 1967-, et al.
(författare)
-
Pragmatic Dilemmas in Action Research: Doing Action Research With or Without the Approval of Top Management?
- 2015
-
Ingår i: Systemic Practice and Action Research. - : Springer. - 1094-429X .- 1573-9295. ; 28:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article problematizes a basic assumption that action research should be conducted in terms of acceptance by management. The importance of approval from the responsible stakeholders at the work practice, which is the subject of action research, has traditionally been emphasized in academic literature. External pressure can constrain an organisation to initiate and fulfil different types of needs for change. In this article we address the question of whether it is appropriate to accomplish action research in a way that creates pressure on an organisation to act. If the public risks suffering as a result of an organisation´s inability or unwillingness to identify and rectify serious problems, there are strong arguments to answer “yes” to this question. This answer is particularly relevant when it comes to governmental organisations. The public has a legitimate requirement that tax-financed organisations should be well-functioning. This article illustrates how action research can put pressure on a work practice, and discusses the problems and challenges of this type of research design. An important contribution to action research literature based on this paper is that it shows that the dilemma in action research of balancing practice interests and those of science is not just about dealing with a dual agenda. The interest of the practice interests is multi-faceted. This paper points at the relationship between action research and principles for conducting critical research in information systems. Practical implications that can be drawn based on this paper are for example that it clarifies the challenge of different considerations that may be eligible in action research.
|
|
| 7. |
- Nordström, Malin, Filosofie Doktor, 1967-, et al.
(författare)
-
Digitalisering #VPF 6
- 2022
-
Annan publikation (film/video) (refereegranskat)abstract
- Digitalisering #VPF6 – VideomanusSverige står de närmaste decennierna inför en stor demografisk förändring. Med en växande skara äldre och en minskande arbetsstyrka kommer färre att behöva göra mer om vi vill bevara våra samhällsfunktioner och den levnadsstandard vi är vana vid. För att klara förändringen behövs nya hjälpmedel som automatiserar och ökar kvaliteten i arbete. Digitalisering kommer att vara det enskilt viktigaste instrumentet för att uppnå det. I den här videon ska vi förklara vad digitalisering är. Vi använder en indelning i tre tidseror på tre samhällsnivåer. Den första eran benämner vi datorisering av organisationer, den andra tjänstefiering av invånare och den tredje; digitalisering av samhället. Digitalisering förutsätter informationsteknik. Informationsteknik, eller IT som det ofta förkortas i vardagligt tal, har blivit alltmer kraftfull över tid. IT finns numera integrerad i teknik som vi använder både i arbete och på fritiden. Tillämpningar av IT kan hjälpa oss att göra saker. Den kan hjälpa oss att kommunicera, som vi gör i den här videon exempelvis, den kan söka information i hög hastighet. Den kan också hjälpa oss att minnas, eftersom den lagra. Men till skillnad mot oss människor har tekniken inga känslor, värderingar eller mål. Tillämpningar baserade på IT-teknik, gör som den är kodad att göra, och den talar enbart det binära språket ettor och nollor. Tillämpningarna är dock kodad av individer som har känslor, värderingar och mål. I offentliga organisationer är koden ofta baserad på en lagstiftning. Lagstiftningen som måste tolkas för att bli begriplig både för dem ska koda tillämpningar, och de som ska tillämpa lagen. Det här innebär att IT-tillämpningar är komplexa fenomen eftersom de representerar många olika aspekter. Vi använder benämningen digital resurs för att spegla teknikens mångfald och den variation av benämningar som förekommit över tid. Digitala resurser används i organisationer och numera också av invånare för att utföra arbetsuppgifter. Nu ska vi titta lite närmare på den organisatoriska dimensionen. Offentliga organisationer har till uppgift att omsätta lagstiftning i praktisk handling. Ett politiskt organ formulerar uppdraget och Organisationen leds av en direktör. Direktören formerar en organisationsstruktur för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Strukturen bemannas av individer som har olika roller, här använder vi avdelning och direktör som exempel, men det finns många fler strukturer och roller. Verksamheten som direkt kan relateras till uppdraget benämns kärnverksamhet och den verksamhet som agerar expertfunktion inom ett visst område och ska hjälpa de som bedriver kärnverksamhet, benämns stödverksamhet. ekonomi, HR och kommunikation är exempel på stödverksamheter. Men även IT är en stödverksamhet. Vi har valt att lyfta ut IT, eftersom IT-verksamhet har en central roll i digitaliseringen. IT-avdelningen har oftast en levererande uppgift, och inte samma expertuppgift som andra stödverksamheter. Det innebär att IT-avdelningar ständigt konkurrerar med externa leverantörer. Digitaliseringens första era startade i organisationer på 80-talet genom att vi började datorisera arbetsuppgifter. När internet slog igenom kunde organisationer börja kommunicera med samhällets invånare, via e-tjänster och därefter har det kompletterats med appar eftersom i stort sett varje individ idag går omkring med en dator i fickan. Vi har därmed glidit över i den andra eran, tjänstefiering.Nu ska vi titta på ett exempel hur det kan se ut i en organisation i tjänstefieringens era. Kommunikationsavdelningen ansvarar för organisationens webbplats där kärnavdelningarna kommunicerar med invånarna via e-tjänster som IT-avdelningen har utvecklat och nu driftar. HR-avdelningen har 10 år tidigare köpt ett standardsystem, som numera levereras i molnet. För att effektivisera planering av scheman, semestrar och reseräkningar beställer HR-avdelningen självbetjäningstjänster av leverantören. Självbetjäningstjänsterna ska göras tillgängliga på intranätet som kommunikationsavdelningen också ansvarar för, men för att detta ska vara möjligt krävs att IT-avdelningen gör en teknisk integration. Organisationen har hundratals liknande samband, men ingen vet egentligen hur det ser ut för organisationen som helhet. Men föråldrad teknik, ny lagstiftning och en stramare ekonomistyrning skapar ett av överblick. Efter inventeringar visar det sig att det samlade digitala landskapet är brokigt till sin karaktär och att leverantörerna är många. Organisationen inför därför standardiserade ramverk med strukturer, roller och processer för att hantera ett brokigt digitalt landskap med många intressenter. Men ansvarsfördelningen inom organisationen förblir ofta oklar eftersom digitala resurser har så många aspekter. Nu glider vi över i den 3:e eran, digitalisering. Nu tar vi utbytet av data mellan organisationer förgivet. Innovation är på efterfrågas och för det krävs ny kunskap där akademin är en central part. Samhället förväntas fungera som ett ekosystem. Vi tar nästa steg i effektiviseringen genom att låta digitaliserade beslutsstöd agera rådgivare och automatiserar myndighetsbeslut. Men framförallt flyttar vi fokus till data som blir till information och kunskap som kan ge oss nya insikter. I digitaliseringens era står vi också inför ett mer radikalt teknikskifte, nämligen artificiell intelligens – eller AI som det förkortas. AI är en digital resurs som är självlärande. Att den är självlärande betyder att den inte behöver en instruktion för hur den ska utföra en arbetsuppgift, utan den kan själv lära sig hur den ska göra om den får träna på stora mängder data. Det här öppnar upp för nya möjligheter men väcker också frågor kring etiska ställningstaganden som integritet och automatiserat beslutsfattande i offentliga organisationer. Men vi har också tekniska och organisatoriska problem att hantera. I det brokiga digitala landskapet är data är lagrade i olika digitala resurser som inte kan kommunicera med varandra eftersom de enbart talar de binära språket ettor och nollor. Data kan också vara inlåsta i leverantörskontrakt för I ekosystemet finns redan komplexa organisatoriska beroende. Dessutom fattas digitaliseringsbeslut ofta i parallella beslutsstrukturer till följd av att standardiserade strukturer, roller och arbetssätt har införts utan tillräcklig kunskap om hur den offentliga organisationen leds och styrs. Den ordinarie chefsstrukturen är alltså många gånger satt ur spel i den så centrala digitaliseringsfrågan. I den här videon har vi visat hur digitala resurser över tid har sammanflätats med organisationer, invånare, och därmed med samhället. Men också att vi inte kliver in i den tredje eran tomhänta, utan vi bär med oss ett digitalt arv som innehåller de data vi vill använda i digitaliseringens era, men som ofta saknar expertfunktion i organisationen. Det digitala arvet måste vi hantera parallellt med att vi anammar ny teknik. Vi har också tillfört organisatoriska dimensioner som ansvarsfördelning och beslutsfattande och de etiska ställningstaganden som ny teknik bär med sig. Digitalisering förändrar alltså samhället genom att ge oss förändrade sätt att leva våra liv där digitala resurser utgör en betydande del. Men vi ställs också inför nya utmaningar, som vi måste reda ut, för att hantera en förändrad demografi. Vi som är manusförfattare till den här videon heter Malin Nordström och Ulf Melin och det är Malin som berättar. I beskrivningstexten hittar du länkar till beskrivningar av vilka vi är och namnen på resterande personer i produktionsteamet. Där finns också utvalda referenser och en beskrivning av hur vi vill att du citerar videon när du använder den. Vår förhoppning är att videon ska skapa värde i just din organisations digitalisering.
|
|
| 8. |
- Nordström, Malin, 1967-, et al.
(författare)
-
Exploring the Characteristics of Information Systems Maintenance : Defining Focus and Content through Objects
- 2011
-
Ingår i: Nordic Contributions in IS Research. - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783642227653 ; , s. 112-123
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to explore the characteristics of information systems (IS) maintenance within an IT and organizational setting. We discuss the characteristics of maintenance objects’ focus and content. Our results are based on qualitative case studies. In this paper a case study of a Swedish Bank is used to illustrate our discussion. Our findings show that maintenance objects can be defined by processes and/or functions or products and/or services within an organizational setting. This is done in order to increase a business perspective in maintenance management and to clarify roles of responsibility for organizational changes required from new IT capabilities. According to our findings maintenance objects can contain business solutions and IT solutions. This implies that business beneficial maintenance is supported by close cooperation between actors from the organizational setting and the IT organization. The result of the paper is a characterization of IS maintenance through definition of maintenance objects’ focus and content.
|
|
| 9. |
- Nordström, Malin, 1967-
(författare)
-
Styrbar systemförvaltning : att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många organisationer som anvander IT-system i sin verksamhet bedriver ocksa någon form av systemförvaltningsverksamhet. Någon eller några aktörer har till uppgift att kontinuerligt vidmakthålla och vidareutveckla organisationers verksamhet med hjälp av IT-system. Avhandlingen belyser hur detta arbete går till idag och hur det bör organiseras för att öka styrbarheten i systemförvaltningsverksamheter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med såväl induktiva som deduktiva inslag. Källstudier och intervjuer har genomförts for att kartlagga vilka aktiviteter som ingar i en systemförvaltningsverksamhet och hur den är organiserad. Dessutom har tre fallstudier genomförts med aktionsforskningsinslag i syfte att skapa effektiva förvaltningsobjekt som grund för organisering av systemförvaltningsverksamhet. Resultatet av arbetet är ett konceptuellt ramverk för att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjalp av effektiva förvaltningsobjekt. Ramverket är uppbyggt kring fyra centrala begrepp; förvaltningsuppdrag, förvaltningsobjekt, förvaltningsorganisation och förvaltningsaktiviteter som alla ör relaterade till organiseringsbegreppet genom att de tre förstnämna utgör medel för att organisera systemförvaltningsverksamhet (aktiviteter). En delmängd av resultatet utgörs av en model för avgränsning och definition av förvaltningsobjekt. I avhandlingen ges ocksa förslag till referensdefinitioner på systemförvaltning och dess ingående aktiviteter; kunskapsstöd, ändringshantering, förvaltningsstyrning och daglig IT-drift och underhåll.
|
|
| 10. |
- Olsson, Erik, 1967-
(författare)
-
Heart Rate Variability in Stress-related Fatigue, Adolescent Anxiety and Depression and its Connection to Lifestyle
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Heart rate varies constantly as a consequence of activity in the sympathetic and parasympathetic autonomic nervous systems (SNS and PNS). In short-term recordings, heart rate variability (HRV) is mostly related to the inhibitory activity of the vagal nerves, which are part of the PNS. HRV is lower when under stress as well as in several illnesses and psychiatric conditions. Decreased HRV is also related to cardiac disease, which is the leading cause of death worldwide. Autonomic imbalance, measured as HRV, is suggested as a mediator between psychosocial distress and cardiovascular disease. The aim of the present thesis was to investigate the connection between HRV and psychosocial distress, including psychiatric problems (studies I and II), and lifestyle factors (study III). In study I, additional physiological measures sensitive to autonomic activity and results from a continuous attention test were investigated in parallel with HRV. In studies II and III the participants were adolescents. The results show that HRV is lower in women with stress-related fatigue and adolescent girls with a psychiatric diagnosis compared to healthy control groups. However, these groups did not exhibit an increase in physiological measures of SNS origin, which supports the assumption that the observed hyperarousal is related to decreased vagal activity rather than increased SNS activity. Women with stress-related fatigue made more impulsive errors and had a “risky” response style in the continuous attention test. There was a negative correlation between test performance and HRV. Decreased vagal activity is thus associated with deficient behavioural inhibition. In study III, HRV in a group of healthy adolescent boys and girls was positively associated with physical activity but not with other lifestyle measures. Even at young age HRV is a sensitive marker of autonomic imbalance resulting from psychosocial stress. Future longitudinal research will show whether HRV can be used for early identification of people at risk of cardiovascular disease and whether such interventions will lower the risk of cardiac morbidity.
|
|
