| 1. |
- Abdulkarim, Halez, et al.
(författare)
-
Fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt : Perspektiv från elever, gymnasielärare och rektorer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten handlar om en utvärdering av en fortbildningsinsats i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Insatsen genomfördes i Uppsala kommun under åren 2020-2022. Att förbättra skolresultat och inkludering för nyanlända och flerspråkiga elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor var det övergripande målet med fortbildningsinsats SKUA, som ingick i den av Skolverket finansierade riktade insatsen för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning. Genom analys av fokusgruppsintervjuer ger den här rapporten en inblick i hur fortbildningsinsats SKUA upplevdes av ett urval rektorer och lärare. Fokusgruppsintervjuer med en mindre grupp flerspråkiga elever på de nationella programmen i Uppsala ger insyn i deras upplevelser av undervisning i skolor där en del lärare har gått fortbildningen. Lärare och rektorer uttrycker att de har blivit mer medvetna om vikten av ett fokus på språk i ämnesundervisningen och den viktiga rollen som studiehandledare kan ha i detta. Dock nämns även en del strukturella hinder till en tillfredsställande organisering av studiehandledning på modersmålet och det kollegiala lärandet i skolan. Elever som intervjuats beskriver en undervisning där lärare överlag upplevs ha höga krav på sina elever och ger varierande former och grader av stöttning. Studiehandledning som har fokus på både språk och ämnesinnehåll uppskattas av elever. Rapportens resultat visar på att ett fokus på både språk- och kunskapsutveckling upplevs som angeläget hos alla informanter. Det finns även indikationer om utvecklingsområden som rektorer, lärare, fortbildare och andra beslutsfattare inom gymnasieskolan kan fortsätta arbeta med, bland annat rutiner kring studiehandledning, fortbildningens innehåll och organisation av det kollegiala lärandet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge : En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter från barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lämnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet.Utvärderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att använda bedömningsstödet i ärenden som under en period om sex veckor år 2017 var aktuella för nyplacering, övervägande, omprövning eller umgängesbegränsning. Handläggarnas erfarenheter av att använda bedömningsstödet har inhämtats genom en enkätstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkätundersökningen. De har svarat på enkäter efter att ha använt bedömningsstödet vid bedömningar av umgänge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer från 27 olika kommunala socialtjänstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer.Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.Av intervjuer och kommentarer i enkätstudiens fria svar framkommer att handläggarna anser att bedömningsstödet fungerar särskilt bra i nya ärenden, komplexa ärenden samt när ett ärende har ny handläggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen då det inte endast är relevant för familjehemsenheterna utan även för utredningsenheterna inom den sociala barnavården. I intervjuer beskriver deltagare att handläggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgängesfrågan. När ett ärende kommer till familjehemsenheten har redan handläggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgänget som handläggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skäl är svårt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjälp i de båda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i umgängesfrågan.I drygt 80 procent av svaren i enkätstudien uppges att handläggaren avser att fortsätta använda bedömningsstödet även efter utvärderingsperioden. I mer än 90 procent av svaren skulle handläggaren rekommendera andra professionella att använda bedömningsstödet.Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvården har genomgående upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har längre erfarenhet har gjort det i lägre grad. Några handläggare med lång erfarenhet menar att de redan arbetar på ett rättssäkert sätt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns även handläggare med lång erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjälp, till exempel genom att vara bekräftande i den meningen att de har kunnat stämma av att de inte har missat väsentliga saker som är relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har känt sig mer säkra på sin bedömning, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.
|
|
| 4. |
- Bergman, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av en utvärdering av ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, syskon, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund. Utvärderingen har genomförts av FoU Södertörn och Södertörns högskola på uppdrag av Socialstyrelsen. Utvärderingen bygger på en enkätundersökning och på fokusgruppsintervjuer med barn- och familjehemssekreterare som under en avgränsad period har prövat att använda bedömningsstödet i sitt arbete med att göra bedömningar av barnets bästa i umgängesfrågan.
|
|
| 5. |
- Dieterich, Lothar C., et al.
(författare)
-
Transcriptional profiling of human glioblastoma vessels indicates a key role of VEGF-A and TGFβ2 in vascular abnormalization
- 2012
-
Ingår i: Journal of Pathology. - : Wiley. - 0022-3417 .- 1096-9896. ; 228:3, s. 378-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Glioblastoma are aggressive astrocytic brain tumours characterized by microvascular proliferation and an abnormal vasculature, giving rise to brain oedema and increased patient morbidity. Here, we have characterized the transcriptome of tumour-associated blood vessels and describe a gene signature clearly associated with pleomorphic, pathologically altered vessels in human glioblastoma (grade IV glioma). We identified 95 genes differentially expressed in glioblastoma vessels, while no significant differences in gene expression were detected between vessels in non-malignant brain and grade II glioma. Differential vascular expression of ANGPT2, CD93, ESM1, ELTD1, FILIP1L and TENC1 in human glioblastoma was validated by immunohistochemistry, using a tissue microarray. Through qPCR analysis of gene induction in primary endothelial cells, we provide evidence that increased VEGF-A and TGFβ2 signalling in the tumour microenvironment is sufficient to invoke many of the changes in gene expression noted in glioblastoma vessels. Notably, we found an enrichment of Smad target genes within the distinct gene signature of glioblastoma vessels and a significant increase of Smad signalling complexes in the vasculature of human glioblastoma in situ. This indicates a key role of TGFβ signalling in regulating vascular phenotype and suggests that, in addition to VEGF-A, TGFβ2 may represent a new target for vascular normalization therapy.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hayashi, Makoto, et al.
(författare)
-
VE-PTP regulates VEGFR2 activity in stalk cells to establish endothelial cell polarity and lumen formation
- 2013
-
Ingår i: Nature Communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 4, s. 1672-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vascular endothelial growth factor (VEGF) guides the path of new vessel sprouts by inducing VEGF receptor-2 activity in the sprout tip. In the stalk cells of the sprout, VEGF receptor-2 activity is downregulated. Here, we show that VEGF receptor-2 in stalk cells is dephosphorylated by the endothelium-specific vascular endothelial-phosphotyrosine phosphatase (VE-PTP). VE-PTP acts on VEGF receptor-2 located in endothelial junctions indirectly, via the Angiopoietin-1 receptor Tie2. VE-PTP inactivation in mouse embryoid bodies leads to excess VEGF receptor-2 activity in stalk cells, increased tyrosine phosphorylation of VE-cadherin and loss of cell polarity and lumen formation. Vessels in ve-ptp(-/-) teratomas also show increased VEGF receptor-2 activity and loss of endothelial polarization. Moreover, the zebrafish VE-PTP orthologue ptp-rb is essential for polarization and lumen formation in intersomitic vessels. We conclude that the role of Tie2 in maintenance of vascular quiescence involves VE-PTP-dependent dephosphorylation of VEGF receptor-2, and that VEGF receptor-2 activity regulates VE-cadherin tyrosine phosphorylation, endothelial cell polarity and lumen formation.
|
|
| 8. |
- Lidar, Malena, 1973-, et al.
(författare)
-
Rädda antibiotikan med kunskap och handling. : Lektionsmaterial för gymnasiet.
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Antibiotikaresistens är ett folkhälsoproblem och en ökad resistensutveckling kan få stora konsekvenser för både individen och samhället, på lokal och global nivå. För att möta den komplexa problematik som vår användning av antibiotika medför behöver elever inte bara lära sig faktakunskaper, de behöver också utveckla handlingskompetens som innefattar bland annat att människor upplever att de har möjligheter att agera utifrån kunskaper, kritiskt tänkande och värderingar. I ett forskningsprojekt har didaktikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologilärare på högstadiet och gymnasiet tagit fram ett undervisningsmaterial om antibiotikaresistens.
|
|
| 9. |
- Magnusson, Peetra U, et al.
(författare)
-
FGFR-1 regulates angiogenesis through cytokines interleukin-4 and pleiotrophin
- 2007
-
Ingår i: Blood. - : American Society of Hematology. - 0006-4971 .- 1528-0020. ; 110:13, s. 4214-4222
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of fibroblast growth factors (FGFs) in blood vessel formation has remained unclear. We used differentiating stem-cell cultures (embryoid bodies) and teratomas to show that FGIF receptor-1 (FGFR-1) exerts a negative regulatory effect on endothelial cell function in these models. Embryoid bodies lacking expression of FGFR-1 as a result of gene targeting (Fgfr-1(-/-)) displayed increased vascularization and a distinct, elongated vessel morphology. Teratomas derived from FGFR-1-deficient stem cells were characterized by an increased growth rate and abundant, morphologically distinct vessels. Transmission electron microscopy of the Fgfr-1(-/-) teratomas showed a compact and voluminous but functional endothelium, which anastomosed with the host circulation. The increased vascularization and altered endothelial cell morphology was dependent on secreted factor(s), based on the transfer of the Fgfr-1(+/-) vascular phenotype by conditioned medium to Fgfr-1(+/-) embryoid bodies. Antibody and transcript arrays showed down-regulation of interleukin-4 (IL-4) and up-regulation of pleiotrophin in Fgfr-1(-/-) embryoid bodies, compared with the heterozygous cultures. We used neutralizing antibodies to show that IL-4 and pleiotrophin act as negative and positive angiogenic regulators, respectively. We conclude that FGFR-1 negatively regulates endothelial cell function by altering the balance of modulatory cytokines.
|
|
| 10. |
|
|
