| 1. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den första i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa & Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden och på så vis effektivisera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Samarbetsprojektet innehåller både forskning, tillämpning av forskning i polisiär verksamhet och föreläsningsserier. Förhoppningsvis ska projektet bidra till att höja kunskapsnivån kring brottspreventiva frågor inom polismyndigheten i Skåne. I forskningspropositionen 2004/05:80 framhålls att en väl utvecklad kriminalvetenskaplig forskning är en förutsättning för en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Det framhålls också att det finns ett stort behov av relevant forskningsbaserad kunskap inom rättsväsendets två största myndighetssfärer: polisen och kriminalvården, samt att beställare- och mottagarkompetensen hos myndigheterna måste öka. Vår förhoppning är att detta samarbetsprojekt ska komma att fylla en del av detta kunskapsbehov.
|
|
| 2. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Kriminalpolitik - lika hett som man kan tro
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna.
|
|
| 3. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Processutvärdering av Trygga gatan. Ett projekt för minskad brottslighet och ökad trygghet i nöjeslivsmiljö
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den fjärde i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa och Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden. Med hjälp av den fördjupade kunskapen ska det brottsförebyggande och trygghets¬skapande arbetet effektiviseras, både i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Ett ledord för dagens polisarbete är att det ska vara evidensbaserat. Att arbeta evidensbaserat innebär att tidigare förvärvad kunskap om vad som fungerar bra respektive mindre bra tas tillvara. Viktiga instrument som underlag för detta är uppföljning och utvärdering. I föreliggande rapport presenteras en processutvärdering av projektet Trygga gatan, ett projekt som bedrevs i polisområde Malmö mellan den 27 april och 30 september 2007. I rapporten presenteras en målanalys, en mål/medelanalys samt en genomförandeanalys. Genomgående i rapporten presenterar författarna rekommendationer inför kommande projekt av den här karaktären. Utvärderingsrapporten riktar sig i första hand till verksamma inom Polismyndigheten med förhoppningen att kunna användas som kunskapsunderlag vid utformandet av nya projekt.
|
|
| 4. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Våldsbrottsligheten - ökande, minskande eller konstant? Ett diskussionsunderlag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Kan man lita på att brottsstatistiken ger en korrekt bild av den faktiska brottsligheten?” Denna fråga är mycket omdiskuterad och svaret är allt annat än enkelt. Det råder dock konsensus kring att tillförlitligheten varierar beroende på vilken brottstyp som studeras, samt att man måste använda sig av kompletterande källor för att få en mer korrekt bild av verkligheten. Vid bland annat Polismyndigheten i Skåne har sedan ett antal år tillbaka Trygghetsmätningen varit en sådan kompletterande källa. Avseende våldsbrottslighetens utveckling i Skåne uppstod i början av året ett dilemma då den officiella statistiken visade en uppgång, medan resultaten från polisens årliga trygghetsmätning istället visade en konstant nivå av utsatthet för brott. Frågan blir då vilken källa man skall lita på (och i vilken utsträckning)? Med anledning av detta har föreliggande underlag arbetats fram. Resonemanget som följer baseras på tidigare forskning och debatt inom området, och syftar till att ge en lägesbeskrivning av den kunskap som finns idag. Underlaget har tidigare under året diskuterats i olika forum inom polismyndigheten, och ska genom denna tryckta version kunna användas även vid polisens fortsatta interna diskussioner, samt som stöd vid kontakt med media.
|
|
| 5. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
Anmälningsbenägenhet vid utsatthet för hatbrott
- 2015
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 22:3-4, s. 283-301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The tendency to report hate crime victimization There are indicators suggesting that the tendency to report hate crime victimization to the police is lower in comparison to crimes without such a motive. There are also reasons to believe that victims of hate crime base their cost-benefit analysis of whether to report on a unique set of factors that differ from other crime types. The present study compares report rates for hate crimes and crimes without a bias-motive among Swedish university students. Reasons from refraining from reporting are also examined though a thematic analysis. The results show that victims of hate crime report their victimization to a significantly lower extent than other victims. Those who refrain from reporting trivialize and normalize their experiences, find alternative solutions to handle their victimization, and/or have a low trust in the police.
|
|
| 6. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
Consequences of bias-motivated victimization among Swedish university students with an immigrant or minority background
- 2016
-
Ingår i: The Irish Journal of Sociology. - : Manchester University Press. - 0791-6035 .- 2050-5280. ; 24:2, s. 226-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article examines the impact of racist and xenophobic victimisation among students with a minority and/or immigrant background in a Swedish context. We examine if racist and/or xenophobic victimisation result in 1) behavioral strategies applied to reduce victimisation risk, 2) a heightened level of fear and 3) if the motive in itself has an independent effect on the level of fear among victims. The study design combines survey data with interviews. The findings suggest that experiences of racist and/or xenophobic victimisation lead to higher levels of fear and that the motive in itself influences this relationship independently. We also found that certain behavioural strategies are developed in order to avoid victimisation.
|
|
| 7. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
How victims conceptualize their experiences of hate crime
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to provide thevictims’perspective to the contemporary conceptualization of hate crime.Much attention has been given to the interpretational frameworks of offenders, and although victims’ definitions of hate crime are sometimes mentioned in passing in interview studies, this has never been a primary subject of study.The present study applies phenomenological analysisto 28semi-structured interviews with victims of hate crime. The results show that the participants primarily apply meaning to their experiences in social groups and use previous experiences to guide their interpretations. While the conceptualization of victims largely concurs withtheory presented by the research community and special interest organizations, they diverge from how hate crime is contextualized in hate crime legislation.
|
|
| 8. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
Studenters utsatthet och upplevelser av hatbrott
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras den första större kartläggningen av utsatthet och upplevelser av hatbrott bland studenter i Sverige. Undersökningen har genomförts inom projektet Utsatthet och upplevelser av hatbrott. Under 2013/14 genomfördes en enkätundersökning bland studenter vid Malmö högskola. Ungefär var femte av de nästan 3000 studenter som besvarade enkäten har någon gång utsatts för brott med koppling till sin bakgrund, religion, sexualitet, funktionsnedsättning, kön eller könsidentitet. Själva händelsen är ofta i fokus för diskussioner om hatbrott. Detta gäller diskussionen i media såväl som i offentlig statistik. Men själva händelsen utgör inte ensam fenomenet hatbrott. I rapporten läggs även fokus på det som händer efter händelsen; hur individen påverkas, bearbetar upplevelsen och hanterar den genom att anmäla, eller söka hjälp och stöd.
|
|
| 9. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
When there is more than one motive : A study on self-reported hate crime victimization among Swedish university students
- 2017
-
Ingår i: International Review of Victimology. - : Sage Publications. - 0269-7580 .- 2047-9433. ; 24:1, s. 67-81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study examines experiences of hate crimes with multiple motives with a focus on policy and theory-related issues. The authors found that every fifth hate crime victim reports having experiences of multiple motives. These victims are more likely to report their victimization to the police in comparison to victims of hate crimes with single motives. The results also show that belonging to several socially vulnerable groups does not correlate with higher levels of repeat victimization. This is in contrast with intersectional theory as it would predict heightened levels of victimization among such individuals. Lastly, the results show that individuals who belong to more than one socially vulnerable group are more likely to experience hate crimes with multiple motives. Implications for policy and intersectional theory are discussed.
|
|
| 10. |
- Demker, Marie, 1960, et al.
(författare)
-
Oförsiktiga och oskyldiga brottsoffer – en jämförelse av uppfattningar om ansvar
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Hur ser svenska folket på olika brottsoffer? I detta kapitel undersöks hur svenska folket uppfattar olika typer av brottsoffer. För 15 år sedan genomförde Marie Demker och Joakim Sebring (2006) en studie om svenska folkets uppfattningar och föreställ- ningar om brottsoffer genom att ställa frågor i 2005-års SOM-undersökning om hur befolkningen såg på vilket ansvar den som utsätts för våldsbrott har för den egna utsattheten. I 2020-års SOM-undersökning ställdes samma fråga om synen på offer för våldsbrott men även två kompletterande frågor om synen på utsatta för våldtäkt och ekonomiskt bedrägeri. Gällande utsatta för våldsbrott är den vanligaste uppfatt- ningen att dessa har en kriminell bakgrund. Över tid har andelen som anser att den utsatta varit oförsiktigt har minskat avsevärt. Andelen som svarat att de som utsätts för våldtäkt har varit oförsiktiga i mycket eller ganska hög grad är betydligt lägre och drygt hälften svarar detta när det gäller utsatta för ekonomiskt bedrägeri. Skillnaden mellan graden av ansvar som tillskrivs ett brottsoffer varierar beroende på brottstyp.
|
|
