| 1. |
- Johansson, Anna, 1972-, et al.
(författare)
-
Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 : kvalitetsgranskning av underlaget med fokus på samhällsekonomi
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I juni 2013 redovisade Trafikverket ett förslag till trafikslagsövergripande plan för transportsystemets utveckling under åren 2014–2025. Trafikanalys har regeringens uppdrag att granska beslutsunderlaget för denna plan och VTI har bistått med underlag för enskilda objekt. VTI har också getts i uppdrag att analysera hur de enskilda objektens underlag kan ha påverkat sammansättningen av vilka objekt som ingår i planförslaget. En viktig iakttagelse är att det i planunderlaget saknas en beskrivning och motivering till de övergripande prioriteringar som gjorts. Det är därför inte möjligt att göra en bedömning om planförslaget är utformat på ett sätt som följer de instruktioner som regeringen gett i sina direktiv. Det är inte heller troligt att de underlag vi analyserat haft annat än en relativt liten inverkan på planens sammansättning. Detta då den antalsmässiga och kostnadsmässiga andelen nya åtgärder som prioriterats in i planen verkar vara ytterst liten. VTI har i arbetet översiktligt granskat beslutsunderlagen för ett urval av enskilda åtgärder, framför allt de samlade effektbedömningar som enligt regeringens direktiv ska redovisas för alla namngivna investeringsobjekt som föreslås i planen. VTI har vidare översiktligt studerat redovisade metodbeskrivningar för ett antal områden. När det gäller beslutsunderlaget för enskilda åtgärder är det positivt att ytterligare steg tagits mot att göra dessa jämförbara. Dels genom att nu tydligt specificera vilka parametrar, kalkylvärden med mera som ska och har legat till grund för analyserna, dels genom att förse de som upprättar de samlade effektbedömningarna med instruktioner kring viktiga aspekter som ska redovisas och hur. Trots detta kan VTI se variationer i hur dokumenten fylls i och framför allt saknas en hel del information. Exempel på det förra är hur icke prissatta effekter hanteras. Exempel på det senare är att det saknas information om vilka alternativa åtgärder som inte kvalificerat sig för vidare analys respektive information om den studerade åtgärdens beroende till andra åtgärder.
|
|
| 2. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Fotgängares värderingar av gångvägar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrunden till den här studien är en förfrågan från Trafikverket att ta fram ett samhällsekonomiskt underlag för fotgängares värderingar av deras gångmiljö och hur olika åtgärder påverkar besluten att gå. De frågeställningar som forskarna undersökte var: 1. Vilken typ av väg föredrar fotgängare när de väljer väg? 2. Vad är betalningsviljan för att få mer attraktiva gångvägar? 3. Hur många kommer börja gå om det byggs mer attraktiva gångvägar? Den tredje frågeställningen var dock inte möjlig att besvara på grund av för låg svarsfrekvens i den delstudien. Resultatet från studien visar att individer inte verkar föredra separerade gång- och cykelbanor eller helt avskilda gångbanor i den utsträckning man kanske kan förvänta sig. Huvudsaken verkar vara att promenaden sker på en gångbana av något slag, och inte längs vägkanten på en väg med motorfordon. Sikten verkar ha stor betydelse för vilken väg personer väljer att gå. Övriga gångvägsattribut som underhåll, avstånd till väg med motorfordon och typ av korsning hade inte alls lika stor betydelse. Forskarna konstaterar att intresset för fotgängarfrågor inte är så stort. Respondenterna verkade också ha svårigheter med att svara på flera av frågorna och i fortsatta studier kring fotgängares värderingar rekommenderas därför att undersökningarna genomförs i någon typ av intervjuform eftersom det då är lättare att förtydliga oklarheter.
|
|
| 3. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 4. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Life cycle assessment of a road investment : estimating the effect on energy use when building a bypass road
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the transport sector, major efforts have been concentrated on developing more fuel efficient engines and vehicles. However, the road infrastructure, its operation and maintenance also use energy and do have an effect on traffic fuel consumption and emissions. The objective of this study is to estimate the total energy use in a life cycle perspective of a road infrastructure investment and the impact of different phases of the roads life time. How the results are related to the transport objectives is also addressed.A life cycle assessment method is used to evaluate an infrastructure investment, including construction, operation, maintenance and traffic during 60 years. A small community is used as a case study where a bypass has been built and the result show that this investment will increase the total energy use by approximately 60 %, or 1 550 TJ compared to not building it. A major part of the increase is due to traffic, and since mostly fossil fuel is used there will also be an increase in greenhouse gas emissions. The result stipulates that the aspects of energy efficiency and reduction of greenhouse gases has not been accounted for in the planning or it has been considered as less important than other aspects, e.g. traffic safety and accessibility.
|
|
| 5. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-, et al.
(författare)
-
Rebound effects of energy efficiency measures in the transport sector in Sweden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rebound effects represent the difference between anticipated or projected energy savings and the real energy saving in relation to, for example, implemented policy measures aimed at improving energy efficiency. Rebound effects in the transport sector may counteract policy measures so that goals related to energy or emissions are not achieved, or achievement is greatly delayed. This comprehensive report examines the presence of rebound effects within the transport sector and while the aim was to provide a full review of the issue, for some transport areas it was not possible to find any studies on rebound effects. Those areas are identified as having knowledge gaps. We summarize the literature for rebound effects for passenger vehicles, technological developments, freight transports, public lighting, aviation, waterborne transports and for indirect, economy-wide effects, and also discuss rebound effects in aspects of environmental awareness and in the transport and community planning. The existing literature suggests that rebound effects exist to varying degrees and that there is a high risk of energy efficiency measures transferring transport energy savings into other transport modes, sectors or energy services. Consequently, rebound effects should be included when calculating whether Sweden will reach its climate and energy goals.
|
|
| 6. |
- Mellin, Anna, 1983-, et al.
(författare)
-
Allocation of user benefits for international freight transports : in cost-benefit analysis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this project is to analyse when, if and how a transport cost reduction, following an infrastructure investment affecting international freight transports, should be allocated between countries in a cost-benefit analysis (CBA). In order to analyse this question, the project has been split into two stages. This first stage aims at presenting a more general picture of how the user benefits could be allocated according to the scientific literature, how recommendations on this issue are designed in other countries CBA guidelines, and whether this issue is treated in the planning process of transnational infrastructure projects. The available, but scarce, scientific literature indicates that the allocation of user benefits can have substantial effects on the profitability of infrastructure measures. Having studied CBA guidelines and CBAs of transnational infrastructure projects, the conclusion from our study is that to our knowledge, no other country has a well-founded allocation method that could be implemented in Sweden. Finally, the literature does not offer any strong recommendations or straightforward theoretical methods, with the exception of a first suggestion by Fosgerau and Buus Kristensen (2005).
|
|
| 7. |
- Mellin, Anna, 1983-, et al.
(författare)
-
SJÖSAM – sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader : förstudie inom SAMKOST
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI:s regeringsuppdrag om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST) omfattar samtliga transportslag. Den här rapporten är en förstudie i form av en litteraturgenomgång i delprojektet Sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader (SJÖSAM). Syftet är att kartlägga vilka kostnader som uppstår vid marginella förändringar av trafiken samt hur dessa kostnader bör hanteras. Avsikten är att i en huvudstudie genomföra det arbete som bedöms som relevant i denna förstudie. I rapporten diskuteras de kostnader som uppstår i form av slitage på infrastruktur till följd av ytterligare trafik, tillkommande utsläpp till luft inklusive växthusgaser, buller och trafiksäkerhet, samt den marina miljöpåverkan. Frågan om relevansen av hamnverksamhet för beräkningarna berörs också. Resultatet av litteraturstudien har lett oss till följande slutsatser: • De marginalkostnader som vi föreslår bör beaktas för uppdatering för sjöfarten är lotsning, isbrytning, luftföroreningar och växthusgaser, baserat på deras relativa storlek i Sverige. • Mer forskning, utöver det här projektet, krävs för buller och marina externaliteter för att avgöra om de är relevanta eller ej för sjöfarten ur ett marginalkostnadsperspektiv. • Trafiksäkerhet bedöms som ett prioriterat område att forska vidare på. • Differentieringar ser vi som relevanta för främst isbrytning (i tid och beroende på var fartyget trafikerar) och luftföroreningar (geografiskdifferentiering). För luftföroreningar och växthusgaser borde även differentieringar baserat på olika fartygstyper. Trafiksäkerhet bedöms som ett prioriterat område att forska vidare på. • Hamnar bör beaktas för sig, och för sjöfarten bör enbart fartygets externa kostnader i hamn tas med. Hamnar, likt terminaler, hanterar flera trafikslag och externa effekter här bör inte beaktas med hänsyn enbart till ett fartyg som anlöper hamnen, utan som ett tillägg vid en transportkedja.
|
|
| 8. |
- Mellin, Anna, 1983-, et al.
(författare)
-
The role of contractual and non-contractual relations between transport buyers and providers, in an environmental context
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this paper is to describe the relationship between transport buying companies and carriers, with a focus on the transport contracts in Sweden for land based transports. Based on the aim of this study, the following research questions have been defined: How can contracts be categorized? What is the average duration and flexibility of the transport contracts to external changes? and Which environmental related elements are commonly regulated in the contracts? Based on a literature review and interviews with people on strategic positions in the transport industry, we have conducted a web-survey. In addition to contractual agreements the survey also tried to capture the relation on environmental issues, as well as the experienced logistics performance over time. Results from the survey indicates that the suggested contract categorisation from the literature was not well known by the respondents, the average duration of contracts was 1-2 years and the majority of contracts includes a fuel clause, but not many environmental requirements. Further, the analysis indicates that companies with long term contracts set environmental requirements to a larger extend and that there is a positive significant relation between the companies’ environmental work with in the transport operation and their perception of an improved logistics performance, both in terms of quality and cost.
|
|
| 9. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Analys av effekter av IMO:s skärpta svavelkrav : modellberäkningar på uppdrag av Trafikanalys
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har på uppdrag av Trafikanalys analyserat konsekvenserna av de skärpta svavelregleringarna som träder i kraft år 2015 i svavelkontrollområdet (SECA) som innefattar Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen. Analyserna har gjorts med hjälp av den nationella godstransportmodellen Samgods. Basscenariot jämförs med sammanlagt 18 av Trafikanalys framtagna utredningsscenarier. Anledningen till att så många utredningsscenarier analyseras är att den tekniska och ekonomiska utvecklingen är osäker och ska belysas. Resultaten visar att efterfrågan på transportarbetet till sjöss på svenskt territorium beräknas vara relativt oelastiskt. Som mest beräknas sjötransportarbetet minska med cirka 0,7 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Hög 1: med antagandet om 40–76 procent högre sjöfartskostnader allt annat lika. Transportarbetet på järnväg i Sverige beräknas som mest öka med cirka 0,9 miljarder tonkilometer (ca 4 procent) till exempel i scenario Hög 3 med höga kostnadsökningar för sjöfart och väg (80 öre/liter bränsle). Transportarbetet på väg i Sverige beräknas som mest sjunka med cirka 0,6 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Låg 3 och Låg 3B, det vill säga med den lägsta ökningen för sjöfartskostnaderna men med den högsta ökningen för vägtransportkostnaderna (80 öre/liter) både utan och med höjda banavgifter. Med hjälp av skillnadskartor visas också i notatet hur godstransportflödena beräknas förändras, både för ton per rutt och per trafikslag. Det övergripande mönstret för vägtrafiken är att volymer flyttas från hamnar efter Ostkusten till hamnar efter Västkusten samt till och från färjelinjer i södra Sverige. Slutligen ska nämnas att beräkningsresultaten bör tolkas med försiktighet då analysen baseras på en testversion av Samgodsmodellen, vi bedömer dock att resultaten på en övergripande nivå är rimliga.
|
|
| 10. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Effects of more stringent sulphur requirements for sea transports
- 2015
-
Ingår i: Transportation Research Procedia. - : Elsevier. - 2352-1465. ; , s. 125-135
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In 2008 the International Maritime Organization (IMO) decided on more stringent requirements from 2015 for airborne emissions of sulphur dioxide from sea transports in the sulphur emission control areas (SECA). The European SECA comprises the Baltic Sea, the North Sea and the English Channel. The paper contains an overview of the European studies that have been carried out to investigate the impacts of IMO's more stringent sulphur requirements. All studies were carried out after IMO's decision in 2008 (which means that the decision was taken based on other reasons). The studies focus on different aspects but all of them estimate how IMO's stricter requirements will affect the sea transport costs. The Swedish impact studies are described in particular: in the 2009 study the national transport model Samgods was used and in 2013 both the Samgods model and the agent-based simulation model Tapas. Impacts on the choice of transport chains, routes and ports are calculated. The results indicate that shippers to some extent can reduce the increase in transport cost by transferring flows from the Swedish east coast to the Swedish south and west coast, the Norwegian coast and the land-based route via Denmark. Modal back shifts from sea to rail and road occur. These shifts are modest, especially if higher prices for diesel and higher rail track fees are assumed on top of more stringent sulphur requirements in the SECA. One important question is to what extent the increases in costs that are due to more stringent requirements can be compensated for by improved efficiency of the transports, such as the exploitation of economies of scale.
|
|
