| 1. |
- Bergwall, Andreas, 1972-, et al.
(författare)
-
Kollegialt lärande i matematikämnet på Tullängsgymnasiet : Slutrapport från KLiMaT-projektet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KLiMaT-projektet är en del av Örebro kommuns skolutvecklingssatsning Topp 25 2025 och har haft som syfte att producera kunskap om hur effektivt och ändamålsenligt kollegialt lärande kan organiseras och genomföras i matematikämnet. Det specifika ändamålet har varit att lärare ska kunna möta elevers olika behov. Åtta matematiklärare på Tullängsgymnasiets teknikprogram har utvecklat en problembank med utmanande introduktions- och fördjupningsuppgifter i matematik. Två forskare från Örebro universitet har varit knutna till projektet.Projektet har organiserats i samråd mellan lärarna, forskarna och skolledningen och har under projekttiden anpassats efter de lokala förutsättningarna. Viktiga utgångspunkter har varit lärdomar från KLÖS-projektet och från Matematiklyftet. Allt arbete har dokumenterats och kompletterats med intervjuer med deltagande lärare. Nedan sammanfattas de viktigaste lärdomarna.Att ge lärare möjlighet att tillsammans utveckla uppgifter med det uttalade syftet att de ska utmana alla elever, har potential att utveckla lärares beredskap att möta elevernas olika behov. Men för att det kollegiala lärandet ska bli effektivt, ändamålsenligt och hållbart över tid, så är ett antal förutsättningar avgörande:• Dedikerad tid: Lärarna behöver stöd i form av tid. Den ska finnas på schemat och aldrig konkurrera med andra arbetsuppgifter.• Relevans: Lärarna behöver få fokusera på sådant som är relevant i närtid för deras egen undervisningspraktik. Detta kan möjliggöras genom att de får arbeta tillsammans med kollegor med liknande undervisningsuppgifter och genom att de själva får välja inriktning på utvecklingsarbetet.• Ämneslag: Det är en stor fördel om lärarna är organiserade i ämneslag. Då har de ämnesdidaktiska samtalen en reell möjlighet att leva vidare även i dagliga informella möten lärare emellan.• Deltagande: Alla lärare på skolan bör alltid vara delaktiga i kollegialt lärande.• Långsiktighet: Innehåll, mål och genomförande i/för/av kollegialt lärande bör diskuteras/beslutas/organiseras med god framförhållning och åtminstone i ett läsårsperspektiv.• Ledare: För att arbetet ska bli fokuserat och systematiskt behöver någon ha en uttalad ledarroll. Det är en fördel om den personen finns utanför lärargruppen.Dessa förutsättningar är troligen viktiga oavsett undervisningsämne och ändamål. Det de har gemensamt är att de inte kan uppfyllas av lärarna själva. Det är rektor/skolledning som aktivt och kontinuerligt måste se till att de realiseras. Med utgångspunkt från lärarnas egna tankar ger vi förslag på en modell för genomförande av kollegialt lärande med potential att uppfylla dessa förutsättningar.När det gäller det specifika ändamålet att möta alla elevers olika behov i matematikundervisningen så visar det här projektet att arbetet stödjs av att lärarna gemensamt utarbetar verktyg, uppgiftsanalysverktyg och observationsprotokoll i KLiMaT, som• sätter fokus på, karaktäriserar och kan användas för att analysera centrala egenskaper hos de aktiviteter som ska utvecklas,• synliggör dilemman och motsättningar mellan de olika mål man vill uppnå.I KLiMaT har det kollegiala lärandet kring matematikundervisning resulterat i en problembank med 13 utmanande uppgifter, kopplade till kurserna Matematik 1c, 2c, 3c, 4 och 5, som på sikt kommer att bli tillgänglig för andra lärare via en webplattform.
|
|
| 2. |
- Bergwall, Andreas, 1972-, et al.
(författare)
-
Teachers’ characterizations of challenging introductory and enrichment tasks
- 2022
-
Ingår i: CERME 12. - : European Society for Research in Mathematics Education.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Developing tasks for use in mixed-ability classrooms presents teachers with several dilemmas. By making one such dilemma an explicit object of inquiry, this study aims to capture characteristics for challenging tasks suitable for introduction or enrichment. It is based on eight teachers’ collaborative and retrospective analysis of challenging tasks developed in a combined research and school development project. Among the results are the observation that introductory tasks should have an easy entry level and not require pre-knowledge of the upcoming concept, while an enrichment task should require relatively deep conceptual pre-knowledge. It is suggested that attention to seemingly contradictory features of introductory and enrichment tasks can fuel collaborative learning processes so that they include several important aspects of tasks aimed at challenging all students. Teachers’ verbalization of task characteristics is one outcome of such a process.
|
|
| 3. |
- Bergwall, Andreas, 1972-, et al.
(författare)
-
Teachers’ choice of a challenging task through collaborative learning
- 2021
-
Ingår i: Teachers’ choice of a challenging task through collaborative learning. - : Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Challenging mathematical tasks are important for all students’ learning processes, and the demanding job of finding and developing such tasks is preferably done through teacher collaboration. Using cultural-historical activity theory, we analyze three upper secondary teachers’ collaborative learning process in choosing and rejecting tasks for a collection of challenging tasks they have agreed to develop. They collaboratively chose one task to fulfil the criteria of challenging tasks; one task was rejected as it did not fulfil the criteria, and another was temporarily rejected as not all the teachers knew how to solve it themselves. The analysis revealed a positive and open atmosphere among the teachers, with content-focused discussion highlighting mathematical content and teaching related to the tasks discussed. While their discussion showed several signs of collaborative learning, whether their work will result in changes to teaching practice remains to be explored.
|
|
| 4. |
- Bergwall, Andreas, 1972-, et al.
(författare)
-
Teachers’ choice of a challenging task through collaborative learning
- 2022
-
Ingår i: Bringing Nordic mathematics education into the future. - Göteborg : Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF. - 9789198402469 ; , s. 25-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Challenging mathematical tasks are important for all students’ learning processes, and the demanding job of finding and developing such tasks is preferably done through teacher collaboration. Using cultural-historical activity theory, we analyze three upper secondary teachers’ collaborative learning process in choosing and rejecting tasks for a collection of challenging tasks they have agreed to develop. They collaboratively chose one task to fulfil the criteria of challenging tasks; one task was rejected as it did not fulfil the criteria, and another was temporarily rejected as not all the teachers knew how to solve it themselves. The analysis revealed a positive and open atmosphere among the teachers, with content-focused discussion highlighting mathematical content and teaching related to the tasks discussed. While their discussion showed several signs of collaborative learning, whether their work will result in changes to teaching practice remains to be explored.
|
|
| 5. |
- Brandl, Matthias, et al.
(författare)
-
Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness : Comparing experiences
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This article focuses on how prospective teachers can be educated in the field of mathematical giftedness. Three independently developed concepts are compared to deduce cornerstones of appropriate seminar concepts. As one main result, it seems that a combination of theoretical and practical parts is particularly important for a sustainable education in the context of giftedness.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Liljekvist, Yvonne, 1967-, et al.
(författare)
-
Conceptualizing a local instruction theory in design research : Report from a symposium
- 2017
-
Ingår i: ICT in mathematics education: The future and the realities. Proceedings of MADIF 10: The tenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education. - Göteborg : Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF. - 9789198402407 ; , s. 119-128
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This is a report on the discussions (and post-reflections) of the MADIF10 symposium ”Conceptualizing a local instructional theory in design research”. Linking the discussion to Koeno Gravemeijer’s keynote at MADIF9 and drawing on different ongoing research projects, the aim of the symposium was to discuss [examples of] the operationalization of design principles in order to deepen the understanding of some theoretical concepts in design research. The contribution of the symposium is the interpretation of how local instruction theory interrelates with other concepts in design research, for instance, the hypothetical learning trajectory. The role of the concepts as both design tools and as outcomes was presented and discussed.
|
|
| 8. |
- Liljekvist, Yvonne, et al.
(författare)
-
Conceptualizing a local instruction theory in design research
- 2017
-
Ingår i: ICT in mathematics education: the future and the realities. - Göteborg : Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF. - 9789198402407 ; , s. 119-128
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This is a report on the discussions (and post-re ections) of the MADIF10 symposium ”Conceptualizing a local instructional theory in design research”. Linking the discus- sion to Koeno Gravemeijer’s keynote at MADIF9 and drawing on di erent ongoing research projects, the aim of the symposium was to discuss [examples of] the opera- tionalization of design principles in order to deepen the understanding of some theo- retical concepts in design research. The contribution of the symposium is the inter- pretation of how local instruction theory interrelates with other concepts in design research, for instance, the hypothetical learning trajectory. The role of the concepts as both design tools and as outcomes was presented and discussed.
|
|
| 9. |
- Mellroth, Elisabet, 1971-
(författare)
-
Collaborative Learning as a Sustainable Structure of Teaching Practice for Supporting Mathematically Highly Able Students
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Inclusion of gifted education in teacher education is not common in Sweden or in many other European countries. As a result, many teachers lack knowledge of teaching highly able students. Most teachers do want to learn and develop this area of their teaching but, when teaching schedules are full, little time is available for ongoing professional development. A process in which professional development is intertwined with teachers’ daily work is needed, to ensure sustainable changes of practice. Teachers’ collaborative learning is an activity in which teachers collaboratively and systematically analyze their teaching, with the aim of developing their practice. This paper is based on an ongoing study, which explores how a group of mathematics teachers use principles of such collaborative learning to develop their own knowledge of educating and supporting students highly able in mathematics. This study indicates that collaborative learning provides a promising process for sustainable changes in teaching practice that can in turn provide highly able students with learning opportunities.
|
|
| 10. |
- Mellroth, Elisabet, 1971-
(författare)
-
Developing the design of a role-play in a professional development
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The poster shows how a role-play conducted by teachers can be developed through the methodology of educational design research. The role-play represents a classroom situation and is an instructional activity as part of a two-year long teacher professional development program. The implementation focuses on some of the features identified as important in an effective professional development. The aim of the role-play is to practice and deepen mathematics teachers’ knowledge and skills of stimulating mathematically gifted pupils higher order thinking. After the development of the role-play, the study can move forward and include; teachers’ change in instruction and pupil learning in order to study the effectiveness of the role-play as a part of a professional development program.
|
|
