| 1. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Mels, Tom, et al.
(författare)
-
Deltagande landskapsanalys för vindkraft : Principer, erfarenheter och tillvägagångssätt
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vindkraftsplanering är en komplex process där aktörer med skiftande kunskaper och erfarenheter möts på olika sätt. Åsiktsbrytningar liksom subjektivitet är inneboende delar i planeringsprocessen och måste tas på största allvar. Det är inte minst viktigt vid framtagande av landskapsanalyser. Avsikten med projektet Landskapsanalys för vindkraft är att begrunda det befintliga arbetet med landskapsanalyser. Rapporten undersöker resonemang som fokuserar på deltagande och ska ses som en idéskrift och inte som en praktisk handledning. Rapportens kunskaps- och erfarenhetsinventering kartlägger akademisk litteratur samt några praktiska erfarenheter kring användningen av landskapsanalys i vindkraftssammanhang i Sverige. Studien granskar hur befintliga landskapsanalyser tas fram, vilka kunskaper som anses vara relevanta som underlag, och vilka konsekvenser dagens landskapsanalyser får för deltagande och dialog. Metodiskt baseras studien på en undersökning av offentliga dokument och internationell akademisk litteratur. För praktiker inom fältet – kommuner och länsstyrelser, men även lokala intresseföreningar, vindkraftsentreprenörer, vindkraftskooperativ och energibolag – ger rapporten inblick i landskapsanalysens applikation i olika vindkraftsammanhang. I ljuset av befintliga erfarenheter har projektet också arbetat fram ett tillvägagångssätt för deltagande i landskapsanalyser för vindkraft.Projektet är ett led i en övergripande ambition om ökad förståelse för kommunikation och dialog kring landskapet mellan lokalbefolkning, tjänstemän, politiker, projektörer och andra aktörer i vindkraftsplaneringen. I det sammanhanget ses landskapsanalys bland annat som ett redskap för en konstruktiv dialog kring vindkraft bland olika aktörer och som underlag till en omsorgsfull lokalisering av nya vindkraftverk. Samtidigt kan konstateras att den traditionella landskapsanalysen inte fullt ut har utvecklat sin potential. Det finns flera anledningen till detta. För det första präglas många landskapsanalyser av ett teknologiskt tolkningsföreträde. Det teknologiska tolkningsföreträdet ligger i att landskapsanalyser emanerar från en övervägande specialistdriven process. Landskapet träder fram som en formell kategori, som går att kartera och beskriva med till synes neutrala begrepp (stråk, struktur, landmärken, landskapsrum m.m.), kartor, och bilder. I vanliga fall klarlägger en landskapsanalys landskapets beskaffenhet, tålighet och känslighet och stödjer kommunikation kring hur en utbyggnad kan, eller inte bör ske. För analys av officiellt erkända natur- och kulturvärden är metoden relativt välutvecklad. I en sådan metodik tenderar det vardagliga perspektivet från allmänheten, boende och brukare i landskapet lätt att hamna i skymundan. Tydligt är detta i s.k. landskapskaraktärsanalyser, vars grundläggande principer har stora likheter med det svenska arbetet med landskap inom vindkraft. Där gör det en rutinmässig uppdelning mellan å ena sidan beskrivning och å andra sidan bedömning, vilket i någon mening förutsätter skarpa skiljelinjer mellan objektiv faktabeskrivning och subjektivitet, den neutrala experten och den vinklade publiken, kvantitativa mätningar och kvalitativa värderingar. Vi får därigenom en utpräglad tolkning av landskap som landskapsbild, och i betydligt mindre utsträckning en helhetstolkning av landskapet som en plats eller ett vardagslandskap.Icke-expertbetonade tolkningar av landskapet förblir oftast mindre synliga i formella analyser. Just dessa tolkningar påverkar i hög grad den lokala opinionen kring vindkraft och landskapet framstår ofta som betydligt mer än en visuell yta eller upplevelse. Dessutom är tolkningen av den visuella landskapsbilden i sig starkt präglad av en mängd värderingar, som vilka kopplingar man ser till nyttoaspekter, bruksvärden, tillgänglighet, planeringsprocessens utformning, möjligheten till inflytande på planeringen, jämkning av intressen, m.m.Studien argumenterar för att landskapsanalys som metod behöver utvecklas vidare för att också kunna ta vara på och inkludera allmänhetens landskapstolkningar och värderingar. I rapporten introduceras begreppet deltagande landskapsanalys. Deltagande landskapsanalys har starka band med aktuell planeringsteori och -praktik, men även till utvecklingar inom landskapsforskningen. När det gäller landskap så har den tidigare betoningen av kvantitativt mätbara rumslighet kompletterats med betydligt mer platsorienterade, kvalitativa tolkningar och helhetsperspektiv. I ett vidare planeringsperspektiv, såväl i akademisk litteratur som i svensk och internationell policyutveckling, har begrepp som deltagande, kommunikativ planering och vikten av vardagskunskap, kognitiva och affektiva värden lyfts fram. Till exempel den Europeiska landskapskonventionen bekräftar behovet av en kommunikativ vändning i praktisk planering. Konventionen tangerar därmed i viss utsträckning planeringsideal som framhåller betydelsen av dialog, subjektiva tolkningar och ömsesidigt lärande. Deltagande hänvisar till utgångspunkten att allmänhetens uppfattningar, intressen, synsätt, kunskap och engagemang är av stor betydelse för arbetet med landskapsanalyser. Rapporten föreslår två enkla men viktiga ramvillkorför deltagande landskapsanalys, nämligen: • Om vardagsupplevelser ska kunna spela en framträdande roll är det avgörande att boende, nyttjare, markägare och andra berörda involveras tidigt i arbetet med landskapsanalysen, och inte inväntar remissrundor och yttrandetillfällen strax före beslut.• Om vardagsupplevelser ska beredas plats i landskapsanalys behövs aktivt arbete med mänskliga relationer, kommunikation, information, intressen och institutionella förutsättningar.Detta ställer särskilda krav på hur landskapsanalyser förbereds, genomförs och utvärderas. Specialistens tekniska rutiner och framtagande av relativt standardiserade analyser kan då inte längre vara allenarådande. Istället ska deltagande göra skillnad för de inblandade och för landskapsanalysens resultat. Viktiga ingredienser är deltagande på frivillig bas, öppenhet, inkluderandet av alla intressenter, deltagandeprocessers tillgänglighet, en tydlig dokumentation, skapandet av en lärande atmosfär. En annorlunda processdesign behövs för att kunna involvera allmänheten från början och genom hela arbetet med landskapsanalyser. Deltagande landskapsanalys kräver en medveten, inkluderande deltagande processdesign i planeringen. Deltagande ska prägla hela arbetet med landskapsanalysen, från målsättningen (anpassas efter den aktuella kontexten), resurser och formalia (tid och pengar, diskussionsstil, språkbruk, representation), till hur rapportering av resultat ska gå till. Även när konkreta avgränsningar för arbetet görs, när insamling av information, tolkningar och kunskapsunderlag tas fram, samt vid utvärdering ska deltagande vägas in. En deltagande processdesign behöver innehållsmässigt stödjas genom deltagande metoder. Utan ett aktivt inblandande av allmänheten, boende och berörda förblir landskapsanalyser skrivbordsprodukter med en stark lutning åt specialistkunskap. Någon större förståelse och interaktion med vardagliga landskapsuppfattningar och tolkningar kommer deltagande landskapsanalys inte att kunna förverkligas. Workshops, seminarier och gåturer lyfts fram som speciellt viktiga praktiska metoder med potential för användning i landskapsanalyser. Det är metoder som redan används i den vidare vindkraftsplaneringen och är därmed inte främmande för befintlig praxis i värderingsarbetet inom landskapsanalys. Samtidigt har dessa redskap sällan någon genomgående, styrande roll i landskapsanalyser. Seminarier kan vara användbara, inte minst för enklare informationsöverföring och diskussion. Workshops kräver däremot betydligt mer aktiva insatser från deltagarna, men har mycket hög potential när det gäller ömsesidigt lärande, dialog och kunskapsöverföring mellan olika deltagare och intressenter. Vandringsmetoden (gåturer) och deltagande kartering (med hjälp av Geografiska Informationssystem, s.k. GIS) är metoder som i en mycket hög grad alstrar kvalitativ kunskap ute i fält och som kan komplettera sedvanliga, mer expertiskrävande former av landskapsanalys.
|
|
| 5. |
- Liljenfeldt, Johanna, et al.
(författare)
-
Vindkraftsplanering och lokal anpassning
- 2019
-
Ingår i: Samhällsplaneringens teori och praktik. - Stockholm : Liber. - 9789147113613 ; , s. 340-348
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mels, Sanna, et al.
(författare)
-
Planering och kommunikation kring vindkraft i havet : En studie av lokala förankringsprocesser
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vindkraftlokaliseringar i havet uppstod delvis som en reaktion på bristande acceptans för etableringar på land. Det visade sig dock att avvaktande attityder även uppstod vid etableringar i havet. Föreliggande rapport presenterar resultat från en studie som utreder hur lokala förankringsprocesser kring havsbaserad vindkraft kan påverka det lokala mottagandet. Planering och kommunikation utgör huvudteman. Fokus ligger på ett övergripande samhällsperspektiv där vindkraftsentreprenörers och myndighetspersoners arbete, samt medias återgivning ställs i centrum. Resultaten förefaller i stort även vara giltiga för landetableringar.Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun. Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.Resultaten visar på stora olikheter beträffande erfarenheter och utveckling. Sammanhanget kring södra Kalmarsund utvecklades till ett proaktivt och pådrivande planeringsarbete både på kommunal och regional nivå. Kommunikation mellan aktörerna utmärkte sig som tät och direkt och i hög utsträckning som ett ömsesidigt lärande, vilket stämmer överens med det som i planeringsteorin benämns som kommunikativ planering. Detta skapade från början en stark tillit mellan aktörerna som sedan visade sig tåla vissa utmaningar. Ett påtagligt engagemang för förnybar energi och det faktum att Torsås kommun var i stort behov av investeringar och ekonomisk utveckling lade grunden för ett ömsesidigt intresse. Nyhetsrapporteringen utmärktes av riklig och saklig information om utvecklingen och händelser kring vindkraftsprojekten.Sammanhanget i Skurup framstod närmast som en antites till det föregående. Planeringsinsatserna blev i stor utsträckning reaktiva och inväntande i förhållande till vindkraftsetablering – både från entreprenörens sida och från kommunen, även om man inom kommunen gjort försök att planera för vindkraft. Entreprenörens bristande initiala förankring – i ett redan vindkraftskritiskt sammanhang – ledde till en låg tillit till projektören och projektet. Kommunen valde att i huvudsak överlämna beslutet om havsbaserad vindkraft och informationsarbete till medborgarna. Detta skedde genom en kommunal folkomröstning, vilken även kom att prägla samrådsförfarandet och debatten kring det planerade projektet. Debatten – som till stor del förflyttades till insändarsidorna när den direkta kommunikationen komplicerades – utmärkte sig som starkt polariserad.Debatten verkade även ha saknat ett tydligt ledarskap. När medborgarna röstat nej lades vindkraftsprojektet ned. Exemplet visade hur en låg tillit och legitimitet kan vara svår att reparera, trots insatser från projektören. Här fanns också tydliga element av kommunikation enligt transmissionssynen.Studien belyser ett tydligt samband mellan aktörernas arbete med planering och kommunikation och attityderna till aktuella vindkraftsprojekt. Resultaten visar att planeringsinsatser och förhärskande attityd vid lokala myndigheter, men även vid regionala och nationella myndigheter, kan spela en viktig roll för hur förankringsprocessen kring ett specifikt projektförslag formar sig. En proaktiv planering stärker det lokala inflytandet men bildar också ett tydligt ramverk inför konkreta projekt, vilket bidrar till legitimiteten i processen. När det gäller vindkraftsetablering i havet visade det sig att en mellankommunal planering kan vara nödvändig. En positiv koppling till lokal utvecklingsplanering stärker det ömsesidiga intresset.Hur kommunikationen formar sig är en mer subtil process som starkt påverkar myndighetspersoners och allmänhetens upplevelser, och i förlängningen attityder, till vindkraftsprojektören och dennes projekt. En central slutsats är att vindkraftsprojektörens initial förankring kan vara avgörande för hur planeringsprocessen utvecklar sig. Ödmjukhet och en inlyssnande hållning från projektörens sida i inledningsskedet av ett projekt lägger grunden för en respektfull kommunikation och ett ömsesidigt lärande, enligt det kommunikativa planeringsidealet. Detta kan förebygga en distanserad och polariserad debatt. Genomgående i projektplaneringens alla faser är att det ömsesidiga lärandet mellan aktörerna underlättas av tät och öppen kommunikation och en lokal närvaro. Inte bara allmänhetens, utan även lokala myndighetsrepresentanters upplevelse av möjligheten till ett reellt inflytande i processen är viktigt i den lokala förankringen.Informationsinsatser har en viktig funktion som del i en respektfull dialog och för att informera om utvecklingen i planeringen. Inte minst krävs tillförlitlig kunskap för att ge klarhet kring osäkra frågor. Generell information om vindkraftens påverkan och roll i samhället upplevs mest tillförlitlig då den förmedlas från en oberoende aktör. Informationsinsatser kan istället provocera om de upplevs som en retorisk kampanj att övertyga. Lokala tidningar förefaller i huvudsak återspegla det lokala stämningsläget och kan både fungera som en berikande informationskanal och ett polariserande debattforum. Entreprenörernas och myndighetsföreträdarnas engagemang i frågan förefaller kunna påverka rapporteringens gestaltning.Grundläggande för en socialt hållbar förankringsprocess är att skapa och reproducera tillit, legitimitet och lokalt självbestämmande kring vindkraftsfrågan.Utifrån studiens resultat presenteras avslutningsvis sammanfattande slutsatser som riktas till de studerade aktörskategorierna var för sig. Dessa betonar ett proaktivt agerande i planeringen; respekt, öppenhet och lyhördhet genom information och dialog; arbete i riktning mot ett ömsesidigt lärande, samt anpassbarhet i planeringen för ett reellt inflytande.
|
|
| 8. |
- Mels, Sanna, 1974-
(författare)
-
Vindkraft och lokala förankringsprocesser : Perspektiv på deltagande, förståelse och acceptans
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines different meanings attached to and practices adopted during Swedish local consultation processes on offshore wind power projects. It analyses the role played by those processes in a democratic planning context, as well as the ways in which they are implemented. It also identifies overarching process models. The study is informed by theories on democracy, planning, participation, communication, and media. The empirical material comprises three case studies, each examining experiences of local consultation processes for wind power projects that led to differences in local reception. Methodologically, the study triangulates analyses of semi-structured interviews, documents and news articles.The results show that, in a Swedish context, the role of local consultation processes is to create legitimacy and trust in the process and planning decisions. The complex dynamics become evident in the different forms of participation, knowledge generation, and communication employed during the consultation. This is shown to be the result of various democratic and planning attitudes to locally-situated interests and knowledge, which in turn lead to differing views on local understanding for and acceptance of project proposals. The study develops three schematic models that correspond to different types of consultation processes. An important conclusion is that the content and form of local consultation processes depends on the agency of several actors on different scales. They are not simple pre-designed by project planners, but the result of a far more complex interaction between a host of local actors, including officials, local media, and local communities. The categorisation of different local consultation processes could contribute to awareness about the implications of various ways of working with large-scale projects from local perspectives.
|
|
